Samhället behöver även i fredstid ha förmåga att möta olika former av destabiliserande handlingar som syftar till att påverka Sverige politiskt, ekonomiskt och militärt. Det kan vara underrättelseoperationer, sabotage och cyberattacker – som inte nödvändigtvis har avsikten att förbereda ett väpnat angrepp mot Sverige.
Länk till föreningens position om totalförsvar.
Likväl är försvaret beroende av ett robust samhälle för att vid höjd beredskap och ytterst vid krig kunna effektuera en militär förmåga. Resursförstärkning tar tid att genomföra. Hur kan vi tillsammans skapa ett ekosystem där Försvarsmakten har de resurser som behövs, även i tider av störningar inom exempelvis handelsmönster eller vid väpnade konflikter i vårt närområde? När måste konkreta förberedelser göras – för vad? Det rör även förmågan att nationellt dela information med höga krav på robusthet och sekretess. Ett robust ekosystem för försörjningen av Försvarsmaktens förmågor, exempelvis inköp av materiel och utrustning, kan i vissa avseenden väntas med till ett försämrat säkerhetspolitiskt läge; i andra avseenden krävs handling även i fredstid för att upprätthålla försvarslogistiken i fred såväl som i kris- och krigssituationer.
Vad innebär det för säkerhets- och försvarsföretag? I grunden två perspektiv: nya krav på befintliga affärer (krav på befintlig och nyanskaffad förmåga avseende exempelvis försörjningstrygghet, leveranssäkerhet och samverkan militärt/civilt) samt nya affärer (ökade säkerhetskrav, behov av riskbedömning och nya lösningar).
Hotet mot samhället förändras hela tiden och på senare tid har mycket uppmärksamhet riktats mot så kallad hybridkrigföring. Hybridkrigföring är ingen ny företeelse men dess tillämpning har vidareutvecklats och bland annat anpassats till informationssamhällets utformning. Detta leder till nya utmaningar för att skapa säkerhet och trygghet i fred, kris och konfliktförhållanden. Försvarsmyndigheterna måste ha förmågan att tidigt kunna analysera vilket hotet är, vem och vad som ligger bakom samt hur motåtgärderna ska riktas – exempelvis berör detta hur staten ska hantera cyberattacker initierade av hackergrupper som är fristående men understödda av en annan stat. En annan utmaning är hur det psykologiska försvaret ska utformas när information och propaganda på ett avgörande sätt påverkar media, beslutsfattare och allmänhet i syfte att skada förmågan att hantera olika processer och situationer.
Inom föreningen arbetar medlemsgruppen för Samhällssäkerhet med att utveckla frågan i dialog med berörda myndigheter och har bl.a. tagit fram ett positionsdokument där branschens syn på behoven av ett totalförsvar anpassat för dagens omvärld innebär samt en skrivelse när det gäller arbetet med civilt försvar.