Klas Wåhlberg

”Att hantera EU-frågorna ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ter sig helt centralt ”

Ett säkerhetspolitiskt starkare EU, bättre kontroll av investerare i svenska bolag och utvecklad upphandling inom försvarsområdet.

Det är några frågor som Klas Wåhlberg, ny styrelseledamot i Säkerhets- och försvarsföretagen, nu ser som viktiga.

– Totalförsvarsfrågorna är på väg att få en mycket större plats på agendan, och inte bara för de som är intresserade, utan av skäl som omvärlden gör det tydligt för oss, säger Klas Wåhlberg, ny styrelseledamot i SOFF.

Klart är att Wåhlberg går in i styrelsen för SOFF under en turbulent säkerhetspolitisk tid. Intervjun görs samma vecka i januari som svenska soldater patrullerar på Visbys gator och tre ryska landstigningsfartyg flyttats in i Östersjön. I bakgrunden finns Rysslands mobilisering av tiotusentals soldater vid gränsen mot Ukraina och pågående möten mellan bland annat USA och Ryssland i samband med ryska krav på det som försvarsminister Peter Hultqvist (S) beskrivit som att ”hela den europeiska säkerhetsordningen nu ifrågasätts och hotas av Rysslands oacceptabla agerande”.

Och det leder in på en av Wåhlbergs huvudfrågor. Det gäller såväl de allmänna affärsvillkoren för Teknikföretagens medlemmar som betydelsen av de internationella säkerhetsfrågorna.

– Att hantera EU-frågorna ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ter sig helt centralt och jag blir lite bekymrad när USA och Ryssland sitter och diskuterar hur Ukraina ska hanteras. Hela affärsidén med EU är att undvika krig, säger Wåhlberg.

Vad skulle du vilja se istället?
– En starkare europeisk union som Sverige tar plats i, för vi har trovärdighet. Men vi är inte synkroniserade och har inte lärt oss begripa spelet, säger Wåhlberg.

Det är ganska hårda ord, att Sverige inte lärt sig hur EU fungerar efter att ha varit medlemmar sedan 1995?
Nej, vi har tyvärr inte det. Vi har inget sammanhållet angreppssätt och då blir vi väldigt överraskade när vi ställs inför förslag och utspel som kommer i alla möjliga riktningar. Den Europeiska försvarsfonden, EDF, är ett bra exempel på det, säger Wåhlberg.

Wåhlberg beskriver EDF som en del av EU och Natos förmågeutveckling. Den är tillsammans med andra mekanismer en viktig del av den gemensamma och den nationella förmågeuppbyggnaden inom EU som ett komplement till de nationella och bilaterala och multilaterala satsningarna.

– EDF är viktig för svenska företag, över tid, ur ett marknadstillträdesperspektiv, ur ett försörjningstrygghetsperspektiv och ett kompetensperspektiv. I många länder är försvarsindustrin statligt ägd, Italien för att ta ett exempel. Men vi tillhör de länder där vi inte har det så. Vi har statliga beställare men ägarskapet är privat eller börsnoterat och det ställer helt andra krav på medfinansieringsfrågor och satsningar, säger Wåhlberg.

– För det första kommer EDF på relativt kort sikt påverka svenska försvarsföretags marknadstillträde till EU-marknaden. Detta genom att EU-kommissionen genom investeringarna på området i praktiken genomför en konsolidering av både efterfråge- och genomförandesidan. I praktiken kommer vi utifrån detta då se en konsolidering också av marknaden där Sverige och svenska företag riskerar att inte kunna delta i dessa framtida projekt och förmågor. Det beror, som jag sa, i sin tur på att vi är inte är synkroniserade och inte har lärt oss begripa spelet fullt ut, säger Wåhlberg.

Som en följd av det tycker Wåhlberg att Sverige bör:
* ta fram en strategi, likt flera andra europeiska länder, för att maximera Sveriges andel av EDF. Strategin bör innehålla en analys, framtagande av övergripande policy och nedbrutna målsättningar inklusive finansieringsfrågan, åtgärdsförslag över tid samt resurssättning så att förslagen kan genomföras.
* anlägga ett bredare politiskt och mera långsiktigt strategiskt förhållningssätt till den EDF, som en central del i en mycket större övergripande industripolitisk strategi, som nu tar form på EU-nivå.
* implementera EU:s långtgående och övergripande industristrategi på ett målinriktat och effektivt sätt i förhållande till svenska företag. EDF är en central del av EU:s industristrategi tillsammans med övriga initiativ som nu tas fram på EU-nivå.

När det gäller EU säger Wåhlberg också att Sverige inte förstod vad Storbritanniens utträde ur EU egentligen skulle betyda.

– Vi var medvetna om vilka konsekvenser det skulle bli för vår egen handel och samarbete med Storbritannien men inte det skydd och blockering och den dominans som Storbritannien hade för viktiga svenska frågor inom EU, säger Wåhlberg.

Här handlar det om allt från frihandel och arbetsrättsfrågor och ett fördjupat försvarssamarbete där EU nu vill in och detaljreglera, vilket inte hände under tiden Storbritannien var med, enligt Wåhlberg. Anledningen är att frågorna blockerades av Storbritannien och då behövde Sverige inte göra något på området för det gjorde Storbritannien åt oss, menar Wåhlberg.

Vid sidan av detta då – vad är det som är viktigt för Teknikföretagens medlemmar? Ja, vd Klas Wåhlberg kommenterar de fyra viktigaste punkterna.

Energiförsörjning och elpriser:
– Konkurrenskraftig energiförsörjning och effektbalans är den avgörande frågan med förutsägbarhet i elpriser. Det får inte hålla på och åka hiss och ena dagen kosta 20 öre kWh och nästa dag 5 kronor kWh. Det finns ingen som gör investeringar under de förutsättningarna, säger Wåhlberg.

Kompetensförsörjning:
– Det är en väldigt viktig fråga som omfattar både utbildning och satsningar för de som idag är yrkesverksamma i Sverige och det omfattar även arbetskraftsinvandring av kvalificerade medarbetare, säger Wåhlberg.

Som tredje punkt kommer de ovan nämnda EU-frågorna. Dessutom nämner Wåhlberg trygghets- och säkerhetsfrågor – både utom och inom Sverige där gängkriminaliteten är något som måste bekämpas.

– Den påverkar oss mycket mer än vad vi medgett. För utländska intressenter studerar och läser om det när de bekantar sig med Sverige. Då ser de tyvärr bilar som brinner och hur ska man då attraheras att flytta hit, säger Wåhlberg.

– Huruvida den militära omvärldsutvecklingen i närområdet kommer att påverka på sikt får vi se. Men att det ligger i fokus just nu är utom tvivel, säger Wåhlberg.

Rent konkret – när Wåhlberg blickar ut över den omvärld som i början på 2022 ser ut att ge ett allt sämre säkerhetsläge – är det några saker som han lyfter upp när det gäller handel, ekonomi och säkerhet. Det ena handlar om den debatt som ägt rum gällande säkerhetsrisker kopplade till utländska direktinvesteringar. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, skrev exempelvis i en studie från slutet på 2020 att ”Utländskt ägande, statligt och privat, speciellt av slutna, odemokratiska antagonistiska stater, har ansetts vara riskabla i flera avseenden.” Och vidare står att läsa i studien, med hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452:

”Den upprättade en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen (EU) som tillämpas från och med den 11 oktober 2020, med hänsyn till ”säkerhet eller allmän ordning”.

Men här vill Wåhlberg se mer.

– Vi har blivit bättre men det är inte färdigt än. Det är en sak att man har en mekanism för att göra bedömningen. Men om ett utländskt bolag är intresserat av att köpa en svensk nischtillverkare inom ett visst it-relaterat område, vem är då den tredje parten som ska ha kompetens att göra den bedömningen. Det måste gå från ord till handling, säger Wåhlberg.

En andra punkt är cybersäkerhetsfrågorna som Wåhlberg lyfter fram har en tydlig civil och militär koppling och där Teknikföretagen är engagerade.

– Här borde nog den militära insatsen ökas, för civilt är det rätt begränsat med kunskap, säger Wåhlberg.

Klas Wåhlberg

Klas Wåhlberg är ledamot av SOFF:s styrelse

Vad skulle du vilja se, konkret?
– Cybersäkerhets- och cyberförsvarsfrågorna är mycket viktiga men också komplexa, inte minst i den senare kontexten där hotet från andra statsstödda aktörer är stor, vilket också redovisas i Säkerhetspolisens och den Militära underrättelsetjänstens årsrapporter. Utifrån detta vill jag se att den svenska staten också tar ansvar för att skydda företagen, i alla fall till del, även om företagen så klart också har ett stort eget ansvar. Ett företag kan oavsett storlek aldrig skydda sig mot andra statsstödda aktörer. Här krävs ett helhetsgrepp och förhoppningsvis kan här det nya cybersäkerhetscentret framgent spela en viktig roll, säger Wåhlberg.

Den tredje delen som Wåhlberg ser som viktig är att det skulle vara av godo om näringslivet var mer insatt i villkoren för det offentliga försvars- och säkerhetssystemet. Och vice versa.

– Att ta fram en ny lastbil som har bättre prestanda, driftstillgänglighet och bränsleförbrukning än befintliga modeller – en sådan kostar mer i inköp men är billigare att använda. Den typen av affärsmodell räknar man hem i näringslivet. Men inom försvaret finns i alla fall till del inte den affärsmodellen och det blir då en hämsko för att öka slagkraften, säger Wåhlberg.

I praktiken innebär det enligt Wåhlberg att nuvarande upphandlingsmodeller inom försvarsområdet riskerar att göra att köparen väljer den billigaste produkten när det gäller inköp men som kanske blir dyrare för försvaret över tid, det vill säga systemets- eller produktens livstid.

– Då går spiralen åt fel håll. Hela paketet med statusbaserat underhåll där kapitaltunga investeringar får maximal nytta, där tror jag det finns mycket mer att göra inom försvaret. Näringslivet är på framkant för här ser man den kommersiella nyttan och ser man den, då brukar det hända. Det är ett område där jag gärna ser att vi borrade vidare, säger Wåhlberg.

Några speciella frågor du vill driva eller belysa i styrelsen i SOFF?
– Jag måste börja med sätta mig in i vad vi jobbar med. Men jag är väldigt imponerad över kontaktytorna SOFF har och den relevans SOFF spelar inom försvars- och säkerhetsområdet. Den trovärdiga ställningen som en aktör som är relevant, den ska vårdas och utvecklas och det ska bli spännande, säger Klas Wåhlberg.

 

Fakta: Klas Wåhlberg och förhållandet mellan Teknikföretagen och SOFF

Karriär i urval:
Vd för Teknikföretagen sedan 2016, i Teknikföretagens styrelse mellan 2011 och 2016.
Sverigechef för Bombardier Transportation mellan 2008 och 2016.
Vd Upplands Lokaltrafik mellan 2004 och 2008.
Förflutet i teknikindustrin, ABB.
Styrelseledamot i SJ AB sedan 2019.
Utbildning: Civilingenjör från Chalmers.

Varför är SOFF viktiga för Teknikföretagen och medlemmarna?
– SOFF är den ledande branschföreningen inom försvars- och säkerhetsområdet och fyller en nisch på marknaden. Försvarsföretagen har traditionellt varit i framkant när det gäller att driva utvecklingsfrågor så det är en väldigt relevant kanal som SOFF fyller, säger Wåhlberg.

SOFF är en självständig branschförening, men är inhysta i och har ett samarbetsavtal med Teknikföretagen. Detta innefattar bland annat ett samarbete med Teknikföretagen inom bland annat cyberförsvar, samhällssäkerhet och försvar.

Hur ser du på kopplingen mellan SOFF och Teknikföretagen?
– Vi har exempelvis kopplingen till cybersäkerhetsdelen. Där har vi nu ett innovationsprogram, ”Avancerad digitalisering”, delfinansierat av Vinnova och delfinansierat av ABB, Saab och Ericsson. I det här programmet är SOFF en kanal till deras medlemsföretag. Så satsningar mot säkerhets- och försvarssidan kommer att kanaliseras via SOFF. Och redan idag har vi tecknat avtal med SOFF om att hantera totalförsvarsfrågorna på vårat uppdrag, säger Wåhlberg.

Så det kan komma mer arbete inom totalförsvar?
– Ja, vi har redan det idag. Men totalförsvaret får växa fram i den takt som insikten av behovet ökar och det är fortfarande i ett formativt skede. Men det är bra att vi kan vara med då, för då finns det möjlighet att vara med och påverka, säger Wåhlberg.

Hur ser Teknikföretagens utveckling ut framöver mot 2025?
– Vi kommer att fortsätta arbeta med att sätta medlemsföretagens konkurrenskraft i centrum. Både hårda och mjuka faktorer med lönevillkor som gör så att medlemsföretagen kan attrahera rätt medarbetare till rätt pris men också att attrahera investeringar. Vi ska utveckla samarbeten inom tillväxtområden som exempelvis vården där det blir en ökad grad av automation som driver fram nya affärsmöjligheter, säger Wåhlberg.

– Inte minst viktigt är samarbetet med våra kolleger i andra länder, säger Klas Wåhlberg och tillägger att det gäller Europa i stort men specifikt har Teknikföretagen goda kontakter med Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike.