En strategisk kompass för Europas säkerhet

För första gången någonsin har EU genomfört en heltäckande analys av de säkerhetspolitiska hot EU och dess medlemmar står inför och kan behöva försvara sig emot. Man kallar det för EU:s strategiska kompass – en gemensam strategisk vision för unionen.

Hotbildsanalysen bör just betraktas som en vägledande strategisk kompass för hur EU de kommande åren ska hantera växande hot i vårt direkta närområde, men även hur globala konflikter orsakade av både statliga och icke-statliga aktörer kan komma att påverka unionens framtida säkerhet.

Hotbildsanalysen är baserad på en hemlighetsstämplad underrättelserapport och har identifierat följande så kallade nyckeltrender:

  • Global nivå: En nedåtgående trend visar på en avtrappning av globaliseringen, växande ekonomisk rivalitet mellan stormakter, klimatförändringar och konkurrens om resurser, migrationstryck och hot mot det multilaterala systemet.
  • Regional nivå: På regional nivå går det att se en växande instabilitet och parallellt även en ökad statlig instabilitet, mellanstatliga spänningar och en yttre påverkan som späs på av icke-statliga aktörers destabiliserande inverkan.
  • Hot mot EU: Trenden är tydlig – statliga och icke-statliga aktörer riktar in sig på EU genom användningen av hybridverktyg, inklusive omstörtande teknologier, desinformation och andra icke-militära källor till inflytande, exempelvis terrorism.

Baserat på nyckeltrenderna identifierade i hotbildsanalysen har EU-kommissionen följaktligen tagit fram ett antal förslag på huvudpunkter i ett utkast till den strategiska kompassen. Dessa huvudpunkter kommer behöva godkännas av EU:s ledare under toppmötet inom försvar och säkerhet som anordnas i mars 2022:

  • Senast 2025 bör EU utveckla en gemensam snabbinsatsstyrka som består av land-, sjö- och luftkomponenter. (EU Rapid Deployment Capacity, 5000 troops by 2025)
  • Till 2022 vill man komma överens om scenarier där en sådan snabbinsatsstyrka kan komma att nyttjas och från 2023 ska regelbundna militärövningar, inklusive marinövningar, påbörjas.
  • Målet är att unionen ska kunna bedriva alla sina militära träningsuppdrag, såväl som mindre uppdrag och övningar från ett enda högkvarter till 2025. Till 2030 ska EU:s högkvarter kunna sköta alla uppdrag på egen hand.
  • För att förhindra cyberattacker siktar EU på att senast 2022 komma överens om att göra sin särskilda gemensamma cyberenhet (Joint Cyber Unit) fullt operativ. Det är däremot ännu inte klarlagt om EU ska utveckla en offensiv cyberförmåga.
  • För att minska beroendet av amerikansk militär syftar planen till att fylla kritiska kapacitetsluckor till 2025. Långräckviddig militär lufttransport, rymdkommunikationsteknik och underrättelsekapacitet – ”strategiska möjliggörare” i militärspråket – saknas alla i EU. Som en del av en västerländsk strategi för att motverka Kinas militära uppgång vill man öka samordningen av europeisk marin närvaro i Indiska Oceanen-Stillahavsområdet, såväl som maritima övningar och patruller till 2023.