Nytt läge för framtidens stridsflyg

Krigföringen i luften förändras i rasande fart i takt med den tekniska utvecklingen. Stridsflyget ställs inför nya utmaningar och hot och den svenska förmågan behöver förbättras.
– Den förändrade spelplanen kräver ett ännu tajtare samarbete mellan industrin och Försvarsmakten, säger Lisa Åbom, teknikchef på Saab Aeronautic.

I rollen som teknikchef följer Lisa Åbom teknikutvecklingen inom luftdomänen och tittar på dagens och framtidens hotbild, för att se hur det kan komma att påverka Gripensystemet.

– Våra stora flygprojekt nu är Gripen E, övervakningsplanet GlobalEye och skolflygplanet T7-A. Utmaningen är att fundera kring hur vi håller systemen operativt relevanta framåt i tiden. Vi har långa tidsperspektiv och måste bygga plattformar som går att uppgradera när det kommer ny teknologi. Gripen E som är klar för leverans är tänkt att fungera ända till 2060.

Teknikutvecklingen går allt snabbare och nya hot dyker upp och påverkar striden i luften. Lisa Åbom säger att det blev extra tydligt under 2019. Hon nämner bland annat den drönarattack som i september slog ut ett oljeraffinaderi och hela oljefält i Saudiarabien. Snabba robotar är ett annat område där utvecklingen går i rask takt. Lisa Åbom påpekar att det där handlar om att utveckla störförmåga för att kunna slå ut robotarna innan de ens har lyft, ett stridsflygplan hinner knappt komma upp i luften.

– Traditionellt sett så har vi haft relativt lång tid på oss att reagera och utveckla ny förmåga. Nu måste vi vara snabbare, både när vi analyserar nya hot och när vi hittar motmedel. Det kräver ett intimt samarbete med kunden, i vårt fall den svenska Försvarsmakten, säger hon.

Bilindustrin visar vägen

En stor del av teknikutvecklingen sker idag på den civila sidan. Autonoma system är ett av de viktigaste områdena för svenskt luftförsvar att bevaka och där tittar Saab särskilt på utvecklingen inom bilindustrin.

– Utvecklingen av självkörande bilar och tekniken som tas fram är av stort intresse för oss och går att överföra till stridsflyget. Bilindustrin har en stor fördel när det gäller tillgång till testbilar och data och de kan förfina sina algoritmer i realtid. Utmaningen för oss är att hitta den mängden träningsdata.

När fler och fler system blir autonoma uppstår samtidigt ett behov av ny kompetens. Ett exempel är USA som just nu utbildar lika många drönarpiloter som stridspiloter.

– Även om en farkost är autonom, så behöver du ha personal på marken som antingen styr farkosten därifrån eller jobbar med att utveckla förmåga och utvärdera resultat. Den kompetensen behöver vi bygga upp i Sverige, säger Lisa Åbom som tror att AI-baserade system kommer att få en allt större betydelse framåt.

– Det handlar inte bara om system som hjälper piloten att fatta beslut, utan som kan fungera som en slags andrepilot. AI kan även vara till hjälp när det gäller att tolka de bilder och signaler som olika sensorer på flygplanet samlar in.

Att göra Gripen eller en drönare obemannad är inte särskilt tekniskt svårt, säger Lisa Åbom. Den stora utmaningen är att komma överens om användningsområde och den operativa nyttan.

– Det kan handla om övervakning av områden som kan vara farliga för människor. Det behöver inte bara vara krigszoner, utan går till exempel att använda i brandkatastrofer som i Australien.

Nytt samarbete med Storbritannien

I juli gick Sverige in i ett samarbete med Storbritannien kring deras nya stridsflygsförmåga. Storbritannien har idag stridsflyget Eurofighter Typhoon, men planerar nu att utveckla nästa generations stridsflygsystem och har samlat sin försvarsindustri i ett stort teknologiutvecklingsprojekt som går under namnet Tempest. För svensk del uttryckte försvarsminister Peter Hultkvist till SVT, efter att samarbetsavtalet hade tecknats, att det både kan handla om att utveckla nuvarande plan, ett nytt plan eller om att hjälpa varandra med teknologier.

– Engelsmännen vill hitta sin nya generation stridsflygplan, en ersättare till Eurofighter Typhoon. Sveriges ambition, som vi uppfattar det, är att vara en del av det här och på så sätt få möjligheten att utveckla ny teknologi som kan integreras i befintliga system, säger Lisa Åbom.

– Men jag tror definitivt att olika typer av samarbeten är vägen framåt. Det handlar både om samarbete mellan industrin och Försvarsmakten i Sverige och mellan olika länder som i fallet med Storbritannien. Där är vi två länder med olika perspektiv som förhoppningsvis med gemensamma krafter kan rusta oss för att möta den förändrade spelplanen.

Lisa Åbom ser fördjupningsseminarierna med SOFF, FMV och Försvarsmakten som viktiga pusselbitar för att få till ett närmare samarbete mellan industrin och Försvarsmakten.

– Vi kan känna en stor stolthet i Sverige över att ha utvecklat generationer av stridsflygsystem väl anpassat för det svenska försvaret med relativt sett liten försvarsbudget, och med Gripen E dessutom ett av världens bästa. Att vi har jobbat nära varandra har varit nyckeln till vår framgång, säger hon och fortsätter:

– För att möta framtidens utmaningar, fortsätta hitta smarta lösningar och vara relevanta så är ett tajt partnerskap mellan Försvarsmakten och industrin ett måste. Vi måste stärka den relationen och se till att vi bemöter rätt utmaningar i rätt ordning.

Relaterade länkar:
Saab presenterar ”Gripen for Canada Team”
Framtida svensk-brittisk stridsflygsförmåga
Fördjupningsdagen om flyg den 28 april

Fler intervjuer i samma serie:
Tommy Gustafsson-Rask, BAE Systems Hägglunds, inför Fördjupningsdag: Armé