Bred process viktig för försörjningsutredningen
Utredningen ska vara klar under våren 2022 och införas så snart som möjligt efter det. Mattias Ottosson säger att målet är att genom en bred process få till en samstämmighet kring materielförsörjningen, både på ett politiskt plan och mellan övriga parter.
– Det är ytterst viktigt. För att få till den stabilitet och långsiktighet vi är ute efter behöver alla berörda parter vara delaktiga i processen, både från statens sida och från försvarsföretagen.
En av de viktigaste delarna i den kommande strategin är att alla parter vet vad som gäller, både under fred, kris eller krig, menar han. Att utveckla statens relation till försvarsföretagen är inte bara nödvändigt utan också ett av uppdragen i kommande utredning, utöver att klarlägga förutsättningarna för materielförsörjningen och att analysera försvarsmarknaden.
– Det är viktigt att vi börjar se företagen som en del av vårt försvar. Vi måste också se över den rollfördelning som finns i dag och skapa rutiner och förutsättningar för en ökad dialog och mer samarbete mellan staten och företagen, tillägger han.
En utmaning är att försvarsföretagen, som tidigare ofta var statligt ägda helt eller delvis, i dag i stor utsträckning har privata och i många fall internationella ägare.
– Där behöver vi fundera över eventuella beroenden och vad som är önskvärt eller inte. Som litet land behöver vi ha samarbeten och det gäller att hitta samverkansländer som vi har gemensamma intressen med. Om vi bygger allianser med stater som vi vill ha en relation med så blir också vår säkerhet starkare. Där behöver stat och företag jobba tillsammans med frågan om vilka som ska vara våra allierade, säger Mattias Ottosson och fortsätter:
– Samma sak gäller i exportfrågan. Export är både ett sätt att dela utvecklingskostnader med andra samtidigt som det kan stärka vårt säkerhetspolitiska läge.
Vilka länder vill vi ha ett utbyte med?
– Självklart våra grannländer, Storbritannien och EU-familjen i första hand. Där vill vi vårda relationen dels av säkerhetspolitiska skäl, dels för möjligheten till samarbeten som rör teknik och produktutveckling.
Mattias Ottosson påpekar att utbyte med andra länder starkt hänger ihop med teknikutveckling, ett område han menar är en av de största utmaningarna för ett litet land som Sverige.
– Teknikutvecklingen har tagit ett stort språng som bara kommer att bli större. För att hänga med räcker det inte heller att bara satsa på materiel i form av teknik och produkter, mjukare värden som kunskap, forskning och utveckling blir allt viktigare. Här tror jag att vi bland annat skulle kunna hitta ännu tydligare samarbeten mellan universitet och företag och dra nytta av de gemensamma resurser som finns. Ett exempel är Östergötland som jag kommer ifrån där ett av våra stora försvarsföretag har tunga samarbeten med Linköpings universitet.
Mattias Ottosson säger att det politiska klimatet i dag är polariserat, men att han upplever att det råder en rätt stor samsyn just när det gäller försvarspolitiken.
– Det bådar gott inför kommande strategi. Att få till en riktigt bred överenskommelse är nödvändigt för att få till stabilitet i Sveriges materielförsörjning och det gynnar i slutändan alla parter. När det blir tydligt vilken väg vi ska gå och vad vi i Sverige ska satsa på så kan det få andra positiva effekter som till exempel ökad tillväxt.
Läs mer:
Långsiktig planering nödvändig för materielförsörjningen
SOFF kommenterar utredningen: Viktigt beslut. Svårt uppdrag.
