Europeiska försvarsfonden och Brexit – en analys av senaste veckans händelser

EU vill stärka den globala konkurrenskraften och innovationsförmågan hos EU:s försvarstekniska och industriella bas. Den 19 november 2018 antog Rådet sin ståndpunkt om Europeiska försvarsfonden och även Europaparlamentet har gjort detsamma baserat på förslaget från Europeiska kommissionen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021-2027.

Det har samtidigt fattats flera viktiga beslut i Bryssel med påverkan på marknaden. Vi sammanställer några perspektiv.

Tillvägagångssättet som antogs i förra veckan betecknades som “partiellt” eftersom de finansiella aspekterna av fonden kommer att bero på det övergripande avtalet om nästa fleråriga finansiella ram samt på den slutliga texten som presenteras efter den sk. trilogen mellan ovanstående parter.

I sitt beslut instämmer både ministerrådet och Europaparlamentet i stort sett med EU-kommissionens förslag. I synnerhet bekräftas fondens övergripande mål och struktur, inklusive avsikt att investera i disruptiv teknik. Besluten förtydligar tilldelningsförfaranden, kriterier och bestämmelser exempelvis om de indirekta kostnader som kommer att täckas av fonden (vilket är ett viktigt element för att göra fonden mer attraktiv för företag att medverka). Rådet betonar vidare att särskild uppmärksamhet ska ges till små- och medelstora företag. Flera steg kvarstår, även om ramen och förutsättningarna börjar bli tydliga.

Tidigare i år inrättade ministerrådet och Europaparlamentet det europeiska försvarsindustrins utvecklingsprogram (EDIDP), under den nuvarande fleråriga budgetramen och med en total budget på 500 miljoner euro. EDIDP har också som målsättning att främja samarbete för utveckling av försvarsmakt och stärka unionens försvarsindustris konkurrenskraft och innovationskapacitet. Förslaget bör dock ses i en bredare kontext syftande till att öka den samlade europeiska försvarsförmågan.

Den inre marknaden för försvarsmateriel

EU har lanserat ett antal initiativ för att främja förmågeutvecklingen hos medlemsstaterna. Utöver den Europeiska försvarsfonden (EDF) arbetar EU dessutom med exporten, transiteringen och förmedlingen av produkter med dubbla användningsområden – varor, programvara och teknik som kan användas både för civila och militära tillämpningar. EU:s exportkontrollsystem regleras av förordning 428/2009. Den bygger på åtaganden gjorda i multilaterala exportkontrollsystem (såsom Australien-gruppen och Wassenaar-arrangemanget) och fastställer gemensamma EU-regler. Med få undantag kan varor med dubbla användningsområden handlas fritt inom EU. Däremot är export till tredjeland föremål för tillstånd, för vilka vissa villkor måste uppfyllas. Exportprocedurer för varor med dubbla användningsområden kan ta veckor att godkännas, eftersom processen innefattar teknisk, land- och slutanvändarspecifik riskanalys. Regelverket innehåller emellertid undantag för export till länder med – eller där det är nära – noll risk för spridning. Dessa landspecifika förenklingar godkänns i de generella tillstånden, vilket i praktiken innebär att export alltid kan ske till partnerländer såsom Australien, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och USA.

Dessutom har EU tidigare antagit ett särskilt direktiv om offentlig upphandling, direktiv 2009/81, som innehåller upphandlingsregler för försvars- och säkerhetsmarknaderna i syfte att leda till större öppenhet och konkurrens.

Förra veckan avslutades också den sk. trilogen för en EU-ram för granskning av utländska direktinvesteringar av företag som t.ex. teknik med dubbla användningsområden (t.ex. artificiell intelligens, robotteknik eller nanoteknik). Ramen innebär att medlemsländerna behåller befogenheten att granska – och eventuellt stoppa – utländska direktinvesteringar, av säkerhetsskäl eller av skäl som rör allmän ordning. Medlemsländerna blir alltså inte tvungna att införa eller upprätthålla något granskningssystem, däremot kommer befintliga och nya mekanismer att behöva uppfylla ett antal krav på EU-nivå.

Hur påverkas EU av Brexit?

Nyttan med internationell samverkan - starkare tillsammans i Sverige, Europa och i världen

Nyttan med internationell samverkan – starkare tillsammans

I förra veckan meddelades även en politisk deklaration om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker meddelade en överenskommelse på förhandlingsnivå som nu har godkänts av stats- och regeringscheferna. Av de 20 största europeiska företagen inom denna sektor är nio brittiska, med många produktionscykeldotterbolag i Storbritannien ägda av europeiska företag och vice versa. I Sverige är tre av de fem största försvarsföretagen brittiskt ägda. Med avseende på kompetenser, kunskap, finansiering och stordriftsfördelar kan nya europeiska förmågeprogram, om inte Storbritannien kan medverka på ett bra sätt, att påverka företagen i Sverige. Den Europeiska försvarsfonden bör därför säkerställa att dessa kan medverka och i alla händelser bör det industriella samarbetet ske med respekt för den inre marknadens integritet. Dessutom är det viktigt att regelverket för export och försörjningssäkerhet hanterar ett brittiskt utträde effektivt. När det gäller export av varor med dubbla användningsområden bör Storbritannien t.ex. läggas till i de länder som är upptagna i EU001. Det är även lämpligt att Storbritannien fortsatt kan delta i förfarandena med globala licenser samt direktivet om överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU.

Utifrån svenska försvarets förmåga och dess försörjning har föreningen tagit fram en skrift kring Internationell samverkan som bl.a. beskriver och belyser ovanstående aspekter och beroende ur ett svenskt perspektiv.

Länkar

• Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av Europeiska försvarsfonden (första behandlingen)
Förslag från Europeiska kommissionen till en Europeisk försvarsfond, pressmeddelande 7 juni 2017
Europeiska försvarsfonden, EDF
Konsekvenser av Brexit för försvarsområdet samt för teknikföretag