Konsekvenser och påverkan av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen

Föreningens syfte är att skapa bästa möjliga förutsättningar för medlemsföretagen att verka i Sverige och att främja deras marknadstillträde och handelsutbyte. Säkerhets- och försvarsföretagens medlemsföretag står inför betydande möjligheter och utmaningar. Det är angeläget att sätta deras utveckling i ett globalt sammanhang och att analysera vilka konsekvenser detta ger för på företagen.

Många företag ingår i dag i ett nätverk av internationaliserade ägandeförhållanden och globaliserade underleverantörsled där internationellt samarbete är norm. Genom ett aktivt förutsättningsskapande arbete i Sverige läggs grunden för framgång på den internationella försvarsmarknaden. Export börjar med forskning, utveckling och innovation. Föreningen verkar för att öka insikten om relationen mellan en effektiv försvarsmarknad och framgångsrik forskning för att visa på mervärdet som detta skapar ur ett säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv – i grunden en stärkt försvarsförmåga. Mot dessa aspekter kan Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen (Brexit) få en direkt påverkan enligt nedanstående analys.

Av de fem största medlemmarna i föreningen är fyra ägda av Storbritannien; Rolls Royce i Kristinehamn, GKN Aerospace i Trollhättan, BAE Systems Bofors i Karlskoga samt BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. Det ska även tilläggas att också många små- och medelstora företag har starka band eller ägande kopplat till Storbritannien. För många medlemsföretag är Storbritannien en “andra” hemmamarknad.

Mot denna bakgrund blir Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen en nyckelfråga för branschen och för den svenska staten, inte minst kopplat till framtida investeringar i Sverige med en direkt koppling till försörjningen av den svenska försvarsförmågan. För svenska försvarsföretag och den svenska staten har Storbritannien, utifrån ett teknologiförsörjningsperspektiv, också en nyckelroll i relationen med USA och den transatlantiska länken.

Analys:

Mot ovanstående bakgrund och sammanhang ska man också beakta att Storbritannien är det land inom EU som satsar med mest på försvarsforskning och är därav också en central partner för vissa svenska försvarsföretag för att bl.a. delta i samutvecklingsprogram. Detta ger också genom ägandet av tidigare nämnda företag en möjlighet för de koncernerna att genom de brittiska satsningarna, indirekt och direkt, dela teknologi och kunskap till de svenska företagen. Här ska också beaktas att de sex största försvarsindustriella länderna i Europa, sedan 2001 har ett samarbete (sex nationssamarbetet) baserat på parlamentarisk grund. Dessa s.k. LOI-länder, som utgörs av Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien och Sverige kommer påverkas av Brexit. I kärnan finns en än mer central del, där Storbritannien, Frankrike och till viss del Tyskland dominerar EU:s marknads- och regelverkstillämpning. Dessa tre länder är även inom många förmåge- och teknologiområden i stor utsträckning självförsörjande och de svarar för närmare 90 procent av de satsningar som görs inom forskning och teknikutveckling i EU på området. Samarbetet inom sexnationssamarbetet har dock en osäker framtid, inte minst efter Brexit. Här upplever föreningen att det finns krafter inom flera av de andra sexnationsländerna att genom Brexit kunna öka sitt eget marknadstillträde.

Här bör också nämnas EU:s initiativ för utvecklingen av försvarsområdet generellt och inte minst, genom en stor investering i och kring den europeiska förmågefonden för försvarsområdet. För ”fondens” räkning och kopplingarna till Brexit är det centralt att förstå att densamma har skapats med legal grund utifrån inremarknadsprinciperna, dvs. då inte det mellanstatliga området som grund som övrigt försvarssamarbete faller under. Detta innebär också att en central fråga för Brexit-förhandlingarna, för båda parter, är att tillse att Storbritannien och indirekt svenskägda bolag kan delta i dessa kommande program på EU-nivå framgent.

I och med att all EU-lagstiftning eventuellt kommer att sluta gälla 29 mars 2019 i Storbritannien, så lämnar de också bl.a. försvarsupphandlingsdirektivet (Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet) samt överföringsdirektivet, dvs. det gemensamma regelverket för att underlätta överföring av försvarsmateriel mellan länderna. Storbritannien kommer också lämna EU:s gemensamma ståndpunkt kring exportkontroll. Alla ovanstående aspekter kan få konsekvenser och försvåra möjligheterna för samarbetet och framtida gemensamma materielprojekt och industrisatsningar och indirekt minska den svenska konkurrenskraften.

I stort bedöms också Brexit inom försvarsområdet påverka:

EU:s maktbalans: Maktrelationerna torde förskjutas och Tysklands och Frankrikes ställning samt dess industrier stärkas. Tyskland blir en allt viktigare (EU- och bilateral) samarbetspartner för Sverige och svenska företag. De största länderna torde få mer makt i ministerrådet medan de mindre får mer makt i parlamentet. Vilket i sin tur gör att de stora länderna lättare kan stödja sina nationella försvarsindustrier, då mor bakgrund av att Storbritannien och Sverige traditionellt har gått hand i hand inom EU, samt förespråkat en öppen och konkurrensutsatt försvarsmarknad. Detta är direkt central också för Sverige, då huvuddelen av svenska försvarsföretags omsättning går på export. Dvs. minskar det svenska marknadstillträdet på området, försämras också den indirekt den svenska försvarsförmågan och försörjningstryggheten.

Bilateralt: Potentiellt kan detta innebära att Storbritannien stärker de bilaterala relationerna med europeiska partner såsom med Sverige och vår industri. Fördjupat samarbete med Storbritannien kan stärka svensk militär förmåga samt öppna upp för mer handel, industriellt samarbete och marknadstillträde. Brexit har liten eller ingen påverkan på befintliga samarbetsavtal och projekt såsom befintliga materielprojekt.

Industriella konsekvenser: För företag i Sverige kan även en negativ påverkan uppstå kopplat till de fyra friheterna inom EU och ökade kostnader för Sverige och indirekt industrin gällande exv. tullar etc. Flera stora system innehåller delsystem och komponenter från Storbritannien. Brexit kan potentiellt öka kostnader för detta och andra system om tullar införs.

Tullavgifter: Storbritannien kan komma att betraktas som tredjeland vid utträdet. Vid utträdet kommer hanteringen av produkter som importeras och exporteras till Storbritannien då att omfattas av mer administration. Detta påverkar direkt företag i Sverige, då de medför att all materiel och teknologi som köps och därmed importeras från UK kommer att beläggas med tullavgifter samt andra skatter och/eller avgifter. Tullkostnaden kommer innebära en kostnad på ca 2–22% av den importerade materielens tullvärde. Detta kommer direkt påverka försvarsföretagens konkurrenskraft och kommer i sin tur höja kostnaderna för de system med brittiskt innehåll som svenska staten använder.

Tullsuspension: Det finns en ännu viss risk att Storbritannien eller EU inför s.k. skyddstullar, som syftar till att skapa en högre prisnivå på utländska varor och därmed skydda den inhemska industrin. Om så blir fallet påverkas försvarsföretag i Sverige åt båda håll eller dubbelt med tanke på det stora brittiska innehållet samt ägandet.