Forsknings- och innovationspropositionen: Tio rätt och ett fel ger betyget ”icke godkänt”

Inför regeringens Forsknings- och innovationsproposition ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” proposition (2020/21:60) hade branschen 11 rekommendationer.

Överlag levererar regeringen i enlighet med förväntan, faktiskt över förväntan.
Två områden sticker samtidigt ut;
» [Förslag 8]: att överbrygga att civil och försvarsrelaterad forskning politiskt behandlas som separata sektorer samt
» [Förslag 6]: att säkra forsknings- och innovationsmiljön (kapitel 17.3)

Regeringens proposition idag är inte annat än ett historiskt genombrott avseende den sjätte punkten. Skrivningarna om hoten mot vår forskning är skarpa och tydliga. Åtgärderna hänför till andra politikområden, vilket vanligen brukar leda till resultat.

När det gäller den åttonde punkten är samtidigt tyvärr propositionen ett tecken på att skrivningar inom ett politikområde leder till effekt inom ett annat. Det är mycket förvånande att propositionen inte innehåller skrivningar om försvarsområdet. Varför? För att frågan samtidigt är central i den proposition som riksdagen samtidigt har att behandla inom ett annat politikområde: Sveriges försvar och säkerhet.

I regeringens proposition den 14 oktober 2020: Totalförsvaret 2021–2025 (2020/21:30) står bland annat att läsa att; ”Utveckling av för försvaret relevant teknik sker i stor utsträckning i det civila samhället. Tillämpning av ny civil teknik är därför nödvändig för att stridskrafterna ska förbli relevanta. Regeringen framhåller därför behovet av samverkan mellan civila och militära forskningsaktörer och beställare. Forskning och utveckling bidrar även till tillgång av strategiska kompetenser. Strategiska kompetenser avser kunskapsområden där enskilda individer och grupper som på grund av sin specifika kompetens vid höjd beredskap och därmed ytterst i krig behöver göras tillgängliga för såväl det militära som det civila försvaret. Regeringen anser att det är en viktig komponent i försvaret av Sverige att strategiska kompetenser identifieras inom staten, inom akademin, likväl som hos privata aktörer.”

Totalförsvarsbeslutet konstaterar även att ”Förståelse för nyckelteknologier och dess betydelse för såväl hotbilden som för försvarsförmåga är central för utveckling av doktriner, stridsteknik och taktik samt för materielanskaffning.”

Branschen har i samtal med regeringen inför forskningspropositionen påtalat faran med att Sverige inte kan vara långsammare att upptäcka och utnyttja teknikens nya möjligheter än vad antagonister och terrorister är. Innovation är inte bara skapandet av nya saker, utan att samla befintliga produkter och använda dem på ett nytt sätt. Att framgångsrikt öka inflödet av teknik och inte minst att se vilka civila teknologier som är av intresse är till del en växande utmaning för aktörerna på försvarsmarknaden. Ny teknik kan utnyttjas till att skapa övertag, men kan också utnyttjas av motståndare.

– Det finns ett behov av att tänka nytt och engagera fler utförare inom säkerhets- och försvarsrelevant innovation och utveckling, konstaterar Robert Limmergård, generalsekreterare på SOFF, och fortsätter. Det fanns därför all anledning för regeringen att öka kunskaps- och teknologispridningen mellan akademi, myndigheter, institut och företag oavsett tillämpningsområde. Det är därför idag ett strategiskt misstag att regeringen i propositionen väljer att hantera civil forskning- och utveckling i ett separat stuprör – bortom nyttan för vår säkerhet och vårt försvar.

I dagens proposition konstaterar regeringen samtidigt att ”Gränsen mellan civil och militär användbarhet av viss teknik har i delar av utvecklingskedjan suddats ut.” Propositionen lyfter behovet av forskning och kompetensuppbyggnad av betydelse för civilt försvar samt cybersäkerhet. Regeringen skriver bl.a. att det behövs en särskild forskningssatsning på säkra samhällen som skulle kunna innebära synergier med motsvarande satsning inom Horisont Europa. Åtgärderna att öka samverkan med försvarsområdet uteblir dock, exempelvis nämns inte Europeiska försvarsfonden som nyligen lanserats med stort fokus på samhällets försvar, robusthet och disruptiva teknologier.

– Om vi nyttjar den civila forskningen och drar nytta av teknik och innovation finns företag som kan forskningen bidra till skyddet av vårt samhället. Staten har förutsättningar att underlätta samarbete mellan företag, forskare och myndigheter – inte minst att tillsammans identifiera gemensamma mål och strategier för att nyttja företagens internationellt konkurrenskraft. Idag visade inte regeringen vilja att åstadkomma en ökad effekt.

Läs mer:
Regeringens proposition ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” (2020/21:60)
Läs även:
Regeringens propositon med inriktning för totalförsvaret 2021–2025 (2020/21:30)
SOFF kommenterar propsitionen