Hoppa till innehåll

Analys: Forskningspolitikens påverkan på försvars- och säkerhetsmarknaden

I höst väntas regeringen presentera sin forskningspolitiska proposition med förslag till riktlinjer för forskningspolitiken för de kommande fyra åren. Tobias Krantz, fil dr, tidigare högskole- och forskningsminister, numera Senior Advisor Diplomat Communications, spanar om hur försvars- och säkerhetsindustrin påverkas och vilka affärsmöjligheter som finns i det nya forskningspolitiska landskapet.
Tobias Krantz, fil dr, tidigare högskole- och forskningsminister, numera Senior Advisor Diplomat Communications,
Tobias Krantz, fil dr, tidigare högskole- och forskningsminister, numera Senior Advisor Diplomat Communications,

Försvars- och säkerhetsindustrin ligger i många avseenden i skärningspunkten mellan näringsliv och politik. Mycket av förutsättningarna för företagens affärer sätts av politiken. Det handlar om allt från de övergripande politiska besluten – lagar, förordningar, föreskrifter, budgetbeslut med mera – till att politiker fattar beslut om enskilda affärer där försvars- och säkerhetsföretag kan vara direkt eller indirekt involverade.  Att inte bara följa utan också påverka forskningspolitiken är därför direkt affärskritiskt.

En central händelse med potentiellt betydande påverkan för SOFF:s medlemmar, där ett aktivt agerande skapar nya affärsmöjligheter, är den forskningspolitiska proposition som regeringen väntas presentera under hösten.

Så blir en ny forskningsproposition till

Först några ord om innebörden av, och den historiska bakgrunden till höstens proposition.

Under lång tid har det övergripande forskningspolitiska ramverket – de viktigaste analyserna, de centrala principerna och de främsta ekonomiska prioriteringarna – angetts i en proposition som regeringen lägger fram till riksdagen vart fjärde år.

På grundval av regeringens proposition fattar sedan riksdagen sitt forskningspolitiska beslut. Propositionen läggs fram i mitten av mandatperioden och löper sedan till mitten av nästkommande mandatperiod. En ny regering får således ärva den gamla regeringens forskningspolitiska inriktning.

Det ger forskningspolitiken en speciell karaktär, inte olikt hur försvarspolitiken ofta fungerar. Förändringar i forskningspolitiken, åtminstone försåvitt avser hur de större ekonomiska prioriteringarna ska se ut och anslagen fördelas, tenderar att ske mer successivt, inte genom abrupta kursändringar.

Det är viktigt att poängtera att den forskningspolitiska propositionen anger den huvudsakliga inriktningen på exempelvis mål och prioriteringar. Men de konkreta budgetbesluten måste naturligtvis sedan ”bekräftas” i riksdagens vanliga budgetprocesser, främst genom det budgetbeslut som riksdagen fattar varje höst. Så det finns möjlighet att göra justeringar under fyraårsperioden även om den huvuddragen brukar ligga fast.

Forskningspolitikens stridsfrågor

Forskningspolitiken rymmer en del stridsfrågor, främst längst två dimensioner. Den första dimensionen rör bildning kontra samhällsnytta. Hur mycket resurser bör vi satsa på ”grundforskning” utan bestämt syfte och ”tillämpad forskning” som syftar till att lösa ett specifikt samhällsproblem eller främja specifika innovationer, nya varor och tjänster på marknaden?

Den andra dimensionen rör spets kontra bredd. Hur mycket ska forskningsresurserna koncentreras? Ska staten satsa resurser på ett mindre antal lärosäten eller ska resurserna spridas mer jämt över ett större antal universitet och högskolor?

De politiska partierna har sinsemellan olika uppfattningar i dessa två frågor. Exempelvis har Liberalerna ofta förespråkat mer grundforskning och mer spets medan exempelvis Centerpartiet traditionellt har förespråkat fokus på samhällsnytta och mer bredd.

Men de politiska skillnaderna har minskat. Samhällsutvecklingen, där nu ett stort antal samhällsproblem mer eller mindre akut pockar på en lösning, har bidragit till att allt fler politiker av olika kulörer inser att forskningen i allt högre grad måste spela en roll för att samhället ska ta sig an dessa utmaningar. Detta gör att forskningspolitiken i än högre grad blir en dragkamp mellan olika intressen. Och det är här det börjar bli viktigt för företagen inom försvars- och säkerhetsindustrin.

Forskningspolitikens påverkan på försvars- och säkerhetsmarknaden

Vid sidan av hur mycket pengar som ska avsättas totalt till svensk forskning så handlar de diskussioner som förs nu såväl mellan skål och vägg som i offentligheten om vilka strategiska områden som ska prioriteras. Vilka aktörer är bäst på att mobilisera stöd för just sin sak?

Miljö/klimat och life science är områden som har prioriterats av tidigare regeringar. Men är det nu, givet den förändrade säkerhetssituationen, läge att göra en större forskningssatsning också på försvars- och säkerhetsområdet?

Om Sverige ska vara väl förberett för ett än mer försämrat säkerhetsläge, kanske till och med ett väpnat angrepp i någon form, antingen väldigt snart eller om ett antal år krävs forskning och teknologisk utveckling.

  • Hur ska en sådan eventuell satsning se ut? Ska forskningen fokusera på vissa teknologier?
  • Ska den satsa på att stötta innovation och generera nya produkter inom vissa specifika områden?
  • Vilka områden ska det i så fall vara?
  • Hur involverade ska företagen, antingen enskilt eller som bransch, vara i utvecklingen och styrningen av ett program för försvarsforskning?
  • Hur ska samarbetet se ut? Hur ska finansieringen gå till?
  • Vilka krav kan komma att ställas på företagen gällande medfinansiering?

Dessa och liknande frågor, av stor betydelse för försvars- och säkerhetsbranschen i sin helhet såväl som för enskilda företag, diskuteras nu intensivt i viktiga politiska kretsar, inte minst naturligtvis i Regeringskansliet. Våren 2024 är ett kritiskt skede för processen inför forskningspropositionen där många frågor i praktiken kommer att avgöras.

Partipolitiken som utmaning och möjliggörare

Sedan kommer ett nytt skede när propositionen läggs och ska behandlas i riksdagen. Regeringen och Sverigedemokraterna har majoritet i riksdagen men överraskningar kan inträffa under riksdagsbehandlingen. Det är exempelvis inte omöjligt att det kan finnas områden, som inte omfattas av det så kallade Tidöavtalet, där regeringen inte har säkrat majoritet i förväg. Då blir riksdagsbehandlingen avgörande.

Efter det att riksdagen har fattat beslut under hösten i år ska besluten implementeras. Det är ofta ett underskattat skede i den politiska processen. ”Djävulen sitter i detaljerna”, sägs det ju. Och det som politikerna anser vara detaljer, och därför kanske överlåter till myndigheter att avgöra, kan vara väl så viktiga för enskilda företag och branschen i sin helhet som de större, mer övergripande riktlinjerna och principerna. En enskild regels eller föreskrifts utformning kan vara avgörande för ett företags framtid. Att ha dialog och samverkan med myndigheter är därför ofta direkt kritiskt för företagens affär.

Ett viktigt råd för den som vill påverka en beslutsprocess är att vara strategisk och långsiktig.  För företag inom försvars- och säkerhetsindustrin är det nu ett bra läge att identifiera önskemål, prioriteringar och sätta igång med påverkansarbetet. Den som agerar snabbt och är tidigt ute kommer att ha ett försprång. Det kommer att gynna affärerna och bidra till lönsamhet både på kort och lång sikt. Aktivt påverkansarbete är affärsnytta.


Diplomat Communications är en strategisk partner till SOFF. Läs mer om hur föreningen arbetar tillsammans med ett antal utvalda partners för att stärka marknaden.

Relaterade nyheter