Framtiden är redan här

Vi har intervjuat några av Sveriges främsta forskare inom materialteknik, artificiell intelligens, mänsklig förstärkning och batteriteknik. Och ord som ”enorm potential, ”en rasande takt” och ”ett väldigt, väldigt race just nu” används om utvecklingen.

Men frågan är: Hur påverkar det Försvarsmakten?

Kombinationen av ny teknik och försvar är en lika klassisk som svår fråga. Utan att gå århundraden tillbaka i tiden, vilket ibland görs när frågan ska beskrivas, kan Riksrevisionens rapport – ”Materiel för miljarder” – från år 2004 citeras. Där skriver myndigheten, angående utveckling och avveckling av försvarsmateriel: ”Det finns få historiska exempel på att organisation och materielförsörjning kunnat anpassas till en förändrad hotbild i tid.”

Men det räcker med att gå några månader tillbaka för att se att svårigheterna alltjämt existerar. Vid Folk och Försvars rikskonferens i januari i år sa försvarsminister Peter Hultqvists (S), angående det då mindre en månad gamla försvarsbeslutet, att ”Satsningen med en cirka 40-procentig nivåhöjning av försvarsanslagen till 2025, i förhållande till 2020, är den största sedan 50-talets början.”

Men på samma konferens var Sveriges överbefälhavare Micael Bydén samtidigt självkritisk och sa ”vi är inte där jag anser att vi borde vara” när det gäller Försvarsmaktens nivå inom vissa teknikområden. ÖB lyfte också fram det som beskrevs som viktiga framgångsfaktorer för en långsiktig och trovärdig utveckling av det militära försvaret. Micael Bydén sa bland annat att Försvarsmakten måste hålla sig i framkant och dra nytta av den tekniska utvecklingen och att den snabba teknikutvecklingen kommer att leda till att konflikters karaktär förändras.
Dessutom sade ÖB: ”Spetsteknologi är en allt viktigare strategisk tillgång. Därför behövs ett fortsatt nära samarbete med näringslivet, lärosäten och forskningsinstitut. Det gäller hela vägen från forskning och utveckling till resultat i operativ förmåga. Ett bredare grepp om forskning och utveckling är nödvändigt för att säkerställa nationell handlingsfrihet på längre sikt.

Hot och möjligheter

I det sammanhanget vill vi visa på hur teknik kan påverka slagfältet framöver. Och klart är att flera av de forskare vi har intervjuat påpekar att teknikutvecklingen går väldigt snabbt inom en rad teknikområden – exempelvis grafen, 3d-printning, artificiell intelligens, bioteknologi och mänsklig förstärkning samt batteriteknik.

Vi har i artiklarna valt att hålla oss till teknisk utveckling som kan aktualiseras på försvarsområdet, både som hot och möjligheter, i närtid och fram till någon gång runt åren 2025 och 2030. Detta för att försöka vara lite jordnära.
Det finns ändå svårigheter med tidsperspektivet eftersom en bild som framträder är att ett tekniksprång inom ett ämne kan ge en snabb tillämpning inom ett annat. Som exempel kan det kanske finnas en väl utvecklad sensor i ett system som ligger på en hög så kallad teknikmognadsgrad, TRL (Technology Readiness Level, se faktaruta nedan), men som behöver någon annan infrastruktur, kanske energiförsörjning, som ligger på en lägre TRL för att ett helt system ska fungera i praktiken.

Nato oroas över civil utveckling

Forskningschef Rickard Stridh, Försvarsmakten

Forskningschef Rickard Stridh, Försvarsmakten

Samtidigt finns också frågan närvarande i intervjuerna som visar att den tekniska utvecklingen huvudsakligen drivs civilt, något som militära aktörer måste förhålla sig till. Det är också tydligt att det inte bara är ÖB som bedömer att teknikutvecklingen kommer att påverka konflikters karaktär framöver. Även Nato talar om, exempelvis när det gäller utveckling av material som grafen, att det finns en oro över den snabba utvecklingen som sker civilt. Försvarsorganisationen säger att de viktigaste nya upptäckterna kan utgöra en ”game changer” för framtidens krigföring och militära balans.

I respektive artikel och teknikområde kommer vi att lyfta specifika teknologier upp som nämnts av några av Sveriges mest framgångsrika forskare. Det ska inte ses som en fullständig kartläggning av teknologier som är på gång. Men det är exempel, och en statusuppdatering, på de möjligheter och hot som finns inom respektive område och där utvecklingen går snabbt nu. Även Försvarsmakten har ögonen på dessa områden.
Alla de här områdena är ju en del av den här storstrategiska konkurrensen mellan de stora länderna och det är ju nästan så att 80-talets kapprustning har förbytts i en tekniktävling att vara bäst på de här teknologierna, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.
Det som är väldigt viktigt för oss är att den nya tekniken ska läggas ihop med den gamla tekniken på de plattformar som vi sitter fast i. För att göra det för framtiden behöver vi förstå den här nya teknologin för att bedöma vad en motståndare kan göra med teknologin, säger Rickard Stridh.

Och här lyfter Stridh också upp det han ser som som en viktig del när det gäller just ny teknik kopplat till försvarsprodukter och användning inom Försvarsmakten.
Det är oerhört viktigt att det vi använder är förutsägbart och att vi har en kvalitetsaspekt. Vi måste ha ett tydligt syfte med allting och tekniken ska underlätta för oss, inte tvärtom, säger Rickard Stridh, som också poängterar att det är viktigt att titta på de legala och etiska aspekterna av ny teknik i försvarstillämpningar.

Framtiden är redan här

Artiklarna kommer att publiceras fram till sommaren. Det blir artiklar som tar upp grafen och hur det kan användas militärt, som belyser 3D/4D-printning och som tar upp hot och möjligheter med artificiell intelligens. Ett ämne som sällan lyfts i svensk kontext är mänsklig förstärkning, både avseende ny ”yttre teknik” och biologiska förändringar. Slutligen innan semestrarna hoppas vi även berätta vad som nu sker inom batteritekniken.

Teknikmognadsgrad - "TRL-trappan"

Teknikmognadsgrad – ”TRL-trappan”

Fakta: TRL, Technology Readiness Level (Teknologimognadsgrad) beskriver på vilken utvecklingsnivå en teknik befinner sig. Nivåerna går från TRL 1 till TRL 9 enligt nedan.
TRL 1: grundläggande principer observerade och rapporterade
TRL 2: teknologikoncept och/eller tillämpning formulerad
TRL 3: kritiska funktioner i koncept/tillämpning bevisade genom analys och experiment
TRL 4: validering av komponenter och/eller testsystem i laboratoriemiljö
TRL 5: validering av komponenter och/eller testsystem i relevant miljö
TRL 6: system/delsystemsmodell eller prototyp demonstrerad i en relevant miljö
TRL 7: systemprototyp demonstrerad i en operativ miljö
TRL 8: faktiska systemet slutfört och uppdraget kvalificerat genom test
TRL 9: faktiskt system bevisat genom framgångsrika uppdragsoperationer
Källa: FOI och Vinnova.