Hoppa till innehåll

SOFF överlämnar förslag till regeringens forsknings- och innovationspolitik

Inför regeringens kommande arbete med kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition har SOFF beretts möjlighet att lämna synpunkter utifrån de samhällsutmaningar vi anser finns och hur forskningsresultat kan nyttiggöras inom de områden där vi och våra medlemsföretag är verksamma.
SOFF lämnar tio förslag till åtgärder för att få ett bättre fungerande innovationssystem.
Shutterstock

Inför regeringens kommande arbete med kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition har SOFF beretts möjlighet att lämna synpunkter utifrån de samhällsutmaningar vi anser finns och hur forskningsresultat kan nyttiggöras inom de områden där vi och våra medlemsföretag är verksamma.

Flera av åtgärderna kommer föreningen även att diskutera i regeringens forum för försvarsinnovation samt kommande arbete med en mer strategisk inriktning för försvarsinnovation – dock är frågorna bredare än Försvarsdepartementets.

10 förslag till åtgärder:

  1. Samordnat agerande mellan stat och företag gällande EU och Nato
  2. Ge FOI och RISE ett tydligt uppdrag att samverka med och främja företagen och akademin
  3. Lärande och mobilitet mellan staten, institut och företagen
  4. Ta helhetsgrepp på civil och militär forskning
  5. Större fokus på tillämpad forskning med industriell förankring
  6. Ökat tempo i innovationssystemet
  7. Utveckla samarbets-, styr- och finansieringsmodeller för forsknings- och innovationsaktörer
  8. Stärk innovationsprogrammen – låt Försvarsmakten ta plats vid borden
  9. Säkra marknadsplatsen – det börjar i forsknings- och innovationsmiljön
  10. Genomför fler innovationsupphandlingar inom offentlig verksamhet

Samordnat agerande mellan stat och företag gällande EU och Nato

Forskning och innovation finansieras idag genom flera olika kanaler med bristande koordinering avseende prioriteringar, utlysningar etc. För att få större kraft i de satsningar som sker bör de olika programmen samordnas. Dessutom bör program och utlysningar utformas så att de speglar prioriteringar och tidplaner i internationella program, främst Horisont Europa och Europeiska försvarsfonden (EDF). De kan därmed bättre bidra till att stimulera svensk medverkan i internationella samarbeten. Säkerställ en samordning av svenska program och utforma dessa så att de speglar internationella program avseende innehåll och tid. Detta stimulerar svensk medverkan i internationell forskning och innovation. En viktig förutsättning för samverkan är tillgång till finansiering.

Ett annat sätt är att erbjuda effektivare samverkansformer. Rätt utformade forum för aktörssamverkan kan ha en viktig funktion i arbetet med att identifiera gemensamma frågeställningar och bilda slagkraftiga forsknings‐ och innovationsgrupperingar bl.a. med syftet att stötta deltagande i internationella program. Denna typ av strukturer ger också värdefullt stöd till aktörer som söker en ingång i systemet och är särskilt viktig i gränsen mellan militär och civil teknik.

Ge FOI och RISE ett tydligt uppdrag att samverka med och främja företagen och akademin

En central uppgift för industriforskningsinstituten är att möjliggöra för att få tillgång till ny teknik och kunskap, liksom att utveckla företagens teknologiska absorptionsförmåga och innovationskapacitet. Industriforskningsinstituten har också en viktig roll att sammanlänka Sverige med internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljöer och därmed dra nytta av resurser tillgängliga utanför Sveriges gränser. Det kan röra sig om specifik kunskap men också om olika möjligheter att genomföra tester och demonstrationer eller ta del av EU:s stora forskningsprogram. Universitet och högskolor har genom Triple Helix-modellen ett uppdrag och en förväntan att delta i näringslivsutvecklingen medan samverkan mellan FOI och försvarsföretagen i princip är obefintlig. Statliga myndigheter har stora möjligheter att samverka med försvarsföretagen under ordnade former. Kunskapsutbyte kan ske genom avsedda forum och strategiska samarbeten genom bland annat SOFF. Vidare har såväl FMV som Försvarsmakten goda möjligheter att stimulera aktivt samarbete mellan FOI och enskilda företag genom att i eller beställning av forskning- och utvecklingsprojekt villkora samarbete med näringslivet eller specifikt företag. Samverkansformer för såväl aktiv innovationsutveckling som erfarenhetsutbyte bör därför tydliggöras och prioriteras i försvarsinnovationsstrategin.

Ta helhetsgrepp på civil och militär forskning

När näringslivets aktörer investerar i ökande grad i forskning för att vara konkurrenskraftiga – samtidigt som försvaret har minskat sina investeringar – är det viktigt att skapa en miljö där försvaret har fler och djupare kontakter med näringslivet för att på ett tidigt stadium kunna ta del av forskningssatsningar och resultat. Vad kan göras för att hitta samordningsvinster mellan den försvarsrelaterade forskningen och den civila?

Eftersom det finns känsligheter avseende forskningens innehåll och resultat är det viktigt att försvaret tar på sig rollen att vara den drivande kraften i att identifiera områden och program som är prioriterade i civil forskning och som samtidigt har stor betydelse för svensk . Det finns ett behov av nytänkande, effektivitet och operativt nyttoperspektiv i planering, genomförande och ledning av forskning, innovation och utbildning.

Utbytet av resultat mellan aktörerna är av avgörande betydelse för helheten. Det finns ett behov av effektiva och tydliga mekanismer för överföring av resultat från forskning, utveckling och steverksamhet mellan organisationer samt för successivt höjande av resultatens mognadsgrad.

Större fokus på tillämpad forskning med industriell förankring

Trots att demonstratorerna har en så pass central roll i innovationssystemet är de ofta svårfinansierade. Någon direkt koppling till utvecklingsbeställningar finns ofta inte, vilket gör det omöjligt för företagen att finansiera det som en investering. Militära demonstratorer ger nytta för den civila teknikutvecklingen, men passar inte in i de nuvarande civila finansieringsformerna.

Finansieringsformerna behöver därför diskuteras och industriforskningsinstitutens roll utvecklas som brygga mellan akademins forskningsresultat och företagens behov av bättre produkter och produktionsprocesser.

Ökat tempo i innovationssystemet

Sverige behöver dra lärdomar från det olyckliga kriget i Ukrna avseende t.ex. hastigheten i utveckling från behov till produkt. Det finns behov inte enbart av nya modeller för samverkan, som utvecklats ovan, utan även av nya typer av kontrakt och affärsupplägg. Vi behöver kunna parallellisera arbetet hos kravställare, beställare och utförare, vilket kräver nya roller och ställer andra krav på hela kedjan från behov till levererad förmåga hos Försvarsmakten. Det skulle kunna innebära skarpa systemsprojekt som genomförs parallellt med studier och demonstratorer. Även ett agilt arbetssätt där n aktivt deltar och styr arbetet framåt. Staten bör särskilt se över hur processerna kan förenklas, så långt det går, och identifiera flaskhalsar.

Stärk innovationsprogrammen – låt Försvarsmakten ta plats vid borden

Det är väsentligt att offentliga forsknings‐ och innovationsinvesteringar i högre grad koncentreras till nationella styrkeområden, där investeringarna gör nytta såväl för samhället som för näringslivet. Statliga satsningar på företagsorienterade innovationsprogram är viktiga för innovationssystemet. Inom ramen för dessa kan forskningsresultat tas fram under verkliga förhållanden, vilket krävs för att de sedan ska kunna kommersialiseras. Innovationsprogrammen tar fram agendor och strategier för att möta områdets utmaningar och de har en organisation som speglar områdets aktörer från företag och forskning till andra samhällsaktörer. Programmen fattar själva beslut om olika typer av insatser som utvecklar området och bidrar till hållbara lösningar på samhällsutmaningar baserat på områdets specifika behov. Här behöver Försvarsmakten ta plats vid borden samt även ha legala förutsättningar att bidra med finansiering kring delprogram som är relevanta.

Säkra marknadsplatsen – det börjar i forsknings- och innovationsmiljön

Det statsunderstödda industrispionaget, i synnerhet cyberspionage mot företag, myndigheter, forsknings- och utbildningsinstitutioner har växt dramatiskt de senaste tio åren. Kina har en strategi med fokus på högteknologi och infrastruktur och viktiga drivkrafter för kinesiska utlandsinvesteringar är att uppfylla de planer som landet har för sin industriella och militära utveckling. Sedan 2007 har exempelvis 2500 olika forskare med direkt koppling till den kinesiska försvarsmakten studerat och forskat vid västerländska universitet; Sverige är det land som tagit emot sjunde flest sådana forskare globalt.

Genomför fler innovationsupphandlingar inom offentlig verksamhet

Innovationsupphandling kan uppmuntra nya tekniska lösningar som utvecklar offentlig verksamhet och samtidigt skapa en större hemmamarknad i Sverige. Med upphandling av innovation menas upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar till kända problem eller bemöta nya, omvälvande utmaningar. Aktörerna i offentliga upphandlingar bör spela en betydligt större roll som beställare av ny och modern teknik och som referenskund. Det görs idag i alldeles för liten utsträckning.

Läs mer.

Relaterade nyheter