Vad innebär Nato för företagen?
SOFF är sedan år 2008 utsedda av regeringen att representera Sverige i Natos industriråd, ett arbete som växte när Sverige året 2014 fick statusen Enhanced Opportunities Partner (EOP).
Niklas Alm är ansvarig för Natofrågorna på SOFFs kansli och svarar här på några av de vanligaste frågorna.
Vad innebär ett Nato medlemskap för försvarsföretagen?
För försvarsföretagen innebär ett medlemskap att ett antal nya affärsmöjligheter skapas. Som ett ”allierat” företag har företag i Sverige möjlighet att registrera sig i ett antal olika databaser för kommande ar som flera Nato-myndigheter som exempelvis NSPA och NCIA genomför. Företagen kan också få tillgång till flera viktiga standarder samt certifieringar och, viktigare, påverka och utveckla framtida standarder. En annan aspekt är Natos kodifieringssystem (NCS) som ger fördelar i relation till kodifiering av system och produkter. Ett medlemskap ökar också trovärdigheten för företaget eftersom ett medlemskap tydliggör, om sådan krav ställs, att företag har förmåga att möta sina respektive åtaganden gentemot andra Natomedlemmar också i kris eller krig.
Över tid kommer också kraven på vad Sverige ska bidra med till alliansen att förändras i relation till våra huvuduppgifter. Då både för vår försvarsplanering – vad ska vi göra och vilka förmågor bidrar vi med – men inte minst i relation till artikel 3 och värdlandstödet. Båda områdena kommer över tid att utveckla behovet av vad också företagen bidrar med, exempelvis avseende nya förmågor eller försörjningsfrågor i relation till utökade resurser, infrastruktur samt logistik. Det behövs mer av allt.
Kommer det innebära ökad konkurrens?
Medlemskapet kan innebära en ökad konkurrens. Eller snarare att vissa vägvalsbeslut för mer strategiska förmågor går från att vara konkurrensupphandlande i en nationell kontext, till att bli mer säkerhetspolitiskt valda. Det finns också vissa gemensamma Nato-förmågor som kan ha inverkan på svenska vägval inklusive val av leverantör. Det kan då handla om allt från informations- och ledningssystem till större systemförmågor. Det är också troligt att Sverige i och med medlemskapet ses som en mer attraktiv marknad också från utländska leverantörer.
Hur arbetar Nato med teknikutveckling och vad betyder det för försvarsföretagen?
Nato arbetar mycket strukturerat med teknikutvecklingsfrågor, då för att möte eller matcha framtida förmågor och den utveckling med nya eller andra lösningar. Detta görs genom olika typer av ster där dessa förmågor eller behov möts med företagens eller marknadens kunskap avseende ny teknologi eller lösningar. Nato har också stor mer grundläggande forskningsprogram där medlemmarna också utvecklar nya lösningar och teknologier. Avslutningsvis har Nato på senare tid också öppnat upp olika innovationsfonder och teknikacceleratorer för att även attrahera icke traditionella aktörer och få in nya teknologier.
Vilka krav tror du kommer ställas på företagen som skiljer sig från de krav som tidigare ställts?
På ett sätt kommer det nog inte att ställas andra eller nya krav, men kanske lite annorlunda. Det kommer bli fler och nya processer kring , standardisering och regelefterlevnad som företagen behöver förhålla sig till vid framtida samarbeten och upphandlingar. Det kommer också ställas fler och nya krav i relation till och leveranser vid olika typer av störda förhållanden, ända upp till högre beredskap och krig.
