M: ”Försvarsanslaget ska gå mot två procent av BNP”

I förhållande till försvarsbudget investerar de europeiska länderna avsevärt mindre än Kina, Ryssland och USA på försvarsforskning. Vilken är en rimlig nivå på försvarsforskningen i förhållande till försvarsbudget?
– Sverige bör satsa mer resurser på forskning och utveckling. Försvarsområdet är redan hårt teknikdrivet och den utvecklingen kommer att bli ännu tydligare. Utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielförsörjning pekar också på betydelsen av att stärka FoU-verksamheten för att bygga kunskap om framtida materielbehov. Moderaterna har föreslagit att försvarsanslaget på sikt ska gå mot två procent av BNP. Då kommer mer resurser att krävas till forskning och utveckling, dels för att kunna göra en relevant bedömning av hur framtidens försvar ska vara uppbyggt och dels för att kunna göra bra upphandlingar av ny materiel. Inom Nato finns en rekommendation om att 20 procent av vad som satsas på försvaret ska gå till materiel, säger Hans Wallmark, M, ledamot i försvarsutskottet.

92 procent av de europeiska utvecklingsprogrammen är fortsatt nationella. Hur vill ni se att Sverige engagera sig i de europeiska utvecklingsprogrammen?
– Sverige har idag en stark försvarsindustri med ett tydligt exportfokus. Det bästa Sverige kan göra för att gynna den är att verka för en fortsatt öppen försvarsindustrimarknad inom EU där även mindre aktörer får marknadstillträde och får konkurrera på samma villkor som de stora ländernas företagskoncerner. Sverige måste se till att svenska företag och försvarsmyndigheter ska kunna få del av medlen i EUs försvarsfond. Det är notabelt att den svenska regeringen med sådan utstuderad skicklighet lyckats undvika allt med sådan industrikoppling när intresse anmälts för den första omgångens framtidsprojekt inom Pesco. Det behövs en tydlig strategi och en uttalad vilja.
– Sverige ska också vara en stark röst för öppenhet och bredd. Vi har nu och i framtiden viktiga vänner och allierade utanför EU. Det finns ingen anledning att i framtiden stänga ute Storbritannien från försvars- och säkerhetssamarbetet lika litet som exempelvis Norge eller USA. Svenska försvarsföretag arbetar nära med partners i länder som USA och Storbritannien.

Den 31 december 2015 avvecklades Försvarsexportmyndigheten, FXM, som hade till uppgift att främja svensk försvarsexport som är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. Hur vill ni utveckla försvarsexporten?
– Vi motsatte oss denna ideologiskt motiverade avveckling. Det behövs främjandeverksamhet. Dessutom på tydligt avstånd från tillsynen och själva exportkontrollen. Exakt hur verksamheten ska organiseras – som egen myndighet i form av ett slags FXM 2.0 eller som del av annan redan etablerad institution – kan funderas kring men däremot behövs en tydlig funktion präglad av öppenhet när det gäller att bistå alla slags företag (stora som små) inom försvarsindustrisektorn i deras exportsatsningar.

Läs även intervjuerna med övriga partier inför valet.
SOFF har tidigare även intervjuat partierna om cybersäkerhet, internationella samarbeten och försvarsforskning.