Cyberhotet kommer från stater

Demaskop-panelen från i februari konstaterade att svenskarna ser cyberhotet som ett större hot mot Sveriges säkerhet än både världsekonomin och klimatet. Det är inte obefogat. Det statsunderstödda cyberspioneriet mot företag, myndigheter och forskningsaktörer har växt dramatiskt de senaste tio åren.

Detta konstaterar föreningens generalsekreterare i en artikel i Svenska Dagbladet den 24 april.

Samhället står inför en enorm förändring när produkter och tjänster kopplar upp sig mot varandra. På samma gång som mängden affärskritiska och värdefulla data växer med 5G, uppkopplade enheter, förmågan att hantera stora mängder data och artificiell intelligens ökar även risken. Sammankopplingen mellan exempelvis telekomföretagens nätverk och företagens värdeskapande affärsprocesser blir tätare vilket ytterligare sporrar cyberspioneri.

För det är lönsamt att spionera. Det är dessutom riskfritt då det saknas internationell rätt som förhindrar cyberspionagen. Därför växer det statsunderstödda cyberspionaget. Genom att spionera på företag – och på så sätt komma över information och affärsdata – kan angriparländerna hjälpa inhemska företag att snabbare utveckla nya produkter och tjänster till en global marknad. För Ryssland, Kina och andra är cyberspioneri ett tillåtet verktyg att använda för att konkurrera och för att utöva staternas inflytande. Hotet kommer därför från stater och statsunderstödda aktörer. Inte enskilda hackare.

Sårbarheter, beroenden och risker kommer vi inte ifrån. Det går inte att helgardera sig. Det handlar om att utveckla strategier, verktyg och tjänster som behövs för att höja vår förmåga. Inte minst för att värdera risk och effekt. Det är en kapplöpning mot den svagaste länken.

“Cyberhotet kommer från stater”, artikel i Svenska Dagbladet den 24 april 2018

Skydd av det digitala samhället är dock inte ett ansvar för regeringen allena och kan inte lämnas till staten att ensamt bygga upp. Eftersom våra utmaningar är mångfacetterade, måste vi arbeta tillsammans för att skydda det som ska skyddas och hjälpa varandra att hantera de risker som vi känner till – och de vi inte känner till. Idag ligger en stor del av hotet i aningslöshet och i den mänskliga faktorns brister. Vi måste samtidigt fortsatt verka för att normer, tydliga röda linjer, gemensam terminologi och ömsesidigt förtroendeskapande åtgärder växer fram.

Vår framgång att möta cyberhot handlar till stor del om ny innovation; men då inte bara tekniska lösningar utan modeller för samverkan mellan berörda aktörer.

Robert Limmergård,
Generalsekreterare
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)