Hoppa till innehåll

Exporten avgörande för försvarsföretag

Om några veckor ska en parlamentarisk utredning presentera förslag på ny exportkontrollagstiftning för försvarsmateriel. BAE Systems Hägglunds är en stor arbetsgivare i Västernorrland och utfallet av denna utredning kommer att påverka företagets internationella konkurrenskraft samt i sin förlängning förutsättningarna för tillväxt och jobb.

Exporten är avgörande för att ha en livskraftig säkerhets- och försvarsteknologi i Sverige. Av de cirka 30 miljarder kronor som denna industri omsätter inom säkerhets- och försvarsområdet går huvuddelen på export. Internationaliseringen är resultatet av en drygt ett decennium gammal politisk vilja.

I försvarsbesluten framgår att försvarsindustrin ska söka sig ut på den internationella marknaden i stället för att enbart förlita sig på nya svenska utvecklings- och materielbeställningar. Genom export har kompetensbasen och den högteknologiska förmågan kunnat behållas i Sverige, då det är säkerhetspolitiskt intresse att kunna använda den industriella kompetensbasen i ett försämrat omvärldsläge.

Ny teknologi är avgörande för ett starkt försvar och genom exporten delar Sverige utvecklingskostnader med andra länder. För att lyckas med sitt uppdrag avsätter säkerhets- och försvarsföretagen större medel för forskning och utveckling i förhållande till sin omsättning än andra branscher. Cirka 6 miljarder kronor – motsvarande, i genomsnitt 18 procent, av företagens omsättning avsätts till FoU.
Företagens förutsättningar att utvecklas och växa bygger även på möjligheten att samarbeta internationellt med andra företag. Sveriges strikta exportkontroll ökar tillgången på teknik från till exempel USA. Exporten ger försvaret bättre tillgång till kvalificerad utländsk försvarsteknologi, som många gånger är en bytesvara. Men exporten är inte bara viktig för företagen och försvaret. Den är även viktig för Sverige. Genom att ha en stark säkerhets- och försvarsindustriell bas stärks Sveriges säkerhetspolitiska handlingsfrihet och internationellt inflytande.

När den parlamentariska utredningen om försvarsmaterielexport ska presenteras är det angeläget att slå vakt om en strikt exportkontroll som säkrar att materielen inte används i strid med internationell rätt vilket är en viktig utifrån ett svenskt utrikes- och säkerhetspolitiskt perspektiv.

Ett totalförbud av all försvarsmaterielexport till länderna som klassas som icke-demokratier har också diskuterats. Det skulle dock få genomgripande konsekvenser för försvarsföretagen och deras förmåga att kostnadseffektivt förse det svenska försvaret med produkter och tjänster. Det skulle också snedvrida konkurrensförhållandena gentemot internationella företag och kraftigt försvåra möjligheterna för företag i Sverige att ingå i internationella materielsamarbetsprojekt.

Sverige bör fortsatt ha en restriktiv försvarsmaterielexport med noggrann kontroll och uppföljning. Sverige ska inte tillåta export av försvarsmateriel till länder om det finns risk för att denna materiel skulle kunna användas för att förtrycka landets egen befolkning. Det är därför angeläget att det alltid sker prövningar i enskilda affärer som tar ställning till vem som är mottagarlandet, vad för produkter som ska exporteras samt hur dessa produkter eventuellt kan användas.

Om Sverige utvecklar nya exportkontrollregler som kraftigt avviker från samarbetsländer kommer det att ha återverkan på samarbetena och i sin förlängning även för tillgången till utländsk försvarsrelaterad teknologi.

Tommy Gustafsson-Rask, VD BAE Systems Hägglunds

Robert Limmergård, Generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen

Insändaren kan också läsas på allehanda.se.

Relaterade nyheter