Pågående utredningar på säkerhets- och försvarsområdet

Översyn av materiel- och försvarslogistik
En särskild utredare – Ingemar Wahlberg – ska lämna förslag på hur materiel- och logistikförsörjningen bör utformas och organiseras utifrån kravet i den försvarspolitiska inriktningspropositionen om en högre operativ förmåga i krigsförbanden. Utredningen aviserades i den försvarspolitiska inriktningspropositionen som en av flera åtgärder för att utveckla den verksamhetsmässiga och finansiella styrningen inom området.
Utredningen ska redovisa sina förslag i december 2016.

Utredningen forskning och utveckling på försvarsområdet
En särskild utredare – Björn von Sydow – ska föreslå inriktningen, omfattningen och utförandet av forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet i enlighet med 2015 års försvarspolitiska proposition. Utredaren ska bland annat beskriva hur forskning och utveckling på försvarsområdet kan bidra till det övergripande målet att förstärka Försvarsmaktens operativa förmåga, analysera omfattningen av forskning och utveckling på försvarsområdet och föreslå inom vilka områden forskning och utveckling på försvarsområdet bör bedrivas med offentliga medel i Sverige. Utredaren ska även föreslå hur samarbeten kan utvecklas mellan forskning och utveckling på försvarsområdet och forskning och utveckling på andra områden samt inom vilka områden resultat av civilt inriktad FoU i större utsträckning kan användas.
Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 16 december 2016.

Säkra kommunikationslösningar för blåljusaktörer
Utredare Gunnar Holmgren har utsetts föreslå en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. För att kommunicera och samverka, såväl i vardag som i kris, använder aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar primärt radiokommunikationssystemet Rakel. Eftersom kapaciteten för att kunna leverera data i Rakel är begränsad, räcker den inte till för att tillgodose användarnas ökande behov på detta område. Rakel behöver därför ersättas alternativt kompletteras med ett modernare system. Utredaren ska bland annat föreslå en utvecklad och säker kommunikationslösning, identifiera och analysera om det handlar om en eller flera kommunikationslösningar och vilka krav som bör ställas på lösningen, beakta hur andra länder har resonerat kring sådana kommunikationslösningar samt redogöra för kostnaderna samt hur det kan finansieras.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2017.

Digitaliseringskommissionen
Digitaliseringskommissionen tillsattes den 7 juni 2012 i syfte att främja digitaliseringen i Sverige och uppnå det IT-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen sker snabbt och politiken för digitalisering behöver utvecklas för att svara upp mot framtidens utmaningar och möjligheter. Digitaliserings-kommissionen ska redovisa kunskapssammanställningar om digitaliseringens effekter på samhället och individen samt stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor.
Digitaliseringskommissionen fick mer konkret i uppdrag att bland annat utforma ett förslag till handlingsplan för genomförande av uppdraget att verka för det IT-politiska målet, analysera utvecklingen i förhållande till det IT-politiska målet, visa på digitaliseringens möjligheter, kommunicera den digitala agendan och dess innehåll, och samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering.
Tilläggsdirektiv om att genomföra en omvärldsanalys, identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av den framtida digitaliseringspolitiken samt utreda hur främjande av digitaliseringen bör drivas på nationell nivå beslutades i februari 2015 och uppdraget är förlängt och ska senast redovisas 31 december 2016.

Digitaliseringskommissionen har således redovisat sitt arbete genom en rad utredningar, däribland fyra delbetänkanden (En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31), En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13), Gör Sverige i framtiden – digital kompetens (SOU 2015:28) och Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter (SOU 2015:65)). Ytterligare ett betänkande kommer att lämnas – Kunskapssammanställningar samt omvärldsanalyser.
Samtliga dokument finns att läsa här.

Utredningen om genomförande av NIS-direktivet
En särskild utredare, Stefan Strömberg, ska utreda hur Sverige på bästa sätt ska höja sin IT-säkerhet som en del i EU:s gemensamma krafttag för en hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem (NIS-direktivet). Utredaren ska föreslå hur åtgärder för en hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska bland annat föreslå hur direktivets krav på utpekande av myndigheter med ansvar för vissa funktioner ska genomföras, med inriktningen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ges en samordnande roll på området men att andra myndigheters ansvar för tillsyn inom särskilda sektorer ska fortsätta att gälla. Vidare ska det föreslås hur identifiering av och krav på aktörer som omfattas av direktivet kan genomföras i ett samlat regelverk med beaktande av gällande bestämmelser, sektorsansvar och vad som är mest effektivt utifrån olika perspektiv samt föreslås nödvändiga ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för att känslig information i incidentrapporter ska kunna skyddas.
Utredningen ska redovisas senast den 1 maj 2017.

112-utredningen
Den särskilda utredaren, Erna Zelmin Ekenhem, ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska kunna inrättas för att samhällets alarmeringstjänst ska kunna samordnas på ett bättre sätt. Utredaren ska ur ett effektivitets- och kvalitetsperspektiv analysera vilken organisationsform, dvs. en myndighet eller ett bolag, som ska förordas för en sådan funktion. Utredaren ska dock oberoende av vilken organisationsform som förordas för uppgiften, analysera och utarbeta fullständiga förslag till hur dels en statlig förvaltningsmyndighet, dels ett bolag, kan inrättas för att kunna ansvara för den nationella alarmeringsfunktionen.
Uppdraget ska redovisas senast 31 maj 2017.

Utredning om skyddet för företagshemligheter
Utredaren Michaël Koch ska överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till ett nytt EU-direktiv om skyddet för företagshemligheter. Genom reglerna harmoniseras medlemsstaternas civilrättsliga skydd mot att en obehörig person befattar sig med en företagshemlighet. Harmoniseringen ska säkerställa företagens konkurrenskraft och för¬bättra förutsättningarna för innovation och kunskapsöverföring inom EU. Utredaren ska också, utan direkt samband med EU-reglerna, överväga hur det straffansvar som finns i dag kan utvidgas så att det omfattar exempelvis en anställd ingenjör som avslöjar företagets hemliga uppfinningar för en konkurrent.
Utredningen ska redovisas senast den 19 maj 2017.

Totalförsvarsuppdraget
Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i juni 2016 lämnat förslag till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) till gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Försvarsmakten och MSB ska senast 10 juni 2017, redovisa en samlad bedömning av Försvarsmaktens behov av stöd från bevakningsansvariga myndigheter inför och höjd beredskap samt bevakningsansvariga myndigheters möjligheter att tillhandahålla sådant stöd inom ramen för det civila försvaret. Redovisningen avseende bevakningsansvariga myndigheters möjligheter att tillhandahålla stöd ska baseras på det planeringsarbete som respektive myndighet bedriver inom sitt ansvarsområde.

Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd
En särskild utredare – Susanne Kaevergaard – ska utreda vissa frågor om kameraövervakning. Syftet är att säkerställa att kameraövervakning kan användas där det behövs för att bekämpa brott och samtidigt garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten. Utredaren ska bland annat kartlägga och utvärdera vad kameraövervakningslagen har inneburit för möjligheterna till kameraövervakning och skyddet för den personliga integriteten och undersöka hur lagens tillämpningsområde förhåller sig till användning av ny teknik, såsom t.ex. kamerautrustade drönare, och bl.a. ta ställning till om det behövs integritetsstärkande eller teknikfrämjande åtgärder, ta ställning till om integritetsskyddet på vissa platser dit allmänheten inte har tillträde, t.ex. arbetsplatser och skolor, behöver förbättras. Även andra områden, inte kopplade till försvarssektorn, berörs i utredningen.
Uppdraget är förlängt och ska redovisas senast den 15 juni 2017.

Utredningen om förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i
En särskild utredare – Runar Viksten – ska analysera om det finns ett behov av att stärka skyddet för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Utredaren ska bland annat analysera det skydd som för närvarande finns för de uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet där Sverige deltar. Vidare ska en analys utformas av vilka konsekvenser ett röjande av sådana uppgifter kan få för Sverige, svenska intressen och det samarbete Sverige deltar i. Utredningen skall ta ställning till om, och i sådant fall på vilket sätt, skyddet för denna typ av uppgifter behöver förstärkas, exempelvis genom straffrättslig reglering. Utredaren ska även analysera hur ett eventuellt förstärkt skydd förhåller sig till den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten samt Europakonventionen.
Utredningen ska redovisas senast den 2 oktober 2017.

Utredningen om hemlig dataavläsning
Utredaren Petra Lundh ska undersöka om bestämmelser om hemlig dataavläsning bör införas i svensk rätt för att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna kan upprätthålla sin förmåga att bekämpa brott. Utredaren ska bland annat ta reda på vilket behov av hemlig dataavläsning som finns, undersöka om hemlig dataavläsning skulle vara en effektiv metod för att bekämpa terroristbrottslighet och andra allvarliga brott, klargöra om intresset av att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig dataavläsning samt analysera om det är lämpligt att införa hemlig dataavläsning som ett nytt straffprocessuellt tvångsmedel.
Utredningen ska redovisas senast den 13 november 2017.

Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster
En särskild utredare – Hans-Eric Holmqvist – ska analysera och ge förslag till effektiv styrning av utveckling, införande och förvaltning av nationella digitala tjänster. Utredaren ska, med utgångspunkt i de nationella digitala tjänsterna ”Mina meddelanden” och ”Svensk e-legitimation”, analysera tjänsterna och lämna förslag till utformning av organisering och ansvarsfördelning för de nationella digitala tjänsterna, åtgärder och incitament för att uppnå en ökad användning av de nationella digitala tjänsterna, och samverkan mellan offentlig och privat sektor i tillhandahållandet av de nationella digitala tjänsterna. Vidare ska utredaren analysera och lämna förslag som rör vissa specifika frågor inom ovanstående områden samt återstående frågor om den nationella tillämpningen av EU-förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDAS-förordningen).
Uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 15 mars 2017 och tiden för slutrapporten är förlängd och ska senast redovisas den 31 december 2017.

Utredning om rättsliga förutsättningar för en digitalt samverkande förvaltning
Utredaren Cecilia Magnusson ges i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offentliga förvaltningen. Utredaren ska lämna förslag till de författningsändringar som bedöms ha störst potential att stödja den fortsatta digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Utredaren ska särskilt beakta behovet av skydd av den personliga integriteten och av uppgifter utifrån sekretesskäl samt behovet av informationssäkerhet och rättssäkerhet. Utredaren ska särskilt analysera sådan lagstiftning som i onödan försvårar digitalt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen och genomförandet av regeringens målsättning om att digitala tjänster, så långt det är möjligt och när det är relevant, ska vara förstahandsval vid den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag. Utredaren ska vidare bl.a. lämna förslag till hur en utvidgad rapportering av hela den offentliga förvaltningens löpande arbete med IT och digitalisering kan utformas samt hur aktörerna inom förvaltningen som helhet kan samverka kring behovet av ny eller ändrad lagstiftning för att främja digitaliseringen.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018.