Svensk flygindustri måste med nästa flight
DEBATT. Sverige är starkt inom grundläggande flygteknik. Men i utvecklingen av nästa generations flygplan kan inte företagen bära både risker och kostnader på egen hand. Vi behöver utveckla demonstratorer inom våra styrkeområden och öka tillgången till delfinansiering av teknologiutveckling, skriver Anna Wilson, Svenskt Flyg och Robert Limmergård, Säkerhets- och Försvarsföretagen.
Sverige är en stark flygnation, något inte minst framgångarna för Jas Gripen visat under de senaste åren. Oavsett utkomsten av folkomröstningen i Schweiz den 18 maj ser vi starka företag i Sverige på den civila och militära marknaden som står inför flera liknande utmaningar.
Sveriges position behöver dock befästas även för nästa generations flygplan genom att utveckla demonstratorer inom våra styrkeområden och öka tillgången till delfinansiering av tidig teknologiutveckling.
För framförallt den civila flygindustrin framstår marknaden som positiv och stabil. De kommande fem åren får vi en miljard nya flygresenärer och historiskt många flygplan ska bytas ut. Orderböckerna är därför fyllda under det närmaste årtiondet. Samtidigt är konkurrensen oerhört tuff med flera ambitiösa satsningar i såväl mogna flygländer som hos hungriga länder i öst, väst och syd. Detta pressar kostnaderna för tillverkning.
Sverige har flera internationella styrkeområden inom grundläggande flygteknik så som bland annat helhets- och designförmåga, intelligenta ombordsystem, motorteknologi samt flygtrafikledning.
Vilka åtgärder krävs vid sidan av förbättrad tillgång långsiktigt kapital för att utveckla denna styrkeposition ytterligare? Ett viktigt besked lämnade regeringen i den senaste Forsknings- och Innovationspropositionen, där regeringen påtalade att de långa utvecklingscyklerna gör det viktigt med långsiktiga och uthålliga forsknings- och innovationssatsningar som täcker faserna från grundforskning till demonstration. Dessvärre utan att föreslå ökad offentlig medfinansiering för detta syfte.
Däremot är det positivit att propositionen framhöll att framtidens flygutveckling sker i internationella samarbeten, där nationella aktörer konkurrerar om kontrakt på delsystem. En viktig utredning för Sverige som flygnation är den parlamentariska kommittéutredning om framtidens luftförsvar som ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen i december. Krympande budgetanslag för militära utvecklingsprojekt ökar kravet på samverkan inför kommande satsningar på nästa generation luftförsvar.
Utmaningen för Sverige är att nå samsyn i hur risktagning och finansiering bäst hanteras för ett deltagande i framtida utvecklingsprogram. Företagen kan inte bära både risker och kostnader helt på egen hand. Därför finns anledning att ta lärdom av och anpassa modeller till hur andra länder och aktörer framförallt i Europa agerar.
Sverige måste ta plats. Vi måste med på nästa flyg. Då måste vi visa att vi fortsatt kan hålla samman och designa världsledande produkter. Så att vi även om 20 år ser hur företag i Sverige vinner miljardorder och skapar sysselsättning, genererar exportintäkter och stärker Sverige som ett högteknologiskt land i världsklass.
Anna Wilson, Svenskt Flyg
Robert Limmergård, Säkerhets- och Försvarsföretagen
Publicerad 14 maj 2014 12:00 i Ny Teknik
