Totalförsvaret möjlig vinnare på 3d-printning
Minnesbilden finns kanske kvar från tiden runt sekelskiftet. En konstig liten apparat i en låda som använder någon plasttråd för att bygga en leksak. Men det har ändrats. Nu sker 3d-printning inom exempelvis sjukvård och inom infrastruktur med printrar som påminner om en större automatisk biltvätt.
– Om vi tittar på 3d-printning, vad är det som händer i en omvärldsanalys?, frågar Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet.
Med ett 40-tal patent och över 350 vetenskapliga artiklar är Strömme en av de ledande forskarna inom materialvetenskap i dag.
Och Strömme svarar själv på frågan angående omvärldsanalysen.
– Jo, vi är på väg att utveckla smarta städer. Enligt ett uttalande vid World Economic Forum 2019 har Dubai som mål att år 2025 så ska en fjärdedel av alla byggnader byggas med 3d-printning, säger Strömme.
Och enligt Strömme borde trenden mot 3d-printning, eller additiv tillverkning som metoden också kallas, även öka inom försvarsindustrin. Det eftersom en anledning till att 3d-tekniken nu utvecklas, i vad som Strömme kallar ”en rasande takt”, är att byggaktörer vill spara pengar på arbetskraft vid infrastrukturbyggen. Och att dra ner på kostnader för arbetskraft är en fråga som berör de flesta branscher.
– Och då är det klart att det kommer att börja 3d-printas vapen och all möjlig utrustning, säger Maria Strömme.
Som exempel kan här nämnas att den 30 mars 2021 skrev Saab i ett pressmeddelande att Gripen för första gången flugit med en extern 3d-printad komponent. Detta i syfte att testa förmågan att kunna skriva ut reservdelar i fält.
Sjukvård och totalförsvar
Professor Strömme ser också 3d-printningen som central när det gäller sjukvård. I ett första skede civilt men även inom militär sjukvård. Och definitivt i ett totalförsvarsperspektiv.
– När vi utvecklar 3d-print-teknologin kommer det att ges möjlighet att alla sjukhus har sina egna printrar för att kunna skriva ut individanpassade läkemedel. Det är klart att det finns ett säkerhetsperspektiv där också, säger Maria Strömme.
Och även om utvecklingen nu går snabbt inom 3d-printning så poängterar Strömme, trots att det ligger lite längre fram tiden, att det nu också går fort inom 4d-printning. Det handlar alltså om att material som används vid ”vanlig” 3d-printning även ges egenskaper så att de kan ändra form, färg eller andra egenskaper beroende på omgivningen, exempelvis höjd eller temperatur.
När kan 4d-printning komma brett?
– De stora printerföretagen tittar på storskalig utveckling av 4d-printning nu, så inom det närmaste decenniet absolut, säger Maria Strömme.
Vad säger då Försvarsmakten om användning av 3d-printning?
– Den tydligaste tillämpningen av 3d-printning är logistiktillämpningar där vi hoppas på att inte behöva ha alla reservdelar, till alla system, tillgängliga överallt utan att i någon mening kunna printa delarna. Det kanske låter som en tråkig tillämpning men den är väldigt viktig, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.
Stridh tillägger också att det generellt finns diskussioner om att gå mot en situation där hela system inte ska behöva tas med till olika platser. Istället ska utrustning printas på plats vid behov, on-demand.
– Men det känns lite mer avlägset. Sedan tycker vi att det är en utmaning när det kommer till kvalitet. Exempelvis reservdelar till en jetmotor, det ställs ju oerhörda krav på kvalitet, säger Rickard Stridh.
Och när det gäller 4d-printning?
– Där är vi inte framme och har en bit kvar. Men temperaturvariabla ämnen kan vara intressanta. En del pratar om att skriva ut mänsklig vävnad och biomaterial men där är inte riktigt vi. Det är också ett exempel kopplat till ny teknologi där det finns legala och etiska utmaningar, säger Rickard Stridh.
Fakta – 3d-printning:
3d-printning, eller additiv tillverkning, är tillverkningsmetoder som använder så kallad lager-på-lager-teknik. Enligt Lunds Tekniska Högskola, LTH, möjliggör tekniken framställning av komponenter som ”i många fall inte skulle kunna tillverkas med traditionella tillverkningstekniker”. Vidare skriver LTH: ”Till skillnad från konventionell ”subtraktiv” tillverkning där material avlägsnas från ett fast block för att skapa den önskade delen, så börjar ”additiv” tillverkning (AT) med ingenting, och bygger upp delen lager för lager tills den är färdig.” Additiv tillverkning utgår från en ”tredimensionell datormodell” av det som ska framställas. Fördelarna med additiv tillverkning är enligt LTH bland annat att det ger möjlighet att tillverka komplexa produkter utan specialverktyg, det är priseffektivt vid ”skräddarsydda” produkter som proteser och implantat och vid tillverkning on demand.
