Robert Limmergård om försvarsföretagens roll: Ge oss ingen björnkram
Underrättelseoperationen i Stockholms skärgård har skapat en debatt om förmågebrister; behov av särskild undervattensteknik för svenska förhållanden och om system som är internationellt svårtillgängliga. Det kan finnas skäl till särskilda satsningar på nationella utvecklingsprojekt inom områden för vilka Sverige inte vill utveckla osunda beroendeförhållanden till andra aktörer. Men framtiden måste bygga på mindre nationella särlösningar och fler internationella samarbeten på försvarsmaterielområdet.
Den försvarsindustri som är verksam i Sverige förväntar sig varken någon återgång till en gammal ordning för relationen till staten eller ett allmänt guldregn över branschen som sådan. Den som föreslår detta ger bara björnkramar till företagen. Viktigast för företagen är i stället en öppen och konkurrensutsatt marknad med tillträde på lika villkor.
Den senaste veckans händelser förstärker slutsatserna i Försvarsberedningens omvärldsanalys att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde kraftfullt har försämrats.
Det finns inga indikationer på att denna trend kommer att förändras. Det är tydligt att risken för mellanstatliga konflikter i Europa ökar. Denna utveckling kommer att få konsekvenser för Försvarsmakten men även för den försvarsindustri som är verksam i Sverige.
För det första medför den säkerhetspolitiska utvecklingen ett ökat behov från företagens sida av att bejaka och integrera ny teknik. Den tekniska utvecklingen på försvarsområdet går exempelvis oerhört snabbt inom fjärrstyrda förmågor, luftförsvar, rymdbaserade system och cybersäkerhet. Det kommer att medföra ett större behov av forskning och utveckling på dessa områden. För närvarande är de statliga anslagen till försvarsforskning nere på en mycket låg nivå. Under det senaste årtiondet har den statliga satsningen på försvarsforskning reducerats från cirka 2 miljarder kronor till 600 miljoner kronor per år.
För det andra kommer de internationella samarbetena mellan strategiska partner att bli allt viktigare på flera av dessa områden där ny teknik växer fram. I dag kan länder sällan själva bära utvecklingskostnader för nya försvarsmaterielprojekt. Det innebär att det blir oerhört centralt att ingå i internationella utvecklingsprojekt i syfte att dela utvecklingskostnaderna framför allt i ljuset av att vissa försvarssystem har en livslängd på upp emot 50 år, något som även aktualiserar behovet av forskningsfinansiering.
Dessa samarbeten kommer än tydligare också att ta sin utgångspunkt emellan länder som har en stark gemensam säkerhetspolitisk samsyn.
För det tredje framstår det även som att försörjningstrygghetsfrågor blir allt mer centrala för framtiden i ljuset av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Det innebär för kundens räkning att andra parametrar än pris över en livscykel behöver kunna vägas in samt att företagen här måste kunna erbjuda försörjningslösningar med säkrade underleverantörsled – lokalt, regionalt och globalt.
Den starka säkerhets- och försvarsindustriella förmågan som finns i Sverige bidrar till säkerhetspolitisk handlingsfrihet och stärker Sveriges internationella inflytande.
Sverige har en unik industriell förmåga på detta område och kan påvisa ett världsunikt brett kunnande per capita som möjliggör ett industriellt deltagande i internationella materielsamarbeten. Dessa är viktiga för det svenska försvaret, eftersom de genererar ekonomiska skalfördelar och medverkar till att fördjupa de säkerhetspolitiska relationerna med viktiga partnerländer.
Den industriella förmågan bidrar till att skapa tilltro till den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Förmågan att utveckla, tillverka och underhålla avancerad teknik stärker Sveriges handlingsfrihet och internationella inflytande. För att lyckas behöver vi en stark forsknings- och utvecklingsagenda i Sverige och tillträde till en öppen och konkurrensutsatt internationell försvarsmarknad. Inga björnkramar.
Robert Limmergård, generalsekreterare, Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF
Läs mer om föreningens arbete med fokusområde Försvar här.
Läs senaste intervjun med Robert Limmergård i Dagens Industri här.
