Regeringens rymdutredare: ”Rymdens möjligheter ger oss ett säkrare Sverige”

När sommarens stora brand i Västmanland härjade som värst spelade information från rymden en avgörande roll. Men den levererades inte snabbt nog. Det sporrar regeringens rymdutredare Ingemar Skogö att hitta fler och större möjligheter i rymden i den utredning han just nu ansvarar för.

Rymden är numera arena för allt fler discipliner. Teknikutveckling, infrastruktur, försvar, säkerhet, kommunikation, odling, energi – det går nästan inte att leva en minut på jorden utan att vara beroende av det som händer i rymden. Rymdstyrelsen har konstaterat att här finns stora möjligheter för Sverige att positionera sig och öka i konkurrenskraft. Stödet till olika verksamheter inom rymdsektorn har också ökat, allt fler företag har kunnat etablera sig och forskningen har gjort framsteg – men den förre utbildningsministern Jan Björklund konstaterade i våras att tillväxten borde kunna vara större.

Därför fick Ingemar Skogö, landshövding i Västmanland, i uppdrag att utreda en ny nationell rymdstrategi, identifiera styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar, med det tydliga direktivet att hålla samman intressen och identifiera en gemensam riktning. Och att det är många som är intresserade av rymden blev Skogö snabbt varse.
– Vi befinner oss i en informationsinsamlingfas och det är uppenbart att det finns en stor kunskap och en stor vilja att dela med sig av den till oss i utredningen. Det är jag mycket tacksam för eftersom jag kommer ny in i ämnet.
Just det faktum att han inte har en tydlig rymdbakgrund var något som kommenterades i samband med tillsättningen, men Ingemar Skogö anser att det har fördelar.

– Det innebär visserligen en längre väg att gå för mig, men å andra sidan har jag inga bindningar till något område. Det gör det enklare för mig att göra välavvägda och välgrundade bedömningar i utredningsarbetet, säger han.
Vad gäller säkerhet- och försvarsfrågor kommer de att ha en stor del i utredningen, och Ingemar Skogö är övertygad om att här finns stora möjligheter i det nationella säkerhetsarbetet. Ett exempel är att utveckla teknik som förbättrar informationsförmedling både i hastighet och tillförlitlighet.

– I arbetet med bekämpningen av branden i Västmanland i somras fick vi tillgång till satellitinformation och analys inom ramen för det europeiska observationssystemet Copernicus. Det var avgörande hjälp, för vi hade aldrig kunnat få överblick med enbart landburen teknik. Däremot fick vi inte informationen snabbt nog för att den skulle vara kraftfull, och jag är övertygad om att om vi hade haft timoperativ information hade brandförloppet sett annorlunda ut, säger han.

En av de viktigaste ansatserna i utredningen är samarbete. På ett nationellt plan mellan civila och militära krafter.
– Absolut, det finns ingen anledning att göra någon skarp åtskillnad. Men vi utgår i dagsläget från behov och nytta; hur vi sedan i resultatet föreslår att vi organiserar kompetens och resurser är en senare fråga.

Och på ett internationellt plan mellan länder och organisationer. EU-kommissionen har bland annat konstaterat att samhället är beroende av rymden och att detta gör Europa sårbart säkerhetspolitiskt. EU vill därför ha en stark rymdförmåga, exempelvis inom navigation, för att kunna hävda integritet och oberoende. Även Försvarsmakten har i sin perspektivstudie uttryckt fördelar för Sverige med att ha en utvecklingsstark svensk rymdindustri för att ingå mellanstatliga avtal med egen industri som leverantör i utvecklingsprojekt.

– Sverige ingår ju redan i ett flertal internationella rymdsamarbeten. Men frågan är i vilken utsträckning vi ska göra det. Mycket kan och bör vi göra nationellt och på egen hand för att inte vara för beroende av andra, men å andra sidan riskerar vi att bli marginaliserade om vi inte deltar i samarbeten. Sverige har en stark ställning och stolt tradition i rymden, men jag kommer naturligtvis att titta närmare på vad vi har att lära av andra länder, säger Ingemar Skogö.

Vill du och din bransch bidra till informationsinsamlingen i den pågående rymdutredningen? Kontakta utredningssekreterare Thorwald Larsson, epost: thorwald.larsson(at)regeringskansliet.se

Om Ingemar Skogö

• Är landshövding i Västmanland sedan 2009.
• Är civilekonom och har bland arbetat på bland annat Riksrevisionsverket, Finansdepartementet och Kommunikationsdepartementet. Han har också varit generaldirektör för både Luftfartsverket och Vägverket, och är i dag styrelseordförande för Swedavia.
• Personliga reflektioner om utredningarbetet: ”Dels att rymden fascinerar på flera plan: rymdteknologin genomsyrar vår vardag allt mer samtidigt som den erbjuder större kunskaper om oss själva, vår historia och uppkomst ju längre ut vi når. Dels att samhällsnyttan med rymden är så lätt att räkna hem. Varje investerad miljard motsvarar en nytta på mellan 15 och 20 miljarder kronor i form av kvalitets- och effektivitetsförbättring.”

Om utredningen

Svensk rymdverksamhet har inte utretts på ett nationellt plan på närmare 20 år, varför regeringen i våras gav Ingemar Skogö i uppdrag att föreslå en sammanhållen nationell rymdstrategi för att dels möta samhällets behov, dels stärka industrins möjligheter och konkurrenskraft. Utredningsgruppen består, förutom Skogö, av Thorwald Larsson från Rymdstyrelsen samt experter från berörda departement, näringsliv, militära funktioner och forskarsamhället. Arbetet ska redovisas den 31 maj nästa år.

Länk- och lästips

Läs hela direktivet på här.
Läs mer om observationssystemet Copernicus här.
Rymdagendan togs fram 2011. Där sammanfattade forskare, myndigheter och företag Sveriges rymdverksamhets betydelse, nytta och möjligheter för att påverka beslutsfattare att investera mer i rymden. Läs mer om rymdagendan här.

Försvarsmaktens perspektivstudie finns att läsa i sin helhet här.

Läs SOFF:s hela nyhetsbrev här.