Limmergård i DN: ”Samhällssäkerheten stärks med tydliga behovsbilder”

Idag skriver SOFF:s generalsekreterare Robert Limmergård en krönika i bilagan till Dagens Nyheter om att det behövs ett öppet samspel mellan kunder och leverantörer för att tydliggöra behovsbilden och visa på lösningar för att stärka samhällets säkerhet.

I takt med vårt ökande flöden av människor, information och varor är det tydligt hur även en begränsad störning – ett telefoniavbrott eller ett elavbrott – kan ge betydande – ofta oanade – konsekvenser. Potentiella risker kan vara tekniska, ekonomiska, mänskliga eller sociala och dess störningar begränsas sällan till en nivå, en sektor eller ens ett land. Istället påverkar en störning ofta olika branschgränser, geografiska gränser – och myndighetssfärer.

Marknadsutvecklingen för samhällssäkerhet är tätt förknippad med samhällsnyttan när investeringar leder till ökad trygghet och säkerhet. Att inte vara förberedd för olika typer av krissituationer kan medföra förlust i mer än pengar och trovärdighet. Ökad trygghet och robusthet är därför av stor vikt.

Marknadsstrukturen är samtidigt omogen. Konsumtionen av samhällssäkerhet är ofta förebyggande, men det är inte självklart för en aktör att investerar –ofta med höga initiala kostnader – i att minska en risk för en händelse som inte upplevs sannolik. Vid sidan av möjligheten till att produkten kombineras med effektivisering eller nya tjänster eller att utvecklingen drivs av hårdare lagkrav eller standarder, så innebär detta att tjänsterna och produkterna är svårsålda om inte dess förebyggande aspekt kan omsättas till en konkurrensfördel.

Investeringar är samtidigt ofta till nytta även för andra än de som står för investeringen. Delvis därför uppstår ibland diskussioner om ansvar och finansiering. Alla vill ha en god samhällssäkerhet, men vem ska betala för en bättre? Det är inte det offentligas ansvar att ensamt hantera samhällets säkerhet, utan samtliga aktörer måste tydligare påtala vinsterna för sina användare.

Även om produkter och tjänster funnits länge, har den förändrade riskbilden först på senare ökat relevansen att tala om någon form av sammanhållen marknad. En av orsakerna till den något tröga utvecklingen är fortsatt avsaknad av standardisering inom flera viktiga områden. En framgångsrik marknad styrs även av samverkan med dem som har en roll i formuleringen av riskbilden och ansvar för hantering. Utbudet av lösningar är därmed kopplat till ett öppet samspel mellan kunder och leverantörer för att tydliggöra behovsbilden och visa på lösningar i riktiga användarmiljöer.

I samtal med företrädare för politik och förvaltning understryker de gärna att risk- och sårbarheten bör utvecklas tillsammans med marknadskrafterna. Den tilltron behöver dock kulturellt även genomsyra den offentliga förvaltningen.Om vi vill utveckla samhällssäkerheten tror jag det är viktigt att vi tar en dialog om följande utmaningar:

  1. Få är villiga att lägga resurser på områden där ansvarsförhållandena är oklara även om de inledande kostnaderna är små i förhållande till de vinster och besparingar som arbetet kan medföra.
  2. Bristen på resurser minskar aktörernas vilja att noggrant undersöka gemensamma risker, identifiera sårbarheter och initiera säkerhetsskapande åtgärder.
  3. Samarbetet mellan offentliga aktörer och företag kräver ett ökat informationsutbyte för att fördjupas.

Sverige har en stark position inom samhällssäkerhet. Vi vill gärna se att fler aktörer på alla nivåer i samhället tillsammans möter och hanterar hot och risker. Ett säkrare Sverige är ett gemensamt ansvar.

Robert Limmergård, generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen