“Exportkrediter belastar inte skattebetalarna”

Med anledning av EU-minister Birgitta Ohlsson (Fp) och riksdagsledamot Allan Widmans (Fp) artikel på DN Debatt den 29 juli intervjuades SOFFs generalsekreterare om nyttan av exportkrediter i Sveriges Radio.

Den 31 juli infördes även en replik på DN Debatt.

Tyvärr har EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) och riksdagsledamot Allan Widman (FP) missförstått hur försvarsmaterielmarknaden fungerar och hur det svenska systemet för försvarsmaterielexport och exportkrediter hänger ihop.

För det första är exportkrediter inte ”avhängigt” export till ”icke-demokratier”. När det gäller affärer inom ramen för försvarssektorn måste dessa affärer först godkännas av Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) innan Exportkreditnämnden (EKN) garanterar en affär. Beslut om försvarsmaterielexport fattas från fall till fall genom prövningar i enskilda affärer. Därefter fattar EKN beslut om de – utifrån sina kriterier för exportkrediter – vill garantera en affär. Att Sverige skulle avstå från att erbjuda exportkrediter till företag i Sverige skulle få långtgående konsekvenser för företagens möjligheter att exportera. Däremot bör Sverige fortsatt ha en noggrann kontroll och uppföljning vid export av försvarsmateriel.

För det andra belastar inte exportkrediterna statskassan. EU-minister Birgitta Ohlsson skriver märkligt nog att ”om det finns en bred politisk samsyn om att förbjuda export till diktaturer, borde det vara än mer självklart att denna export inte ska finansieras av svenska skattebetalare.” EU-ministern borde veta att exportkrediterna inte finansieras av statliga anslag utan är premiefinansierade, kostnaderna bärs alltså av det enskilda företaget. Exportkrediter är därför inte något statligt företagsstöd, men är däremot ett viktigt instrument eftersom motsvarande kommersiella alternativ för liknande långa kredittider inte finns att tillgå på finansmarknaden.

För det tredje är exportkrediter av stor betydelse för export av försvarsmateriel. Omfattningen av exportkrediter till säkerhets- och försvarsmarknaden är större än till nästan alla andra branscher, eftersom våra löptider är längre (ofta 15-30 år) och mer omfattande. Många länder, även i västvärlden, värderar möjligheten att hantera kredittider som av stor betydelse för genomförande av affärer. Brasilien förhandlar idag om Gripen, en affär som har stor betydelse för hela Sverige. För tretton år sedan ställde EKN ut en offert om garanti för affären. Möjligheten till EKNs krediter är en viktig del i de flesta exportaffärerna och historiskt har det varit avgörande för export till exempelvis Sydafrika, Mexiko och Norge. Och således inte till ”långt oftare instabila diktaturer” som ministern gör gällande.

Egentligen är detta ett typexempel på en handelsfråga vi gärna ser att regeringen driver inom EU. För att undvika snedvridna konkurrensförhållanden mellan företag bör utvecklingen av en gemensam försvarsmarknad inom EU åtföljas av ökad europeisk harmonisering och en internationell normbildning – gärna även för detta område. Exempelvis undantas försvarsmarknaden från OECDs ”konsensus regler” om att främja sund konkurrens. Finns det normer är det lättare att komma till tals med länder som ägnar sig åt oansvarig export.

Att ensidigt ta bort förutsättningarna för företag i Sverige skulle slå brett mot säkerhets- och försvarsföretagens exportmöjligheter och därmed den industriella förmågan i Sverige. Förslaget är olyckligt och skulle endast gynna exportföretag i andra europeiska länder.

Läs hela repliken på DN Debatt