Hur många företag är verksamma på försvarsmarknaden?
Definitioner och avgränsningar Sökandet efter svar leder samtidigt ofta till fler frågor: Hur definierar vi ett försvarsföretag? Är det leverantörerna till försvarsmyndigheterna med ansvar inom militärt försvar eller är det företag som är verksamma i värdekedjan? Är det en viss kategori av produkter och tjänster? Är det aktiebolag i Sverige eller svenskägda företag?
Betänkande av sutredningen konstaterade att försvarsföretag är företag som är verksamma på den svenska eller internationella försvarsmarknaden oaktat ägande men att det är hos Bolagsverket registrerade juridiska personer. På försvarsmarknaden finns enbart statliga slutkunder. I FMV:s leverantörsregister finns närmare 3 000 företag, varav över 40 % är, enligt EU:s definition, små- och medelstora företag ().
Företagen hör hemma i en rad olika branscher (SNI-koder) där partihandel, tillverkning samt data, IT och telekommunikation är några. Är alla dessa försvarsföretag? Även de företag som levererar traditionella förbrukningsvaror såsom kontors? Exportandelen för företagen i Sverige har de senaste tio åren legat på 65–70 % och många företag har idag inte de svenska försvarsmyndigheterna som kund.
Språkliga utmaningar och begrepp Försvarsindustrin är en del av verksamheten på försvarsmarknaden. Ofta talar vi om branscher men på engelska om ”defence industry”. ”Industry” på engelska motsvarar i detta fall bransch, näring eller sektor, vilket inte är att översätta med försvarsindustri även om begreppet lever kvar. Industri är att se som tillverkning (och vanligen i stora volymer). Begreppet försvarsbransch har dock i svensk kontext inte fått fäste.
I EU-kommissionens strategier har ”industry” ibland översatts till ”näringsliv” på svenska för att bättre återspegla den bredare betydelsen som omfattar både produkt- och tjänstesektorer, men inte heller ”näringsliv” har funnit sin väg till försvarsmarknaden. Men en sak är att avgränsa och identifiera exempelvis värdet av en produkts försäljning till en försvarsmyndighet som slutkund; en svårare utmaning är att bedöma hur många årsarbetskrafter som leveransen av försvarsprodukten omfattar.
Fragmenterade data Ett av de huvudsakliga problemen för att beskriva hur stor näring ekosystemet omfattar är att datamängderna är spridda och ofta svåråtkomliga. Det finns viss data hos Ekonomistyrningsverket (ESV), men dessa ger begränsad insikt i försvarsspecifika transaktioner. Därutöver kan information från SCB (Statistiska centralbyrån) användas, men dessa data kräver ofta omfattande bearbetning i avgränsning, vilket oftast endast verksamhetsutövande företag kan ge besked om.
ISP har fragment av data eftersom produkter som omfattas av kräver tillstånd. Varje år publicerar försvarsmyndigheterna hundratals ar med koppling till försvar, men många av dessa omfattar även civila tillämpningar. För att få en tydlig bild måste varje transaktion analyseras manuellt, vilket är mycket tidskrävande.
En annan utmaning är att dessa data i huvudsak omfattar system- eller huvudleverantören, medan en stor del av värdet skapas av företag i värdekedjan som agerar som underleverantörer. Underleverantörerna är avgörande för leveransen av försvarsprodukter men inkluderas sällan i rapporter eller statistik. Det betyder att mycket av branschens verkliga storlek går förlorad. Den svenska försvarsmarknaden är samtidigt relativt liten, och en detaljerad redovisning av exempelvis komponenter till handeldvapen eller signaturdämpande utrustning skulle kunna bli kommersiellt känslig. SOFF redovisar därför varje år endast delar av den statistik vi samlar inom marknaden.
Data som styrverktyg för I en värld där data styr allt från logistik till innovation är det avgörande att vi tar detta på allvar. SOFF vill, tillsammans med myndigheterna, skapa en tydligare bild av ekosystemets verkliga storlek och förmåga. Detta skulle inte bara stärka Sveriges , utan också ge viktig kunskap om hur näringen kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar.
För att kunna få en bättre bild av försvarsmarknadens bas krävs bättre samarbete med företagen. Eftersom det är mycket tidskrävande att ta fram data krävs även olika former av frivilliga incitament, såsom ekonomisk ersättning till företagen. Ett exempel att inspireras av är SOFF:s amerikanska systerförenings arbete med ”Vital Signs”, en årlig rapport om ekosystemets konkurrenskraft. Eftersom den svenska marknaden är relativt liten i omfattning för de svenska företagen räcker det dock inte, såsom med ”Vital Signs”, att sammanställa data från svenska upphandlingar kopplade till försvar. Det räcker inte heller att ställa krav vid upphandling till svenska myndigheter eftersom endast en begränsad del av ekosystemet skulle fångas upp.
Att få klarhet i företagens konkurrenskraft på försvarsmarknaden är inte bara en fråga om statistik, utan även ett underlag för beslut om och krav på försörjningssäkerhet. Försvaret av Sverige behöver bättre data.
