Beredskapssektorerna på rätt väg – men kompletteringar krävs
I beredskapsförordningen finns sedan tidigare 10 beredskapssektorer där det i varje sektor finns en sektorsansvarig myndighet, som ansvarar för samordningen inom sektorn. Inom varje sektor finns sedan beredskapsmyndigheter, som ska genomföra den omvärldsbevakning, planering, utvecklingsinsatser samt övriga förberedelser som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Flera utredningar, inklusive den analys som den aktuella utredningen gör, fastslår att flera viktiga samhällsfunktioner saknas i nuvarande struktur, däribland industrin.
Att industri får en tillhörighet i beredskapsstrukturen är oerhört angeläget och brådskande. Teknikföretagen och SOFF välkomnar därför utredningens val att omhänderta frågan i ett delbetänkande och inte invänta slutrapporteringen av uppdraget som i dagsläget är tidsatt till 31 oktober 2024.
Industrins roll för försörjningsberedskapen kan inte nog betonas. All samhällsviktig verksamhet är, direkt eller indirekt, beroende av företag och industrin är avgörande för Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjningsberedskap. Detta innefattar en fungerande utrikeshandel och fungerande logistik- och försörjningskedjor men också omställningsförmåga.
Vi stödjer betänkandets förslag om att Tillväxtverket ska utses till sektorsansvarig myndighet för en ny beredskapssektor ”industri, bygg och handel”, samt att myndigheten även får rollen som beredskapsmyndighet för industri och handel. Den nya rollen kommer att ställa nya omfattande krav på myndigheten, bland annat vad gäller kompetens och garanterande av sekretess, något som skyndsamt måste hanteras.
Det faktum att i Sverige verksamma försvarsföretag idag inte ingår i någon beredskapssektor och därför inte företräds av någon sektorsansvarig myndighet är inte något som betänkandet ger förslag om, vilket är beklagligt. Dessa företags stöd till ets förmåga och robusthet i alla beredskapsnivåer får inte äventyras, utan de bör snarast bör sorteras in i en beredskapssektor under en ansvarig beredskapsmyndighet, förslagsvis någon av de så kallade försvarsmyndigheterna.
Slutligen vill vi betona att vi med kraft stödjer betänkandets övervägande att samhällsfunktionen utrikeshandel måste stärkas, då den är avgörande för upprätthållande av industrins verksamhet. Vi anser att alternativet att utrikeshandeln skulle utgöra en egen beredskapssektor bör utredas vidare och delar betänkandets bedömning att Kommerskollegium omgående bör utses till beredskapsmyndighet för utrikeshandeln.
