Ny rapport: Kompetensen som bygger försvarsförmåga

Sverige står inför en möjlighet. Försvarsinvesteringarna växer, Sverige är medlem i Nato och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har tydliggjort behovet av både teknisk utveckling, produktionstempo och industriell uthållighet.

SOFF:s branschstatistik visar att medlemsföretagens samlade omsättning uppgick till cirka 124 miljarder kronor 2025. Antalet årsarbetskrafter ökade från 28 416 till drygt 33 600 mellan 2024 och 2025. Det motsvarar en nettoökning på mer än 20 årsarbetskrafter per arbetsdag. Med ersättningsrekryteringar, pensioneringar, intern rörlighet och fortsatt expansion kommer rekryteringstrycket vara över 500 nya medarbetare i månaden kommande år.

– Försvarsföretagens tillväxt är i grunden positiv för Sverige. Det handlar om jobb, teknik, produktion och stärkt försvarsförmåga. Men tillväxten kräver medarbetare. Kompetensförsörjning är därför inte bara en HR-fråga, utan en fråga om försvarsförmåga, säger Robert Limmergård, generalsekreterare för SOFF.

Rapporten visar att kompetensbehovet är brett. Det handlar inte bara om fler ingenjörer, även om teknisk spets är central. Försvarsföretagen behöver också produktionspersonal, mjukvaruutvecklare, systemingenjörer, projektledare, montörer, kvalitetsspecialister, inköpare, jurister, ekonomer, säkerhetsskyddsexperter, exportkontrollspecialister och ledare.

SOFF:s medlemsenkät visar att 77,3 procent av de svarande företagen ser ökad efterfrågan som en av de största möjligheterna de kommande fem åren. Samtidigt anger 59,1 procent brist på specialistkompetens inom teknik som en av de största utmaningarna vid rekrytering av nyckelkompetenser. 54,5 procent anger hög konkurrens om talanger.

En viktig slutsats är att försvarsföretagen konkurrerar om många av samma kompetenser som andra avancerade teknik- och industriföretag. Skillnaden är sammanhanget. Tekniken ska fungera i en försvarsmiljö, med särskilda krav på robusthet, säkerhet, användbarhet, dokumentation, livscykelhantering och produktion.

– Den som vill bli mer attraktiv för försvarsföretag kan tänka i två riktningar: plussa teknik och plussa försvarsmiljö. Teknisk förståelse stärker nästan alla roller, även för den som är jurist, ekonom eller projektledare. Erfarenhet från värnplikt, Hemvärnet eller frivilliga försvarsorganisationer ger samtidigt viktig förståelse för användaren och den miljö där tekniken ska fungera, säger Robert Limmergård.

Rapporten betonar även företagens eget ansvar. Försvarsföretagen behöver inte bara rekrytera. De behöver också introducera, vidareutbilda och behålla medarbetare. I en sektor med höga krav på säkerhetsskydd, exportkontroll, kundförståelse och systemkompetens tar det tid att bygga full förmåga i organisationen.

Samtidigt pekar rapporten på att försvarssektorn har stark attraktionskraft. Flera aktörer i och omkring försvarsmarknaden rankas högt som arbetsgivare. Utmaningen är därför inte att sektorn saknar mening, utan att Sverige behöver utbilda, attrahera, säkerhetspröva, introducera och utveckla tillräckligt många människor i det tempo som säkerhetsläget kräver.

Läs mer om föreningens arbete inom kompetensförsörjning.