Intervju: Naiv övertro på att försvarsmarknaden är som alla andra marknader

2007 införde Sverige en ny materielförsörjningsstrategi som blev känd som ”köp från hyllan”. Att köpa från den befintliga marknaden, i stället för att producera själv var det som började gälla nu.
– Jag uppfattar att grunden för det här var en borgerlig regering som ville hantera försvarsmaterielmarknader som alla andra marknader – med öppenhet och konkurrens. I teorin skulle försvarsmarknaden kunna vara precis som alla civila marknader där du köper den produkt som är bäst och billigast. Men jag menar att det inte fungerar så, för det här är en marknad som är politiserad i alla möjliga avseenden, säger Gunnar Hult, professor i militärteknik på Försvarshögskolan, och fortsätter:
– Det fanns helt enkelt en naiv övertro på att försvarsmarknaden är som alla andra marknader – men det är den inte.

Att Sverige, som en följd av den nya upphandlingspolitiken, 2009 valde pansarterrängfordon från Finland istället för det inhemska alternativet från Hägglunds var en tydlig politisk signal, menar Gunnar Hult.
– Man statuerade ett exempel med det: ”Vi kommer minsann inte bara gynna vår egen industri och köpa av den, vi går ut på marknaden.” Och då hade svenska staten och försvaret lagt ner en miljard på att utveckla det svenska alternativet! Sen var det kanske rätt beslut ur finansiell eller teknisk synpunkt, det vet jag inte. Men många jag träffade i Bryssel förstod ingenting, det är inte många andra länder som hade agerat som vi gjorde.

Generellt är det dessutom svårt att köpa på en befintlig marknad, menar Hult.
– Även om det finns något på marknaden som är ungefär vad du vill ha så måste du modifiera, anpassa och ändra lite för att det ska passa dina egna syften. När du köper befintligt måste du även köpa fortsatt underhåll av fordonet. Det finns också en risk med det internationella beroendet: i en krissituation är det inte säkert att vi får leveranserna. Om vi har ett inhemskt företag lär vi ju få de leveranserna däremot. Och vad ska de svenska industrierna göra om vi köper från utlandet?

Har tiden sprungit ifrån strategin?
¬– Delvis kan jag tycka det. Man har väl insett att det inte var så enkelt som att bara gå ut och köpa befintligt på marknaden.
Om du fick forma en ny strategi, hur skulle den se ut?
– Först av allt måste man ha en viss realism och ödmjukhet och inse att den här marknaden är djupt politiserad och skriva strategin därefter. Sen finns det helt klart lägen där det är bättre att köpa utifrån. Säg att du vill ha internationellt tillgängliga produkter som inte går att köpa från ett svenskt företag. Då blir det tämligen dyrt att bygga upp en lokal kompetens i Sverige bara för att skapa denna produkt.

Gunnar Hult tror att fler och fler länder nu utnyttjar kryphålet i EU:s upphandlingsdirektiv, som säger att om något är av väsentligt internationellt säkerhetsintresse kan ett land köpa av inhemska företag utan att behöva fråga andra länder.
– Man utökar listan på system där man inte vill gå ut internationellt. I Sverige har vi tidigare deklarerat att Jas och ubåtarna är sådana projekt. Nu håller man på att utöka det här väsentliga nationella säkerhetsintresset till att också inbegripa kryptosystem och telekrig. Det visar att intresset för att gå ut internationellt blir mindre och mindre.

Läs även vår intervju med Anders Carell om materielförsörjningsstrategin.