En ny exportkontroll som medlem i Nato – vägen framåt
Utredningen har behov av att förstå marknadens internationella dynamik och politiska styrning för att kunna forma en framtida svensk politik som är både ansvarsfull och anpassad till de nya realiteterna i en föränderlig värld.
Christer delar med sig av sin insikt om utredningens betydelse: ”Framför allt frågan om internationella samarbeten kan komma att påverka vår bransch i stor utsträckning. I framtiden kan man förutse alltmer betydande internationella samarbeten och det är viktigt för såväl svenska försvarsföretag, som utländska stater och företag, att veta var man har Sverige i frågor som t.ex. tredjelandsexport av gemensamt utvecklad materiel.”
En kommande förändring kan möjliggöra bättre samarbeten samt minskad administration för företagen. Men det finns utmaningar. ”Den viktigaste begränsningen är det faktum att det politiskt ses som mycket känsligt att ändra i regelverket för försvarsmaterielexport. Här måste dock de inrikespolitiska hämningarna ge vika för de internationella förpliktelser som vi har accepterat för att bli en medlem av alliansen.”
Den väg framåt som utredningen måste navigera är allt annat än enkel, speciellt givet att vägen in i Nato gått snabbt. ”En utmaning här är att det inte finns så mycket kunskap om organisationen i Sverige,” förklarar Christer, vilket pekar på behovet av mer analys och förståelse för att Sverige ska bli framgångsrika i Natos strukturer.
Det svenska regelverket kring försvarsmaterielexport föddes ur den svenska neutralitetspolitiken, men det är få i dag som har en klar bild av hur mycket av riktlinjerna som faktiskt har sin grund i den förda neutralitetspolitiken. Enligt direktivet skall riktlinjerna analyseras i ljuset av Sveriges åtaganden enligt artiklarna 3 och 5 i nordatlantiska fördraget. ”Men Nato skiljer sig från t.ex. EU genom att mycket av organisationens agerande styrs av en etablerad praxis. Med andra ord kan man inte enbart se till formuleringarna i fördraget som slöts för 75 år sedan utan man måste även analysera Natos praxis”, menar Christer.
Trots de betydande hinder som ligger framför utredningsarbetet, är planen klar. ”Utredningen skall lämnas över den 30 november i år,” säger Christer, även om han noterar möjligheten för utredningen att begära en förlängning givet den försenade starten. Nuvarande tidsram sätter samtidigt press på alla inblandade att arbeta snabbt, men noggrant, för att uppnå de uppsatta målen.
När det gäller det praktiska arbetet inom SOFF och hur detta knyts till utredningen, framhåller Christer vikten av förankring. ”SOFF:s medlemsgrupp för exportkontrollfrågor har tillsatt en undergrupp som fungerat som bollplank när det gäller framtagandet av positionspapper.” SOFF vill föra en välgrundad och konstruktiv linje i de frågor som utredningen behandlar.
Läs mer om SOFFs arbete inom handel.