S: ”Bevara Sveriges strategiska kompetens inom landet”

I förhållande till försvarsbudget investerar de europeiska länderna avsevärt mindre än Kina, Ryssland och USA på försvarsforskning. Vilken är en rimlig nivå på försvarsforskningen i förhållande till försvarsbudget?
– Ett sätt att besvara frågan om vad som är rimlig nivå på försvarsforskningen är hur väl forskningen, och utvecklingen, möter de svenska säkerhetspolitiska behoven. De länder som du nämner är alla stormakter med regionala eller globala anspråk. Den svenska regeringen tillför medel till forskning och utveckling för att Sverige ska kunna ha en grundläggande nivå av kunskap inom strategiska områden för att upprätthålla och utveckla det svenska totalförsvaret. Ytterst ska forskningen och utvecklingen bidra till den svenska militära förmågan. Försvarsbeslutet gäller men regeringen har utrett frågan om vilken budgetnivå som anslaget bör ligga på, säger Åsa Lindestam, S, vice ordförande i försvarsutskottet.

92 procent av de europeiska utvecklingsprogrammen är fortsatt nationella. Hur vill ni se att Sverige engagera sig i de europeiska utvecklingsprogrammen?
– Sverige ska vara en aktiv medlem i EU även på det här området och deltar aktivt i förhandlingarna i Bryssel med syfte att främja svenska försvarsindustriintressen, av ungefär samma skäl som jag sa när jag besvara den första frågan. Det ska gynna den svenska försvarskapaciteten. Verkligheten sätter vissa begränsningar till hur långt vi kan gå inom EU-samarbetet. Det gäller för Sverige att bevara den strategiska kompetensen på flera forskningsområden inom landet, och forskningsinsatser på nationell respektive på euroepisk nivå är inte alltid utbytbara, ibland kan de komplettera varandra.

Den 31 december 2015 avvecklades Försvarsexportmyndigheten, FXM, som hade till uppgift att främja svensk försvarsexport som är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. Hur vill ni utveckla försvarsexporten?
– Svensk försvarsmaterielexport är en förutsättning för att vi ska kunna upprätthålla en god försvarsförmåga. Utgångspunkten för statens engagemang i exportfrågor är således att det finns en tydlig koppling till Försvarsmaktens operativa förmåga. Exportstödjande verksamhet bör utgå från en försvars- och säkerhetspolitisk helhetsbedömning som inbegriper konsekvenserna för Försvarsmakten. Verksamheten ska användas för att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning och därmed bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga. Särskilt inom undervatten- och stridsflygområdet, som är mycket kostnadskrävande, är export för en kostnadseffektiv materielförsörjning en viktig del.
SOFF har tidigare även intervjuat partierna om cybersäkerhet, internationella samarbeten och försvarsforskning.