SOFF 40 år!
Om vi vill förstå vad som hänt med försvarsmarknaden de senaste 40 åren kan vi nästan läsa det som en tidslinje över Sveriges säkerhetspolitiska resa och teknikens språng.
1986: En i huvudsak nationell logik
Sverige stod utanför militära allianser. Den svenska kunden var dominerande. En betydande del av strukturen var statlig eller starkt statligt präglad. handlade om uthållighet, beredskap och en helhetssyn där både industriell förmåga och teknisk utveckling var en del av säkerhetspolitiken.
1990-talet: Kalla kriget tar slut – “Strategisk timeout” tar plats
Många länder, Sverige inkluderat, skiftade fokus. Volymer minskade, prioriteringar förändrades och en period av rationalisering tog fart. Samtidigt började internationaliseringen bli en nödvändighet: för att klara utvecklingskostnader, få skala och skapa marknad.
1995: EU-medlemskapet – ny ram, ny marknadslogik
EU innebar mer än handel. Det drev harmonisering, regelverk, konkurrensvillkor och en successivt starkare europeisk agenda kring försörjningstrygghet och industriell förmåga. För företagen blev det tydligare att marknaden var större än Sverige och att politiken allt oftare sätts i en europeisk kontext. Sverige blev ett av länderna som skrev avtal om bland annat att harmonisera teknisk information, ar och – det så kallade sexnationssamarbetet.
2000-talet: Insatsförsvaret och tekniksprånget
Försvarsfokus låg länge på internationella insatser. Parallellt accelererade digitaliseringen: er, mjukvara, ledningssystem, datalänkar och cybersäkerhet blev mer centrala. Försvarsförmåga blev allt mer system- och informationsdriven och beroenden i leveranskedjor blev allt mer avgörande.
2009: NORDEFCO – samarbete blir struktur
Nordiskt samarbete gick från ambition till mer praktisk samordning. Det påverkade både övningsverksamhet, , logistik och industrinära samverkan. För marknaden betydde det fler gränsöverskridande behov och större krav på kompatibilitet och de fyra nordiska föreningarna formaliserade ett samarbete.
2014–2021: Återkomst av avskräckning och uthållighet
Säkerhetsläget skärptes successivt som Ryssland sänkte tröskeln för militärt våld. Begrepp som beredskap, , lager, robusthet och nationell kom tillbaka. Marknaden började röra sig från “små volymer och hög specialisering” mot ett dubbelt krav: fortsatt innovation – men med ökad produktions- och leveransförmåga.
2022–2026: Ny – tempo, skala och Natomedlemskap
Kriget i Ukrna förändrade mycket. Nu prövas industrins förmåga att både utveckla och producera snabbt. Samtidigt har Sverige gått in i Nato (2024), vilket skärper kraven på gemensam planering. Det skiftar också hur vi ser på ekosystemet: förmåga byggs tillsammans med allierade, och det som tidigare var “nationell plan” blir i större grad “gemensam plan”.
Vad har det inneburit i praktiken?
- Från en marknad där Sverige var den självklara huvudkunden till en marknad där export och internationella samarbeten är avgörande.
- Från plattformar och hårdvara till system av system där mjukvara, data och cybersäkerhet är lika centralt som stål och motorer.
- Från processer som minimerade all risk till morgondagens behov av uthållighet, redundans och produktionsförmåga.
- Från en förening av 11 stora bolag till ett ekosystem med 400+ medlemsföretag.
40 år är ett jubileum. Men det är också en påminnelse: försvarsförmåga blir aldrig “färdig”. Den utvecklas kontinuerligt och den byggs bäst när stat, myndigheter och företag kan jobba långsiktigt tillsammans. Där har SOFF haft en viktig roll – och det är även vår roll imorgon.
