Vägledning för att motverka forskningsspionage

Vi befinner oss i ett nytt säkerhetspolitiskt läge i snabb förändring med bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina, svenskt medlemskap i Nato och ett nationalistiskt och protektionistiskt USA, som håller på att förändra den världsordning vi är vana vid. Samtidigt har EU halkat efter
Kina och USA i termer av konkurrenskraft, varför volymen av forskning och utveckling behöver öka. Det talas allt oftare om de-risking för att hantera samarbeten och beroenden som hotar vårt framtida välstånd och vår ekonomiska säkerhet. I begreppet ekonomisk säkerhet ingår forskningssäkerhet för att värna forskningen mot spionage.

Sverige ligger i toppen vad gäller innovation i globala jämförelser, mycket tack vare de stora, systematiska och uthålliga investeringar som gjorts och fortsatt görs i forskning, utveckling och innovation. Internationella forskningssamarbeten är en grundbult och nödvändighet i vårt forskningssamhälle. Vår öppna och fria innovationskultur med nära samverkan mellan lärosäten, institut och näringsliv utgör motor i teknikutvecklingen. Men detta är också en måltavla för antagonistiska aktörer, vars mål är att stjäla spetskunskap och kontrollera nyckelteknologier för egen vinning. Notera att antagonister även kan ägna sig åt sabotage för att vinna tid och komma i kapp i innovation.
Tillsammans med cyberattacker är forskningsspionage en del av den gråzonsproblematik som brukar nämnas i sammanhang relaterade till försvars- och säkerhetssektorn, men som i realiteten omfattar hela samhället. Kunskap och tillgång till nyckelteknologier representerar enorma värden för de aktörer som vill ta genvägar i näringslivs- och teknikutveckling.

Företag som utvecklat ny teknik i Sverige riskerar att konkurreras ut av sina egna lösningar, kommersialiserade av företag i länder som ägnar sig åt systematiskt och storskaligt forskningsspioneri. Notera att antagonister också kan ägna sig åt sabotage eller förseningar av forskningsresultat i syfte att vinna tid, hämma andras framsteg och gynna sin egen innovationsutveckling.

Särskilt utsatta områden är de som är strategiskt viktiga för vårt lands konkurrenskraft, försvarsförmåga och omställning till ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Dessa områden ligger inom främmande makts egna prioriteringar för att stärka deras ekonomiska, militära och säkerhetspolitiska intressen. Sveriges Nato-medlemskap och ökade satsningar på försvaret och därtill hörande forskning inom försvarsteknologi och teknologi med dubbel användning, gör oss som forskningsnation ännu mer påpassade och intressanta för
antagonisterna.

Aktiviteterna för att stjäla teknik och forskningsresultat sker ofta i det fördolda under falska förespeglingar. Inte sällan är det utländska, statligt styrda aktörer som står bakom operationerna. Enligt Säpo bedriver idag ett femtontal stater en systematisk underrättelseverksamhet i Sverige med målet att gynna sina egna länders konkurrenskraft och militära förmåga. Aktiviteterna skapar årligen kostnader som uppgår till miljardbelopp för näringslivet och är ett säkerhetshot mot hela Sverige, inte minst vad gäller vår framtida konkurrenskraft och välfärd.

Denna vägledning vänder sig till personer som forskar vid lärosäten och företag. Primär målgrupp är företag, lärosäten, institut, teknikparker och inkubatorer som bedriver forskningssamarbeten parterna emellan. Den är dock relevant för alla som är involverade i forskning och innovationsarbete, både som utförare och som finansiärer. I fokus för vägledningen står risker för forskningsspionage, det vill säga den otillbörliga form av informationsinhämtning som antagonister riktar mot näringslivet och forskningssamhället för att nå konkurrensfördelar och därmed ligga före oss i kunskapsskapande.

Enligt Säkerhetspolisen (Säpo) har spioneriet mot företag och forskning ökat och tagit sig nya former. Två aspekter står ut: för det första är spionaget allt oftare orkestrerat från statsunderstödda utländska aktörer; för det andra är lärosäten, forskningsinstitut och teknikparker, som samarbetar med företag, i ökande grad primära måltavlor. Kostnaden för de direkta skador orsakat av forskningsspioneri är både faktiska och långsiktiga. Säpo uppskattar de faktiska kostnaderna till flera miljarder kronor årligen, medan de långsiktiga kostnaderna handlar om vårt lands framtida ekonomiska säkerhet och konkurrenskraft.

Syftet med denna vägledning är att belysa säkerhetsdimensioner som bör beaktas vid det viktiga internationella forskningssamarbetet. Fokus är på forskningssamarbeten i allmänhet och internationella samarbeten i synnerhet. Genom att beakta säkerhetsaspekter så ökar möjligheten att arbeta mer effektivt tillsammans, samtidigt som risken minskar för att den framtida konkurrenskraften äventyras.

Vägledningen, den tredje versionen av vår vägledning från 2018, är framtagen genom ett samarbete mellan Teknikföretagen och Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) i samråd med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Teknikföretagen organiserar över 4500 tillverkande och industrinära företag som leder teknikutvecklingen. SOFF företräder företag inom samhällssäkerhet och försvar med verksamhet i Sverige. SUHF tillvaratar och samordnar 38 universitets och högskolors intressen i olika frågor.