KD: ”Försvarsforskningen behöver mer pengar ”

I förhållande till försvarsbudget investerar de europeiska länderna avsevärt mindre än Kina, Ryssland och USA på försvarsforskning. Vilken är en rimlig nivå på försvarsforskningen i förhållande till försvarsbudget?
– Det går inte att säga exakt. Det kan variera över tiden bland annat beroende på vilken utvecklingsfas olika projekt befinner sig. Dock är det helt uppenbart att svensk försvarsforskning behöver avsevärt mer pengar än idag för att kunna hänga med i såväl hotutvecklingen som för att kunna vara en attraktiv samarbetspartner i olika internationella projekt. Det är också viktigt att vi kan bedriva avancerad forskning på ”nya” områden – exempelvis cyberkrigföring, obemannade farkoster med mera. Här är det dock viktigt av att inte stirra sig blind på bara ”nymodigheter”. Områden där vi traditionellt varit starka, till exempel telekrigföring, undervattens- och skyddsteknologi måste också åter bli föremål för seriösa satsningar. Utan kvalificerad försvarsforskning är risken stor att vi inte kan möta en kvalificerad motståndare på ett rimligt effektivt sätt. Det såväl vid kriser som i händelse av ett angrepp, säger Mikael Oscarsson, KD, ledamot i försvarsutskottet.

92 procent av de europeiska utvecklingsprogrammen är fortsatt nationella. Hur vill ni se att Sverige engagera sig i de europeiska utvecklingsprogrammen?
– Vi ska inom ramen för PESCO delta i de områden där vi har något att bidra med och också där resultaten kan öka vår egen och europeisk försvarsförmåga. Det är dock utomordentligt viktigt att det innebär en win-win situation för alla inblandade parter. Det får inte bli så att vi säljer ut våra kunskaper och vår produktion på ett sätt som gynnar våra konkurrenter utan att vi får något igen. Hur vår förmåga att utveckla och bygga ubåtar hanterades på 1990- och 2000- talen är ett avskräckande exempel. Gärna partnerskap och samarbeten, men på lika villkor.

Den 31 december 2015 avvecklades Försvarsexportmyndigheten, FXM, som hade till uppgift att främja svensk försvarsexport som är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. Hur vill ni utveckla försvarsexporten?
– Vilken myndighet som hanterar svensk exportstöd (FMV eller tidigare FMX) spelar mindre roll så länge våra företag får ett professionellt stöd. Att det ligger i statsmakternas intresse att främja export av försvarsmateriel säger sig självt, det är ett sätt att stärka Sveriges säkerhet. Utan export kommer vår försvarsindustri att förtvina och vi kommer att bli helt beroende av andra makters välvilja för att kunna köpa försvarsmateriel. Risken är också stor att vi inte heller kommer att kunna skaffa de mest kvalificerade systemen. Egen export skapar de ekonomiska möjligheterna att utveckla egna system eller att kunna delta som kvalificerade partners i internationella projekt. Ett sätt att bidra till ökade exportmöjligheter är att Sverige blir medlem i försvarsalliansen Nato. Därmed skulle den osäkerhet som finns bland flera presumtiva kunder avseende Sveriges beredvillighet att leverera även i händelse av allvarliga kriser undanröjas.
SOFF har tidigare även intervjuat partierna om cybersäkerhet, internationella samarbeten och försvarsforskning.