C: ”Sverige ska påverka, inte sitta vid sidan av”
I förhållande till försvarsbudget investerar de europeiska länderna avsevärt mindre än Kina, Ryssland och USA på försvarsforskning. Vilken är en rimlig nivå på försvarsforskningen i förhållande till försvarsbudget?
– Behovet av FOU inom försvarsområdet, inklusive totalförsvaret är stort. Vi tycker förslagen i försvarsforskningsutredningen är intressanta. Forskningsanslagen behöver öka när vi höjer försvarsbudgeten på totalen. Det är viktigt för vår långsiktiga förmågeutveckling och försvarsförmåga. Däremot ser vi inget behov av att låsa oss i att definiera vad som är en rimlig nivå på forskningsanslaget i förhållande till försvarsbudgeten. Det viktigaste är vad vi får ut av den forskning vi beställer och att den gör skillnad. Det är också viktigt är att det finns en samlad behovsbild hos Försvarsmakten och MSB som är de största statliga forskningsfinansiärerna. Genom en samlad behovsbild kan vi få mer effekt av den forskning som beställs. Pengarna ska användas där de gör störst nytta, säger Daniel Bäckström, C, ledamot i försvarsutskottet.
92 procent av de europeiska utvecklingsprogrammen är fortsatt nationella. Hur vill ni se att Sverige engagera sig i de europeiska utvecklingsprogrammen?
– Vi är positiva till att EU utvecklas som försvarspolitisk aktör, inte minst ser vi att EU kan bidra till ett mervärde i att stärka de nationella försvarsmakterna genom de olika program som utvecklas. När försvarsmakterna stärks, stärks också Europas och Natos samlade förmåga till försvar. Samarbete över nationsgränser där EU kan vara en facilitator för samarbete ger ett reellt mervärde. För att svensk försvarsförmåga ska utvecklas genom EU behövs en tydlig behovsbild men också vilja att vara med tidigt i utvecklings- och påverkansprocesserna. Här behövs ett tydligt och målinriktat samarbete mellan försvarsmyndigheter, regeringskansliet och industrin utifrån en tydlig behovsbild som har utgångspunkten att stärka svensk försvarsförmåga, på kort och lång sikt. Sverige ska påverka utvecklingen, inte sitta vid sidan av och fundera på vad vi vill medan andra sätter agendan. Vi får dock akta oss för en utveckling som gynnar nationella statliga monopol och håller en föråldrad och icke konkurrenskraftig försvarsindustri under armarna. Det är inte vad EU ska lägga pengar på.
Den 31 december 2015 avvecklades Försvarsexportmyndigheten, FXM, som hade till uppgift att främja svensk försvarsexport som är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. Hur vill ni utveckla försvarsexporten?
– Handel och export är viktigt men för oss är inte det viktigaste att det finns en myndighet för just försvarsexport. Försvarsexporten och den försvarsindustri som finns i Sverige är viktig för vårt försvars utveckling och svensk försvarsförmåga. I grunden kräver krigsmaterielexport tillstånd. Även inom ramen för nytt regelverk finns mycket försvarsexport som kan genomföras, och främjandearbetet är viktigt.
SOFF har tidigare även intervjuat partierna om cybersäkerhet, internationella samarbeten och försvarsforskning.