EU förslag om stärkt försvarsförmåga och försvarsforskning
Den 7 juni presenterade EU-kommissionen förslag rörande om EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Dels ett förslag till en europeisk fond för försvarsförmåga, dels ett diskussionsunderlag om olika scenarier för hur europeiska försvarssamarbetet kan utvecklas.
Förslagen är en konsekvens av den handlingsplan för den europeiska försvarspolitiken som publicerades i november 2016 och som kompletterar den Globala strategins genomförandeplan för säkerhet och försvar, samt genomförandet av den gemensamma överenskommelsen mellan EU och NATO. Förväntan är att fonden ska samordna, komplettera och förstärka de försvarsinvesteringar som görs av EU:s medlemsstater. Fonden består av två delar:
(1) försvarsforskning
Från och med 2017 kommer EU för första gången att erbjuda forskningsprogram för forskningssamverkan om innovativa försvarlösningar, direkt och fullt ut finansierat från EU-budgeten. Projekt som är berättigade till EU-finansiering kommer att fokusera på prioriterade områden som medlemsstaterna tidigare kommit överens om, såsom elektronik, krypterad programvara eller robotteknik.
Detta kommer att finansieras med:
a) Förberedande åtgärd om försvarsrelaterad forskning: EU-kommissionen och europeiska försvarsbyrån har tidigare även lanserat tre försvarsforskningsprogram som utgår från den budget på 90 miljoner euro som har avsatts fram till slutet av 2019 (25 miljoner euro redan för 2017). De tre initiala försvarsforskningsprogrammen är inriktade på fjärrstyrda system i en marin miljö och soldatsystem. Dessa tre väntas effektueras i slutet av detta år.
b) Det europeiska försvarforskningsprogrammet: Nästa år kommer EU-kommissionen att föreslå ett dedikerat försvarforskningsprogram med en beräknad årlig budget på 500 miljoner euro per år efter 2020, vilket väntas placera EU som en av de största investerarna i försvarsforskning i Europa.
(2) Anskaffning och utveckling
Fonden syftar till att skapa incitament för medlemsstaterna att samarbeta om gemensam utveckling och anskaffning av försvarsmateriel och försvarsteknik genom samfinansiering från EU-budgeten och praktiskt stöd från EU-kommissionen. Endast samarbetsprojekt med minst tre deltagare från flera medlemsstater kommer att vara berättigade och en andel av den totala budgeten kommer att öronmärkas för projekt som rör gränsöverskridande deltagande av små- och medelstora försvarsföretag. EU kommer bara att medfinansiera utveckling av prototyper där medlemsstaterna åtar sig att anskaffa slutprodukten, medan projekt som utformats av medlemsstaterna inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet (PESCO) kommer att gynnas av en högre EU medfinansieringssats (10% bonus).
EU kommer att erbjuda samfinansiering med:
– 500 miljoner euro totalt för åren 2019 och 2020, enligt ett dedikerat försvarsindustriellt utvecklingsprogram.
– Ett mer omfattande program kommer att utarbetas för perioden efter 2020, med en beräknad årlig budget på 1 miljard euro per år. Programmet förutsätter en nationell finansiering och kommissionen räknar därför med en multiplikatoreffekt på 5. Förslaget kan om så generera en total investering i förmågeutveckling på försvarsområdet med 5 miljarder euro per år efter 2020.
Fonden syftar inte till att ersätta medlemsstaternas investeringar, utan har som mål att möjliggöra och påskynda medlemsstaters samarbete. Kommissionens förslag är att företag måste vara ”ägda till minst 50% av ett EU-företag” för att kvalificera till programmen.
Kommissionen understryker hur kostnaderna för att utveckla försvarsförmåga ökar snabbare än de nationella försvarsbudgetarnas ökning ser ut över Europa. Kommissionen konstaterar att bristen på samarbete mellan medlemsstaterna på försvar- och säkerhetsområdet beräknas kosta mellan 25-100 miljarder euro årligen till följd av ineffektivitet, avsaknad av konkurrens och avsaknaden av stordriftsfördelar för företagen.
Dessutom utförs över 80% av upphandlingarna på nationell nivå. Enligt kommissionen är 178 olika försvarssystem driftsatta hos EU-länderna att jämfört med bara 30 i USA. EU-kommissionen hävdar att upp till 30% av de årliga försvarsutgifterna skulle kunna sparas genom gemensamma upphandlingar, vilket även skulle innebära ökad standardisering av materiel och ökad konkurrenskraft för företagen inom EU.
Utvecklingen av försvarsförmåga kommer även fortsatt att vara en uppgift för de enskilda medlemsstaterna varför de europeiska initiativen bör betraktas som kompletterande. SOFF stödjer utvecklingen av en öppen, konkurrensutsatt europeisk marknad och uppmuntrar medlemmarna att aktivt engagera sig i de olika utlysningarna. Nätverksträffar med företag i andra länder kommer att arrangeras av SOFF inför kommande utlysningar, men för de tre redan utlysta programmen hänvisas till exempelvis event som arrangeras av bl.a. Europeiska försvarsbyrån.
Hur Sverige kommer att ställa sig till förslagen återstår således att se. Sveriges regering betonar att förslagen är ett av flera inlägg i en pågående process och att ”mycket återstår innan en gemensam linje kan slås fast”. Underlaget kommer att vara föremål för EU-samråd under hösten 2017. EU-kommissionens ordförande Junker skrev tidigare i veckan om bakgrunden till processen i Expressen men utvecklade sina tankar ytterligare vid ett föredrag i Prag tidigare idag. Även kommissionär Elżbieta Bieńkowska har idag utvecklat hur hon ser att förslaget ska öka försvarsförmågan genom att stärka konkurrenskraften på försvarsmarknaden. Finlands premiärminister Juha Sipilä har också beskrivit hur Finland ser att ett starkt EU är viktigt även inom detta område.
