Hoppa till innehåll

Yttrande avseende remiss av Myndigheten för civilt försvars förslag till nya föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar

Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Teknikföretagen tackar för möjligheten att yttra sig om remissen och lämnar här våra gemensamma synpunkter på Myndigheten för civilt försvars förslag till nya föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar. Sammantaget anser SOFF och Teknikföretagen att föreskrifterna inte på ett ändamålsenligt sätt bidrar till svensk säkerhet, teknikutveckling och konkurrenskraft.

SOFF och Teknikföretagen anser att Myndigheten för civilt försvars nu gällande föreskrifter redan är alltför omfattande och den föreslagna revideringen kommer ytterligare utöka antalet verksamheter som omfattas av lagen. Detta riskerar att belasta företag och myndigheter utan att ge ett bättre skydd för Sveriges säkerhet. Endast verkligt kritiska verksamheter bör omfattas av anmälningsplikt. Föreskrifterna behöver ges tydligare definitioner, högre tröskelvärden och en starkare koppling till faktiska säkerhetsrisker.

Den breda definitionen av ”samhällsviktig verksamhet” i föreskrifterna leder till ett oproportionerligt antal anmälningar jämfört med andra medlemsstater inom EU och riskerar försämra det svenska investeringsklimatet, vilket är avgörande för svensk teknikutveckling och uppbygganden av totalförsvaret. Revideringen bör därför i stället användas för att smalna av tillämpningsområdet och harmonisera med definitionen i CER-direktivet och tillämpningen av NIS2-direktivet. Det skulle även medföra att Inspektionen för strategiska produkter kan fokusera sina resurser på de verkliga risktransaktionerna, särskilt de som aldrig anmäls och som därmed potentiellt utgör de största säkerhetsriskerna.

SOFF och Teknikföretagen konstaterar att med anledning av revideringen av förordning (EU) 2019/452 om granskning av utländska direktinvesteringar[1] kommer även det svenska regelverket behöva ses över. Regeringen har också konstaterat att en sådan översyn blir nödvändig om den reviderade förordningen antas, eftersom nationella regler då behöver anpassas.[2] Kommissionen har dessutom uttalat att målen med revideringen bland annat är att göra EU-systemet för investeringsgranskning mer träffsäkert och harmoniserat mellan medlemsstaterna.[3] Ur ett ekonomiskt säkerhetsperspektiv är det också viktigt att främja inflödet av teknik för att bygga upp förmåga och kapacitet på kritiska teknikområden där den svenska eller europeiska industrin inte nödvändigtvis leder utvecklingen.

Mot denna bakgrund framstår det som särskilt problematiskt att Myndigheten för civilt försvar föreslår ett mer långtgående och omfattande regelverk, i stället för att närma sig den mer fokuserade inriktning som eftersträvas på EU-nivå. En sådan utvidgning av föreskrifterna går i direkt motsatt riktning mot kommissionens mål om ökad harmonisering, särskilt mot bakgrund av att Sverige redan i dag sticker ut genom ett oproportionerligt högt antal anmälda investeringar. SOFF och Teknikföretagen anser därför att Sverige bör undvika att införa krav som går längre än andra medlemsstaters och i största möjliga utsträckning följa EU-lagstiftningens miniminivå.

Sammanfattningsvis tillstyrker SOFF och Teknikföretagen Svenskt Näringslivs remissvar och hänvisar dit för mer fördjupade resonemang. En mer proportionerlig och ändamålsenlig reglering är nödvändig för att upprätthålla både säkerhet, teknikutveckling och konkurrenskraft i Sverige. Vi uppmanar därför Myndigheten för civilt försvar att justera föreskrifterna i linje med EU-rättens inriktning så att granskningssystemet blir effektivt, förutsägbart och fokuserat på de investeringar som faktiskt innebär en säkerhetsrisk.


[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen, EUT LI 79/1, 21.3.2019, s. 1–14.

[2] Regeringskansliets faktapromemoria 2023/24:FPM40 Förordning om granskning av utländska investeringar i EU, s. 4.

[3] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om granskning av utländska investeringar i unionen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452, COM(2024) 23 final av den 24 januari 2024, s. 11 f.