Landrapport Storbritannien

Storbritannien är en av Europas mest betydelsefulla säkerhetspolitiska aktörer, med starkt engagemang i Nato och internationella samarbeten. Den 4 juli 2024 fick landet en ny regering med Keir Starmer som premiärminister. Redan 2021 lanserades strategin Global Britain, som fokuserar på att stärka Storbritanniens internationella inflytande – militärt, diplomatiskt och industriellt. Den nya regeringen följer samma linje och vill ge försvarsfrågorna större vikt, särskilt med tanke på det försämrade globala säkerhetsläget. Fokus ligger främst på Europa och Indo-Stillahavsregionen. 

Trots Brexit fortsätter Storbritannien att samarbeta med EU i försvarsfrågor. Den 19 maj 2025 slöts en ny säkerhetspakt – den första sedan utträdet ur unionen. Samarbetet innebär bland annat att brittiska vapentillverkare får tillgång till EU:s försvarsfond SAFE, med 150 miljarder euro öronmärkta för gemensam militär upphandling. Avtalet omfattar också samarbete kring cyberhot, marina insatser, krishantering, försvarsindustri och stöd till Ukraina. Ryssland pekas ut som det största och mest akuta hotet mot europeisk säkerhet. Dessutom öppnas dörren för att Storbritannien bjuds in till EU:s högnivåmöten för informationsutbyte. 

I juni 2025 publicerades den nya försvars- och säkerhetsöversynen, Strategic Defence Review (SDR), som liknar de rapporter som Försvarsberedningen tar fram i Sverige. Rapporten betonar vikten av att återgå till en bred försvarsförmåga – både för nationellt försvar och internationella insatser. Samarbete med industrin och utveckling av modern teknik, exempelvis inom cybersäkerhet och elektronisk krigföring, lyfts fram. SDR slår även fast att Storbritannien ska prioritera Nato, men inte bortprioritera sin suveränitet: “Nato-first, but that doesn’t mean Nato-only.” Ryssland ses som det största hotet här och nu, medan Kina bedöms vara det främsta långsiktiga strategiska hotet. Rapporten presenterade 62 rekommendationer – alla har godkänts av parlamentet och kommer att påverka framtidens försvarsbudget. 

I centrum för moderniseringen av Storbritanniens nya ansats att bli en “defence industrial superpower” (tagen ur SDR) står en ny försvarsindustristrategi. trategin publicerades i september och redan inrättades ett högnivåforum mellan regering, företag och investerare – Defence Growth Board- för att skapa metoder för att förkorta upphandlingstider, göra marknadstillträdet lättare för SMF:er och ge industrin bättre förutsättningar att möta framtidens hotbilder. Idag fastställs vägen framåt i försvarsindustristrategin med bland annat ett reformerat upphandlingssystem som förkortar tidsramarna för upphandling- Exempelvis för stora plattformar, från kontrakt på 6 år till kontrakt på 2 år.

Försvarsindustristrategin (från september 2025) lyfter fram sex prioriterade resultat; För det första ska försvarsutgifterna i större utveckling kopplas till landets ekonomiska utveckling, med bland annat Defence Growth Deals i olika regioner. För det andra ska brittiska företag stödjas genom att öka andelen upphandlingar som tillfaller inhemskt baserade leverantörer. För det tredje ska Storbritannien prioritera minst £400 miljoner per år till brittisk försvarsinnovation för att bli en ledande försvarsinnovationsnation med ett krav på att minst 10% av materielbudgeten går till nya teknologier. Fjärde resultatet är en mer motståndskraftig industriell bas genom investeringar i bland annat ammunitionsproduktion och avancerade materiel. Kortare tidsramar för upphandling, nämnt ovan, är det femte prioriterade resultatet. Slutligen ska nya och långsiktiga partnerskap byggas, bland annat genom ett nytt Office of Defence Exports och genom djupare internationellt samarbete i program som AUKUS och Global Combat Air Programme.

För att möta ambitionen om att bli en “industrial superpower” investerar Storbritannien bland annat 400 miljoner pund per år i Defence Innovation Fund, där tekniker som AI, kvantteknologi, avancerade sensorer och hypersoniska system står i fokus. I försvarsindsutristrategin som publicerades i september iår lyfts dessa områden fram som särskilt viktiga för landets försvarsindustri och framtida försvarsförmåga. Satsningen kompletteras av ytterligare 2 miljarder pund till UK Export Finance för att stötta export av brittisk försvarsteknik, där även utländska partnerskap, exempelvis svenska företag, kan gynnas.

2022 lanserade försvarsdepartementet sin Science and Technology Strategy, som beskriver hur departementet och den brittiska Försvarsmakten ska möta framtidens operativa och teknologiska utmaningar. Strategin lyfter fram fem prioriterade teknikområden: fullspektrumförmåga inom underrättelsetjänst, övervakning och spaning; C4-förmåga (ledning, kommunikation, kontroll och datorstöd) som möjliggör effektiv multinationell krigföring; tekniska lösningar för att hantera konflikter i gråzoner, särskilt genom avancerad informationsteknik; utveckling av ny hårdvara och vapensystem för att möta framtida hot; samt FOAM – en kategori som omfattar sensorer, kommunikationssystem och elektronisk krigsföring, med fokus på att kunna verka effektivt i riskfyllda och störda miljöer. 

Även om strategin inte uppdaterats officiellt under Starmer-regeringn finns det flera betydande initiativ som utpekar viktiga strategiska teknikförmågor idag. Bland annat presenterades en ny 50-punkts AI-plan, AI Oppurtunities Action Plan, 13 januari 2025 och 10 januari presenterade brittiska motsvarigheten till försvarsberedningen en rapport om hur AI bör utvecklas inom den brittiska försvarsmakten. Storbritannien har erkänt AI som en framtida nyckelfaktor för den brittiska försvarsförmågan och flera satsningar görs och kommer framåt.  

Defence Space Strategy, lanserad i februari 2022, markerade ett strategiskt skifte som landets första försvarsstrategi helt fokuserad på rymd – med målet att bygga upp nationell kapacitet och operativ självständighet i rymddomänen. Syftet är att stärka landets motståndskraft genom investeringar i brittiskägda satelliter, ledningsförmåga och industriell bas. Bland de centrala initiativen finns bland annat det militära satellitprogrammet ISTARI, som ska leverera en egen ISR-konstellation och laserkommunikationsdemonstratorn Titania, samt utvecklingen av en egen förmåga till Space Domain Awareness (SDA). För att leda detta har UK Space Command etablerats, liksom ett nytt National Space Operations Centre (NSpOC). Idag har strategin börjat realiseras: Tyche, den första demonstratorn under ISTARI, sköts upp 2024, NSpOC är i drift sedan 2024, och SDA-investeringar har gjorts i sensorsystem och AI-analys. 

Försvarsbudget och utveckling 

Den brittiska försvarsbudgeten har ökat markant de senaste åren. Inför räkenskapsåret 2025/26 har budgeten uppgått till £59,8 miljarder, motsvarande nästan 800 miljarder svenska kronor. Premiärminister Starmer har ett uttalat mål om att nå 2,5% av BNP senast 2027. En tydlig uppväxling av dagens cirka 2,3% av BNP. Målsättningen är inte bara en ökning, utan även en effektivare fördelning av resurserna där långsiktiga investeringar och innovation prioriteras, däribland ubåtsprogrammet AUKUS och utvecklingen av nya stridsflyg inom Globalt Combat Air Programme (GCAP).  

Regeringen har också signalerat en ambition om att på sikt ha en försvarsbudget som uppgår till 3% av BNP. Denna satsning förstärktes i vårbudgeten för 2025 genom att ytterligare 2,2 miljarder pund tillfördes för att skynda på investeringar i bland annat ammunitionsproduktion, autonoma system och cyberförsvar. Det totala moderniseringspaketet uppgår till 68 miljarder pund fram till 2028.  

Försvarsmateriel och investeringar 

Den brittiska Försvarsmakten genomgår en omfattande materiell förnyelse. Armén får ett teknologilyft under mottot “10X more lethal” (hämtat ur SDR) där investeringar på 2 miljarder pund i drönare och autonoma system ska göra markförbanden mer flexibla och slagkraftiga. Numerären avses höjas från 73 000 till 76 000 anställda soldater inom kommande 5-års period. Challenger 3-programmet med 148 nya stridsvagnar, lett av BAE Systems, inleds med leveranser från 2025. 

På den marina sidan är ubåtsprogrammet SSN-AUKUS (eller bara AUKUS) i fokus. AUKUS är ett trilateralt samarbete mellan Australien, USA och Storbritannien. Samarbetet är en strategisk säkerhetspakt som fokuserar på utbyte av kompetens inom cyberförsvar, artificiell intelligens och kvantteknologi. Främsta fokuset för samarbetet är dock utvecklingen av kärnkraftsdrivna attackubåtar, där tolv atomubåtar ska byggas. Utvecklingen syftar till att upprätthålla säkerheten i den indo-pacifistiska regionen med hjälp av ubåtarnas globala uthållighet och nukleära avskräckning. Utöver AUKUS-programmet kommer investeringar i åtta Type 26 och fem Type 31 fregatter.  

Ett annat försvarsindustriellt viktigt samarbete för Storbritannien är Global Combat Air Programme, GCAP eller Tempest-programmet. GCAP är ett program som leds av den internationella organisationen GIGO bestående av Storbritannien, Italien och Japan tillsammans med investerare och företag, däribland viktiga företrädare för det brittiska ekosystemet såsom BAE Systems tillsammans med Rolls Royce, Leonardo UK och MBDA. Programmet utvecklar sjätte generationens stridsflyg, a.k.a. BAE Systems Tempest. Storbritannien och dess flygvapen leder programmet tillsammans med Japan och Italien. Inom programmet finns flera svenska aktörer, däribland Saab och GKN. Planerad första flygning är 2027, med operativ drift 2035. Det nya systemet kombinerar bemannade flygplan med obemannade och autonoma “wingmen” genom sensorer och AI.  

Genom säkerhetspakten Storbritannien slöt med Europeiska unionen 19 maj 2025 blev landet bland annat godkända att delta i EU:s PESCO-projekt Military Mobility. PESCO är benämningen på de permanenta försvarssamarbeten inom Europeiska unionen som syftar till att verkställa den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Military Mobility projektet syftar till att möjliggöra förflyttning för militär materiell och personal inom EU. 

Svenska försvarsföretag har redan idag god närvaro i Storbritannien. Saab har exempelvis etablerat samarbeten inom radar, flygledning, ubåtsjakt och utbildning, medan bolag som 4C Strategies, ÅAC Microtec och Peltor levererat system till både militär och civil säkerhet. I takt med att Storbritannien förenklar sina upphandlingar, ökar efterfrågan på modulära, interoperabla och teknologiskt avancerade lösningar – ett område där Sverige har särskilt goda förutsättningar. 

Upphandlingar 

Brexit har lett till att Storbritannien har kunnat överge EU‑direktiv och antagit egen nationell upphandlingslagstiftning, som Procurement Act 2023, där särskilda bestämmelser gäller för försvarssektorn och där ramavtal får löpa upp till åtta år. Trots den ökade självständigheten bibehålls marknadens öppenhet men med betoning på strategisk självförsörjning, industriell robusthet och teknologiskt ägarskap inom landet. 

Försvarsupphandlingar i Storbritannien hanteras digitalt via plattformen Contracts Finder som drivs av försvarsdepartementet, Ministry of Defence (MoD). Här annonseras MoD‑kontrakt – både större materielanskaffningar och innovationstjänster – under principer om öppen konkurrens, transparens och proportionalitet enligt Defence and Security Public Contracts Regulations 2011 och Procurement Act 2023. Även om internationella företag formellt kan delta i anbuden, anger regeringen i sin försvarsindustristrategi (DSIS, 2021) att upphandlande myndigheter ska värdera industriell bas i Storbritannien, där pris, kvalitet och ”strategic fit” – inkl. lokal produktion och teknologiskt oberoende – ska beaktas. 

Många större försvarsavtal kräver eller premierar lokal närvaro, till följd av DSIS, 2021 som syftar till att stärka inhemsk industriell kapacitet och teknologisk suveränitet. Detta innebär att utländska företag kan behöva etablera en UK‑entitet – exempelvis dotterbolag, joint venture eller partnerskap – för att effektivt konkurrera mot större inhemska bolag. Även revideringen av upphandlingsreglerna innebär att företag uppmanas att sätta frivilliga mål för UK‑innehåll redan i anbudsförslagen. Försvarsdepartementet (MoD) har bland annat definierat säkerhetsklausuler och krav vid försvarsavtal (DEFCONs) som ytterligare stärker behovet av att ha strukturer inom landet för att hantera känslig information eller teknik. 

Alla transaktioner och partnerskap som involverar brittiska aktörer inom försvar och säkerhet faller under lagen National Security and Investment Act (NSI Act, 2021). Denna lag kräver att företagsöverlåtelser eller investeringar i känsliga sektorer – såsom avancerad teknologi eller materiel inom försvarskedjan – måste anmälas och godkännas av regeringen. Avsaknad av UK‑entitet kan försvåra kontraktstilldelning eller leda till omfattande krav på lokala säkerhetsklareringar. 

I Storbritannien är “Social Value” ett obligatoriskt och strategiskt element i offentliga upphandlingar – Inklusive försvarsupphandlingar. Sedan januari 2021 kräver brittisk upphandlingslag att alla kontrakt värda över £10 000 (För SMF:er) eller £100 000 (För större företag) måste väga in Social Value som minst 10% del av utvärderingskriterierna. Inom försvarsdepartementet har Social Value fått en särskild tolkning och tillämpning för att främja bredare samhällsnytta och den rent militära effekten.  

Nästa steg är att vi inväntar Försvarsinvesteringsplanen (DIP), som ersätter Försvarsmaterielplanen. Den förväntas presenteras i höst och kommer att redogöra för försvarsdepartementets investeringsprioriteringar, med hänsyn till den ekonomiska tillväxten och genom att sätta en ”långsiktig upphandlingssignal”.