Landrapport USA

Det amerikanska försvarets budgetförslag för år 2026 (FY2026 Budget Request) uppgår till 961.6 miljarder dollar. Detta utgör en ökning på 13% från 2025 års förslag, och inkluderar 848,3 miljarder dollar för den diskretionära budgeten och 113,3 miljarder dollar i obligatorisk finansiering genom kongressens försoningsförfarande. De 113,3 miljarderna är planerade att koncentreras till skeppsbyggnad, ammunitionsproduktion, missilförsvar och livskvalitetsinitiativ för försvarsmaktens personal. Därtill vill man även stärka sin rymdkapacitet samt utvecklingen av nästa generations stridsflygplan, F-47.
Den 4 juli 2025 godkände kongressen en budget som ökade den diskretionära försvarsbudgeten till 848 miljarder dollar, vilket tillsammans med övriga poster ger en totalsumma på 961 miljarder. Det förslag som därefter antogs av House Appropriations Committe innebar en allokering på 832 miljarder, vilket i praktiken betyder att anslaget inte ökar jämfört med FY2025. Utöver detta fastställdes ett engångsanslag på 150 miljarder dollar, varav cirka 113,3 miljarder beräknad användas under FY2026.
Sammantaget innebär detta att totala försvarsanslaget för FY2026 blir markant större än tidigare år, vilket är ett resultat av regeringens prioriteringar av nationell säkerhet, produktionskapacitet och gränsbevakning. Det är dock viktigt att notera att inte hela denna budget går till anskaffning av ny materiel. Endast cirka 20% av 2025 års försvarsutgifter utgjorde en del av kategorin Procurement, med personalkostnader, underhåll och FoU som andra viktiga kategorier utgjorde resterande 80 %.

USAs försvarsanslag och prioriteringar

Amerikanska försvarsdepartementet (Department of Defense, DoD) har sina egna översyner som publiceras efter att de är klara och fastställda (nedan länkas några av dessa). Övriga översyner som kan knytas speciellt till Army, Navy/Marines, Air Force och Space Force återfinns på respektive hemsida. I övrigt presenteras även ”Daily contracts” på DoD:s hemsida vilka går att prenumerera på. Via den tjänsten publiceras de satsningar, kontrakt och översyner som DoD ger till företag och universitet.
I dokumentet ”Budget Request Overview FY 2026” så framkommer ett antal primära fokusområden som tar sitt uttryck i underliggande prioriteringar. I samklang med den nationella försvarsstrategin betonas alltjämt maktbalansen med Folkrepubliken Kina som den långsiktigt största utmaningen. Därtill vill man skydda landets gränser, arbeta för landets intressen på västra halvklotet, modernisera kärnvapentriaden och missilförsvaret, och stärka cyberförsvarsförmågan. Detta är något USA vill uppnå genom att visa styrka.
Under 2024 introducerade USA för första gången en nationell försvarsindustristrategi, NDIS, med målet att göra försvarsindustrin mer motståndskraftig och främja innovation. Strategin, som bygger på den nationella försvarsstrategin (NDS), fokuserar bland annat på att skapa motståndskraftiga leveranskedjor genom att analysera och motverka sårbarheter, samt lagerföra fler kritiska komponenter. Vidare vill man höja kompetensen och mångfalden inom arbetskraften samt göra upphandlingsprocesserna mer flexibla. För att avvärja utländska hot fokuserar strategin även på att motverka fientligt ägande inom försvarsindustrin och att öka skyddet mot cyberattacker.
Hösten 2025 förväntas en ny NDIS publiceras, som kommer att bygga vidare på den kommande 2025 National Defense Strategy och som ska ge riktlinjer för försvarsindustriområdet som ligger i linje med den republikanska regeringens prioriteringar.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och dess amerikanska motsvarighet Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) upprättade en arbetsgrupp under 2024, för att främja samarbete och informationsutbyte inom försvarsvetenskap och försvarsteknik.

Uppförandekod för försörjningstrygghet

Sverige har ingått ett bilateralt avtal med USA (SÖ 2006:32). Inom ramen för detta avtal har överenskommelse nåtts mellan länderna om visst ömsesidigt stöd avseende leveranssäkerhet i enlighet med en tillämpningsöverenskommelse. Avtalet anger också att Sverige bör skapa ett system som liknar det som finns i USA; Defense Allocation and Priortization System (DPAS), genom vilket amerikanska myndigheter kan fatta beslut om prioritering av vissa materielbeställningar. Mot bakgrund av detta utformade 2007 FMV tillsammans med SOFF en uppförandekod, en Code of Conduct (CoC), som ger svenska företag möjlighet att ställa sig till förfogande och, vid förfrågan från amerikanska försvarsmyndigheter, använda tillgängliga resurser för att göra sitt yttersta för att möta uppkomna behov. Den 29 juni 2022 undertecknades avtalet mellan FMV och SOFF i en uppdaterad version.

Företag som har undertecknat koden och godkänts som ackrediterade företag redovisas till USA:s Försvarsdepartement (Pentagon) och förs därmed upp på en lista över företag som kan lämna offerter och bli antagna som leverantörer till USA. Syftet är att kunna leverera materiel så snabbt som möjligt i händelse av omedelbara behov.

Under 2024 uppdaterades DPAS med den senaste lagstiftningen, nya tekniska termer och kontaktuppgifter. Dessutom gjordes förtydliganden kring befintliga standarder och procedurer för att underlätta användningen av särskild prioritetshjälp (SPA). Därmed blir såväl ansökansprocessen som kraven för att beviljas SPA mer begripliga och lättnavigerade.