Branschen analyserar Försvarsberedningens rapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad”
Huvudpunkter i Försvarsberedningens rapport
Den 26 april blev Försvarsberedningen klar med sin slutrapport gällande et 2025-2030. Rapporten visar upp bred politisk enighet då alla åtta riksdagspartier ställer sig bakom beredningens slutsatser och förslag. Den nya säkerhetspolitiska inriktning där Sverige är en del av försvarsalliansen Nato har gett nya dimensioner i rapporten jämfört med de tidigare delrapporterna (Allvarstid och Kraftsamling och Kontrollstation 2023).
Beredningen konstaterar att företag är en del av hur vi i Sverige bygger och hur dessa förser försvaret med kunnande och teknik. Beredningen noterar att förmågan byggs över tid och kräver långsiktighet, vilket branschen länge understrukit, varför den politiska enigheten i detta avseende är mycket välkommet. Det finns dock åtgärder som behövs för att bättre ta tillvara företagen möjligheter
– Beredningen är tydlig om företagens viktiga roll för försvaret av Sverige, likväl ges inga svar på hur politiken vill omsätta politisk vilja till ökad produktion. Utan långsiktiga affärsmodeller och kontrakt förblir osäkerheten därför fortsatt hög för företagens investeringar, konstaterar Robert Limmergård, generalsekreterare för SOFF.
För svenska företag i branschen är det viktigt att den föreslagna framtida försvarsindustristrategin är tydlig med företagens viktiga roll och att den tar hänsyn till både svensk förmåga och vår export till allierade och partners. Den svenska försvarssektorn har en närmast unik position att som ett litet land skapa en bredd av system, tjänster och innovationer. Denna unika förmåga måste bibehållas och förstärkas. Beredningen lägger stor vikt vid det tekniska kunnandet och dess ökade betydelse för den operativa förmågan. Men beredningen missar dess stora säkerhetspolitiska betydelse och fastnar i andra delar av förmågebehov och teknikutveckling på perioden fram till 2030.
Sveriges tekniska och industriella förmåga är en aktiv del i försvarsförmågan, men som allierad, än viktigare för vår försvars- och säkerhetspolitik. Företagen är här garanten för att nödvändigt tekniskt kunnande utvecklas och underhålls och det är företagen som bidrar till att Sverige är attraktiva för samarbeten gällande kompetens och teknik. Det får konsekvenser för marknaden, något beredningen inte fullt ut beaktar.
Rapporten medger en ekonomisk förstärkning av anslagen till det svenska försvaret jämfört med föregående förslag från försvarsberedningen. Likväl är det tveksamt om de ekonomiska ramarna taktar med de behov som identifieras av politiken. Avsaknad av vägledning kommer sannolikt innebära svåra prioriteringar för Försvarsmakten.
Materielförsörjning
Diskussionen om hur produktionen av försvars kan växa för att förse Sverige, allierade och Ukrna med större volymer i en snabbare takt har varit högt på agendan. Där är det glädjande att beredningen menar att staten ska ”…kunna ingå långsiktiga åtaganden och överenskommelser med företag för att skapa tillräcklig stabilitet och produktionsvolym”. Det är av stor vikt att denna skrivelse ska kunna övergå till långsiktiga avtal. Först då minskar osäkerheten och risken för företagen, och det skulle möjliggöra långsiktiga investeringar i ökad produktion av försvarsmateriel. Här är tidsaspekten av hög vikt och dessa avtal behöver komma på plats i närtid.
Beredningen menar även att kaliberbunden ammunition (all ammunition som skjuts ur ett eldrör, från finkalibrigt till artilleriammunition) blir ett Väsentligt säkerhetsintresse. Det betyder ökat fokus på att ammunition ska finnas tillgängligt vid kris och krig genom produktion, kapacitetshöjande åtgärder men även lagerhållning. Där är det centralt att detta åstadkoms, som regeringen menar, genom långsiktiga avtal och informationsutbyte mellan myndigheter och företag.
Vidare är det positivt att försvarsberedningen tar upp internationella samarbeten för att trygga en och för att ömsesidig . Det är genom handel, flexibilitet och samarbete inom EU, Nato och partners som vi kan förstärka materielförsörjningen.
Cyberförsvar
Försvarsberedningens rapport understryker betydelsen av att förstärka Sveriges cyberförsvarsförmåga genom ett utvidgat samarbete på både nationell och internationell nivå. En sådan strategi är motiverad av behovet att effektivt kunna hantera de alltmer komplexa och gränsöverskridande cyberhoten som utgör en ökande risk i det globala säkerhetslandskapet. Informationsdelning är en kritisk komponent i detta sammanhang, eftersom den möjliggör en förbättrad situationell medvetenhet och underlättar proaktivitet i responsmekanismerna.
SOFF:s medlemsföretag fortsätter därför sitt arbete genom att kontinuerligt dela relevant hot- och incidentinformation. Denna praxis är inte bara central för att stärka individuella företags skydd utan också för att öka kollektiv säkerhet genom symbiotiska relationer. Vidare betonar försvarsberedningens rapport vikten av internationellt samarbete, särskilt Nato och EU, vilket pekar på en strategi att samla global expertis och resurser för att skapa en robustare cyberförsvarsinfrastruktur.
– Genom att dela kunskaper, resurser och bästa praxis, kan Sverige inte bara förbättra sin egen nationella säkerhet, utan även bidra väsentligt till en förstärkt gemensam försvarskapacitet, menar Ronja Ahlberg, områdesansvarig Cyberförsvar vid SOFF.
För företag innebär detta även en strategisk möjlighet att inte bara utbyta kunskap utan även att vara delaktiga i utvecklingen av gemensamma standarder som är i linje med internationella kravställningar. En sådan standardisering är avgörande för att säkerställa kompatibilitet och interoperabilitet inom den internationella arenan. Det framhävs således vikten av att de svenska företagens verksamhet och regelverk är harmoniserade med globala förväntningar och krav, vilket är avgörande för att bibehålla deras konkurrenskraft och integritet på den internationella marknaden.
Handel
Varor och tjänster inom försvarssektorn är en del av en större internationell marknad. Därför är det positivt att försvarsberedningen så tydligt slår fast att villkoren för företag verksamma i Sverige ska vara samma som för företag i andra EU-länder. Med ett ökat samarbete på försvarsområdet i Europa ska företagen ska inte i Sverige verksamma företag ha sämre förutsättningar än andra.
Vidare hade Säkerhets- och försvarsföretagen gärna sett ett tydligare ställningstagande att utöver bidragande till nationell förmåga ska Sverige även skapa förutsättningar för att stärka allierade och partners i frågan om försvarsmateriel och tjänster. Svenska försvarssektorn är en viktig exportnäring och ska så fortsatt vara för vår egen och andras säkerhet. Företagens deltagande i internationella materielsamarbeten kan generera ekonomiska skalfördelar – med positiva effekter för både beställare och leverantörer – och bidra till att fördjupa de säkerhetspolitiska relationerna med viktiga samarbetsländer. Det skapar partnerskap där samarbetet bidrar till en kontinuerlig utveckling och verifiering av förmågor. Företag bidrar också till ökad säkerhetspolitisk handlingsfrihet och stärkt internationellt inflytande för Sverige.
Innovation
Teknikutvecklingen går framåt i hög hastighet, och ny teknik gör att innovationskraften behöver få en starkare ställning. Det är positivt att försvarsberedningen ser kopplingen mellan civil och militär teknik och hur samverkan behövs. Nya affärsmodeller och arbetssätt behövs för att korta ledtider men också för att kontinuerligt kunna uppgradera system över dess livslängd.
– Förutsättningarna för materielförsörjningen har ändrats drastiskt de senaste åren. Det finns stora behov av att förändra processerna för exempelvis kravställning och beslut som kortar ledtider och säkerställer såväl snabbare leveranser som införande av ny teknik. Detta är helt avgörande för att säkerställa en höjd operativ förmåga i krigsorganisationen, nu och på längre sikt, konstaterar Madelene Rydén som är områdesansvarig för försvar vid SOFF.
Samhällssäkerhet
Vid kris eller krig är det viktigt att samhället fortsätter att fungera i möjligaste mån. Hur företag ska verka visavi stat och myndigheter i sådana scenarion ska inte vara baserade på förhoppningar eller outtalade överenskommelser. Säkerhets- och försvarsföretagen hade önskat att försvarsberedningen hade varit tydliga med att avtal ska tecknas med företagen i fred, som även inbegriper deras funktion i kris eller krig.
SOFF välkomnar att beredningen lyfter utmaningen i att försvarsmyndigheter med ansvar för materielförsörjning inte är utpekade beredskapsmyndigheter. Försvarsberedningen anser att detta innebär en risk för att dessa myndigheter inte engageras tillräckligt i beredskapsplanering och övningar utanför det militära försvaret.
– Det är därför positivt att beredningen, med hänvisning till förslaget i SOU 2024:19 om att skapa en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel, betonar vikten av att stärka beredskapen för försvarsföretag och överväga att utse FOI, FMV och Fortverket som nya beredskapsmyndigheter, menar Lina Bonander, områdesansvarig Samhällssäkerhet, SOFF.
För att säkra det militära och civila försvaret menar försvarsberedningen att en variant på äldre tiders kategorisering av företag som krigsviktiga ska återupptas. Säkerhets- och försvarsföretagen invänder mot att den gamla typen av system med krigsviktiga företag (K-företag). – Det behövs i stället en modernare och flexiblare försörjningsberedskap där avtal upphandlas, tecknas i fredstid, för företagens verksamhet i såväl fred, kris som krig, konstaterar Niklas Alm, Stf generalsekreterare SOFF.
SOFF kommer fortsatt att analysera Försvarsberedningens rapport och uppdatera denna sida med förtydligande.
