Yttrande avseende tillgång till Nato-information utan hinder av sekretess

Företagens tillgång till Nato-information utan hinder av sekretess

Enligt Natos regler för hantering av icke-klassificerad information är uppgifter på nivån ”Nato Unclassified” normalt sett inte att betrakta som känsliga, men de får heller inte spridas fritt till allmänheten. Eftersom svensk lagstiftning, i form av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, saknar en direkt motsvarighet till denna informationskategori, bedöms uppgifterna ofta av svenska myndigheter omfattas av sekretess enligt 15 kap. OSL. Detta innebär att svenska företag möter betydande hinder att få tillgång till information på nivån Nato Unclassified från svenska myndigheter, trots att uppgifterna inte är att betrakta som känsliga.

Information från Nato som företagen har ett behov av är bland annat anbudshandlingar, tekniska standarder (t.ex. STANAGS) och specifikationer. Konsekvenserna av hanteringen av Nato Unclassified-information i Sverige är bland annat ökade kostnader och tidsförluster för företagen som påverkar projektens framdrift kraftigt, speciellt i inledningsskeden av innovations- och upphandlingsprocesser. Det kan även medföra att svenska företag i gränsöverskridande projekt upplevs problematiska att samarbeta med.

SOFF:s medlemsföretag upplever redan i dag att uppgifter från Nato på nivån Unclassified bedöms omfattas av sekretess enligt OSL och nekas tillgång till dem, trots att de är nödvändiga för företagens verksamhet. Den beskrivna problematiken riskerar att förvärras genom lagstiftarens beslut att införa en ny sekretessbestämmelse i OSL avseende Natoinformation.

SOFF framförde i sitt remissyttrande vid införandet av den nya sekretessbestämmelsen att det i promemorian inte hade tagits tillräcklig hänsyn till hur införandet av sekretessbestämmelsen skulle påverka svenska försvarsföretag. Regeringen tillbakavisade denna invändning genom att hänvisa till de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 2 och 3 §§ OSL. SOFF vill dock erinra om att 2 § endast kan tillämpas om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Avgörande är alltså det intresse som den utlämnande myndigheten har av att lämna uppgiften, inte det intresse den mottagande parten har av att få del av den. Vad gäller 3 § är den i regel inte tillämplig i dessa situationer, eftersom de handlingar på nivån Unclassified som företagen efterfrågar typiskt sett avser inledande faser av exempelvis en upphandling. Företagen är troligen därför ännu inte att betrakta som part i den mening som avses i bestämmelsen.

SOFF anser att Sveriges rutiner för att dela Natoinformation bör harmoniseras med den praxis som tillämpas i andra Natoländer. Om svenska företag helt hindras eller möter betydande svårigheter att få tillgång till information på nivån Unclassified, drabbas inte enbart företagen utan även den svenska försvarsförmågan. SOFF uppmanar därför Regeringskansliet att närmare utreda hur denna problematik kan åtgärdas.

SOFF bedömer att genomförande av ovan förslag kan bidra till att uppnå försvarsindustristrategins mål om ökad produktion, innovation och samarbete.