Samhällssäkerhet i praktiken – Företagens roll i sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten

Samhällssäkerhet 

Samhället är beroende av ett antal viktiga samhällsfunktioner, såsom livsmedelsproduktion, elförsörjning, räddningstjänst och sjukvård. Samhällssäkerhet handlar om att skydda dessa funktioner från risker och hot, samt säkerställa att de fungerar även under störda förhållanden. De viktigaste funktionerna är organiserade i beredskapssektorer, där sammanlagt 60 beredskapsmyndigheter samverkar för att upprätthålla driften även vid kris eller krig. Samverkan sker i dialog med riksdag och regering på nationell nivå och med länsstyrelser och kommuner på regional och lokal nivå. 

Till skillnad från under kalla kriget är det i dag i stor utsträckning företag som äger, finansierar och driver samhällsviktiga verksamheter – allt från energiförsörjning, transporter, livsmedelsdistribution och digital infrastruktur. Företagen är därför avgörande för att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera även under kris och krig. 

I takt med att verksamheter idag är alltmer globaliserade, tekniskt beroende och digitaliserade ökar risken för intrång, spionage och sabotage. Den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i vårt närområde har dessutom medfört nya hot, där exempelvis risken för fysiska och digitala angrepp har ökat. Samtidigt utmanas samhället av klimatförändringar, organiserad brottslighet och terrorhot. För att möta hoten och stärka motståndskraften behövs nya långsiktiga lösningar och ett effektivt samarbete mellan myndigheter och företag. 

Sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten 

Sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten är en av samhällets centrala beredskapssektorer. Den är beroende av att hela kedjan fungerar. Primärproduktionen och förädling kräver bland annat el, drivmedel, foder, gödsel, utsäda, maskiner och reservdelar. Även slakterier, förädlinganläggningar och kylkedjor måste kunna upprätthållas under störda förhållanden. Utan tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av tillräckligt god kvalitet samt livsmedel som säkerställer befolkningens närings- och energibehov riskeras såväl civilbefolkningens liv och hälsa som totalförsvarets militära förmåga och uthållighet. Livsmedel och dricksvatten utgör därmed en grundläggande förutsättning för både civil beredskap och totalförsvaret. Tillgången till livsmedel förutsätter däremot fungerande lager, transporter, dagligvaruhandel och drivmedlesförsörjning, samt elektronisk kommunikation och betalningar behöver fungera. 

Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet för livsmedelsförsörjning och dricksvatten och ansvarar för samordningen av sektorns aktörer. Myndigheten samverkar med ett flertal andra myndigheter, däribland Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Därutöver är det Sveriges kommuner som ansvarar för den allmänna dricksvattenförsörjningen och den enskilde individens uppgift att ha mat i beredskap. Tillsammans utgör dessa myndigheter, regioner och kommuner den institutionella struktur som ska säkerställa en trygg och säker livsmedel- och dricksvattenförsörjning. Samverkan sker även med andra aktörer så som privata aktörer och ideella organisationer i syfte att stärka den samlade förmågan i totalförsvaret. SOFF samlar företag som utvecklar produkter, system och tjänster som stärker Sveriges förmåga att hantera och stå emot störningar inom bland annat sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Våra medlemsföretag ansvarar inte primärt för den samhällsviktiga verksamheten inom sektorn, utan stöttar de aktörer som gör det genom lösningar som bidrar till ökad motståndskraft, flexibilitet och återhämtningsförmåga vid kris och krig.

Hotbild och utmaningar

Det säkerhetspolitiska läget har medfört ökade risker för livsmedel- och dricksvattenförsörjningen, bland annat i form av cyberangrepp och sabotage. Utöver dessa aktiva hot finns även strukturella sårbarheter, såsom beroende av importerade varor, reningskemikalier, reservdelar och föroreningar till följd av olyckor genomutsläpp av drivmedel eller andra kemikalier. Hotbilderna förändras snabbt, vilket förstärker behovet av beredskap och en god förmåga att upprätthålla och återställa verksamheten vid störningar. Detta ställer krav på den operativa förmågan, där ledning, samordning och beslutsfattande måste fungera även under pressade förhållanden. Hotbilden har samtidigt blivit mer komplex, eftersom det allt oftare är svårt att avgöra vilken aktör som ligger bakom ett angrepp. 

Klimatförändringar är en central utmaning inom sektorn i form av torka,översvämningar, skyfall samt ras och skred. Detta påverkar jordbruket genom attförsämra odlingsförutsättningarna och påverka skördenivåerna. Sverige ärsjälvförsörjande inom vissa livsmedel, men är samtidigt beroende av import av fleralivsmedel. Sammantaget är Sverige till cirka 50 procent självförsörjande, vilket innebären särskild sårbarhet. Om klimatrelaterade händelser påverkar den svenskaproduktionen samtidigt som internationella handelsflöden störs riskerar tillgången pålivsmedel att minska. Vid eventuella handelsstörningar riskerar livsmedelsförsörjningendärför att påverkas negativt och kan behöva anpassas, både vad gäller livsmedel ochkonsumtionsmönster. Sverige är dessutom ett avlångt land med varierande klimatmellan södra och norra delar. Detta påverkar möjligheterna till odling ochlivsmedelsproduktion, vilket påverkar livsmedelstillgången och skapar ett beroende avtransporter inom landet. Livsmedel kan finnas tillgängliga i landet men utan att kunnadistribueras eller nå konsumenterna. Därutöver är vattenförsörjningen till stor delberoende av el. Vid händelse av elavbrott kan inte vatten levereras från vattentäkt tilltappställe. 

Även ledningsbrott, pumphaveri eller fallerande rening till följd av osäker tillgång tillreningskemikalier eller reservdelar är exempel på sådant som riskerar att påverkavattenförsörjningen. Utan sanitärt vatten och fungerande avloppssystem riskerar ävensmittspridningen att öka, då det blir svårt att säkerställa livsmedelssäkerheten.Utöver detta är även cyberattacker ett hot. Varaktigheten på cyberangrepp varierarberoende på orsak, från timmar till månader, och ibland utan förvarning. Dettatydliggör vikten av en robust och uthållig livsmedel- och vattenförsörjning.

En annan utmaning är att säkerställa ett tillräckligt närings- och energiintag för helabefolkningen över tid. Detta omfattar inte enbart behovet hos den svenskacivilbefolkningen och totalförsvaret, utan även tillkommande behov, exempelvis frånallierade styrkor inom Nato och mottagande av krigsflyktingar. Logistik utgör därmeden avgörande faktor och samtidigt en betydande sårbarhet i systemet. Logistik ochdistribution inom livsmedelsförsörjningen är i stor utsträckning beroende av digitalasystem. Utan fungerande system riskerar bland annat transporter att fördröjas ellerinte nå fram till rätt plats vid rätt tid. Digitala system styr i dag allt från orderhanteringoch lagerstyrning till transportplanering, spårbarhet och kommunikation mellan olikaaktörer. Även om vissa processer kan upprätthållas manuellt innebär detta ofta längreledtider och minskad effektivitet. Även vid uppbyggnad av livsmedelslager kvarstårbehovet av logistik, löpande underhåll, korrekt lagring och skydd av resurserna.Livsmedel behöver förvaltas och skyddas på ett ändamålsenligt sätt för att behålla sinfunktion över tid – i annat fall riskerar kvaliteten att försämras och beredskapen attminska. 

Totalförsvarsbeslutet 2025–2030 understryker att en fungerande och robustlivsmedelsförsörjning samt en egenberedskap hos befolkningen är en avgörandefaktor för överlevnad och upprätthållande av försvarsförmågan. Riktlinjen är att haminst 14 dagars försörjningsberedskap. Detta innebär att Sverige behöver en inhemsklivsmedelsproduktion för att kunna upprätthålla försörjningen av livsmedel, inklusiveinsatsvaror och beredskapslager, även vid handelsstörningar som kan uppstå vid kriseller krig. Likaså är dricksvattenproduktionen och ett fungerande avlopps- ochavfallshanteringssystem avgörande för liv och hälsa samt för att många andra delar avsamhället ska fungera. Totalförsvarsbeslutet understryker således vikten av attkommuner säkerställer att dricksvattenförsörjningen fortgår även under kris eller krig.Detta förutsätter att kommuner har i åtanke att kunna distribuera nödvatten,lagerhåller kemikalier och nödvändiga reservdelar samt ha reservkraft i beredskap. 

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att livsmedel- och dricksvattenförsörjningenhar varit ett utsatt mål i samband med attacker mot civil infrastruktur, däriblandvattenförsörjningen. Bland annat har klorfabriker förstörts, långvariga elavbrottinträffat, leveranskedjor brutits och vattenledningar skadats. Detta har lett till attUkraina har tvingats hitta alternativa reningsmedel till vatten och reparatörer har fåttriskera livet i samband med reparationer av vattenledningar. Vid frontlinjeområdenhar även tillgången till mat varit försämrad på grund av beskjutningar, drönarhot ochosäkra vägar. 

Även hot mot hamninfrastrukturen hotar de globala livsmedelsförsörjningskedjorna och riskerar att driva upp priserna även utanför Ukrainas gränser. Trots dessa påfrestningar har Ukraina hittat lösningar såsom att använda vattentankar, lastbilar med vatten, reservbrunnar och generatorer för att driva vattenreningsverk. Erfarenheterna tydliggör vikten av redundans, alternativa lösningar, reserver av exempelvis bränsle och reservdelar samt snabb anpassningsförmåga i försörjningssystemet. 

SOFF:s medlemsföretag i sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten 

SOFF:s medlemsföretag bidrar på flera sätt till att stärka sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvattens motståndskraft och förmåga att verka under såväl kriser som höjd beredskap och krig. Företagens verksamheter spänner över flera delar av värdekedja – från lösningar för livsmedelsförsörjning till matlagningskapacitet och vattenrening. Genom dessa lösningar bidrar medlemsföretagen till att säkerställa en mer robust och uthållig livsmedels- och vattenförsörjningen även under störda förhållanden. För att dessa förmågor ska kunna omsättas i praktiken krävs samtidigt en nära samverkan mellan myndigheter, kommuner och företagen, där behov identifieras, förutsättningar för användning och avtal tecknas före en kris. 

Livsmedelsförsörjning och beredskapsmåltider 

Medlemsföretagen bidrar till att stärka livsmedelsförsörjningen genom att bland annat tillhandahålla hållbara och flexibla måltidslösningar anpassade för kris, höjd beredskap och krig. Utbudet omfattar beredskapsransoner, frystorkade måltider och livsmedel med lång hållbarhet, vilket möjliggör lageruppbyggnad och uthållig försörjning även vid långvariga störningar. Dessa lösningar är utformade för att säkerställa ett tillräckligt näringsintag där tillgången till färska livsmedel och fungerande livsmedelsbutiker är begränsade. Måltiderna är flexibla i sin användning där flera måltider kan konsumeras utan uppvärmning eller med hjälp av få resurser, vilket möjliggör användning även vid bortfall av el eller reservkraft. Produkterna kan även levereras färdig portionerade, vilket underlättar både distribution och användning i miljöer där resurserna är begränsade. Utöver detta erbjuds måltidslösningar som är anpassade efter olika behov, exempelvis avseende allergener eller kostpreferenser, vilket bidrar till en mer inkluderande och funktionell försörjning. 

För transport av livsmedel erbjuder medlemsföretagen förpackningar i wellpapp.Dessa är både stöt- och klimat tåliga och klarar påfrestande transporter, vilket bidrar till att säkerställa att livsmedel kan distribueras även under störda förhållanden.Därtill erbjuder medlemsföretagen transportlösningar för tillagad mat i form av isoleringskärl, vilket möjliggör att måltider kan transporteras till där behovet är som störst och hållas varm eller kall, vilket även säkerställer livsmedelssäkerhet.

Mobil och skalbar matlagnings- och försörjningskapacitet

Förmågan att tillaga mat under störda förhållanden är central för att upprätthållasamhällsviktiga funktioner. Medlemsföretagen bidrar genom att utveckla ochtillhandahålla mobila, robusta och skalbara lösningar för matlagning som kananvändas både som stöd till befintliga kök och som helt självständiga enheter. Dessalösningar omfattar såväl reservkök som kompletta fältkök som primärt drivs på ved,vilka möjliggör matlagning även utan tillgång till el eller reservkraftslösningar. Genomintegrerade funktioner såsom vattenlagring, värmekällor, elverk och utrustning förhygien och disk skapas förutsättningar för en sammanhållen och fungerandemåltidsproduktion även under händelse av kris eller krig. Dessa lösningar är moduläraoch mobila, vilket även möjliggör snabb etablering där behov uppstår. Detta skapar enflexibilitet och gör det möjligt att anpassa kapaciteten efter situationens omfattning –från mindre enheter till större samlade system med hög portionskapacitet.Medlemsföretagen tillhandahåller även fältkök med så kallade flerbränsleförmåga,vilket innebär att de kan drivas med flera olika typer av bränslen, såsom gas, sprit,bensin, diesel eller flygbränsle. Detta skapar flexibilitet och möjliggör matlagningutifrån de bränslen som finns tillgängliga i den aktuella miljön. Förmågan att kunnaanvända flera olika bränslen minskar sårbarheten och stärker uthålligheten vidstörningar i försörjningskedjorna. Medlemsföretagen erbjuder även olika former avtältlösningar, som kan fungera som skydd mot väder och vind vid matlagning ochdärmed skapa förutsättningar för en fungerande måltidsproduktion även i krävandemiljöer. 

Utöver större system erbjuder medlemsföretagen även portabla kök och friluftsköksom drivs på antingen gas eller sprit, och som möjliggör matlagning på individ- ellergruppnivå bortom ordinarie infrastruktur. Företagen erbjuder även olika tillbehör,såsom flaskor, termosar, bränsleflaskor, tändstål och matlagningsredskap. Dessalösningar kännetecknas av enkelhet, användarvänlighet, reparerbarhet och robusthet,vilket gör dem särskilt användbara i situationer där tillgången till el, drivmedel ellerannan infrastruktur är begränsad.

Vattenförsörjning och vattenrening

Tillgången till rent dricksvatten är en grundläggande förutsättning för god hälsa.Medlemsföretagen bidrar till denna förmåga genom att utveckla och tillhandahållaportabla och användarvänliga system för vattenrening. Dessa möjliggör tillgång tillrent och säkert dricksvatten även när ordinarie vattenförsörjning är störd ellerutslagen. 

Dessa lösningar kan rena vatten från en rad olika källor, såsom sjöar, vattendrag, brunnar eller andra tillgängliga vattenansamlingar. Genom filtrering avlägsnas mikrobiologiska föroreningar, såsom bakterier och virus, samt partiklar, kemikalier och oönskade smak- och luktämnen. Reningen kräver därutöver ingen elektricitet eller kemikalier. Medlemsföretagen erbjuder även förpackningar att förvara renat vatten i, samt kranar, pumpar och duschmunstycken. Dessa lösningar säkerställer således tillgång till rent dricksvatten även under långvariga störningar, och som kan användas för både konsumtion och till andra kritiska behov såsom inom sjukvården.

Cybersäkerhet och fysisk säkerhet

Digitala och fysiska säkerhetslösningar är avgörande för att skyddadricksvattenförsörjningen i form av vattenledningar och reningsverk samtlivsmedelsproduktionen. Medlemsföretagen erbjuder bland annatcybersäkerhetslösningar som skyddar de operativa systemen (OT-system). Angreppmot dessa system kan få direkta konsekvenser, exempelvis påverkan påreningssystemen och distribution, men även tillverkning och logistik. Skyddet avdessa system syftar i första hand till att säkerställa driftens tillgänglighet, snarare änatt enbart skydda information. Medlemsföretagen tillhandahåller även system ochkomponenter för övervakning i form av sensorer, säker dataöverföring och teknik somkan identifiera misstänkt aktivitet i IT-miljöer. Dessa lösningar möjliggör snabbrespons och minskar risken för att digitala angrepp får fysiska konsekvenser förlivsmedelsproduktionen och dricksvattenförsörjningen. 

Även det fysiska skyddet av kritisk infrastruktur är en förutsättning för att kunnaupprätthålla dricksvattenförsörjningen och livsmedelsproduktionen.Medlemsföretagen erbjuder lösningar såsom skalskydd, passersystem, övervakning,inbrottslarm samt sensorbaserad övervakning som kan ge tidiga varningssignaler vidintrång, sabotage eller olyckor. Därutöver finns lösningar för skydd mot obemannadesystem såsom drönare, samt elektromagnetiska störningar och pulser (EMP) som kanpåverka elektronik och utrustning. Detta omfattar lösningar såsom säkerhetsskåp,skärmade rum och filterlösningar. Tillsammans bidrar dessa digitala och fysiskasäkerhetslösningar till att stärka motståndskraften i livsmedelsproduktionen ochsäkerställa rent och säkert dricksvatten även i ett försämrat säkerhetsläge. 

Rådgivning och analys

Flera medlemsföretag erbjuder även rådgivning och analys kopplat till systematiskt säkerhetsarbete och krisberedskap. Detta inkluderar stöd i att identifiera behov, genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, kartlägga beroenden och rekommendera åtgärder för att stärka organisationens förmåga att verka effektivt och bygga enberedskap. Medlemsföretagen tillhandahåller dessutom olika typer av utbildnings-och övningsverksamhet kopplad till produkterna de erbjuder. Beredskap byggs även genom att lära sig använda sin utrustning, öva regelbundet och dra lärdomar.

Samverkan och beroenden

Sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten är nära sammankopplad med andrasamhällssektorer, såsom energiförsörjning och sjukvård. Störningar i en sektor kansnabbt få konsekvenser för försörjning av livsmedel och vatten. Exempelvis ärtillgången till rent vatten en grundförutsättning för allt från hygien och smittskydd tillbevattning av grödor, samtidigt som en stabil energiförsörjning krävs för attupprätthålla reningsverk och livsmedelsproduktion. Därutöver är sektorn beroende avfungerande transporter och logistik för att livsmedel och vatten ska nå fram tillkonsumenterna. Tillgång till personal är ytterligare en kritisk faktor, där personalbristkan uppstå vid kris eller krig. Begränsade resurser och kompetens kan i sin tur skapaprioriteringsutmaningar mellan olika samhällssektorer, såsom vatten, energi ochdrivmedel, vilket ställer krav på ledning och samordning. Därför finns det ett behov avlivsmedelslösningar som är mindre personalintensiva vid tillagning av mat.

Vidare räcker det ofta med relativt korta avbrott inom livsmedelsförsörjningen ochdricksvatten för att skapa följdeffekter, särskilt om det samtidigt saknasreservlösningar för matlagning, belysning eller alternativ energiförsörjning.Vardagsnära funktioner måste därför fungera lokalt och praktiskt även närförhållandena snabbt förändras. Det finns därför ett behov av att stärka redundansen.Det räcker inte med utrustning i sig utan den behöver även ingå i planering,beredskapskommunikation och praktiska koncept för hur den ska användas vid längrestörningar. Förmåga att värma mat och koka vatten samtidigt som grundläggandeuppgifter fortsätter att lösas under störda förhållanden är en viktig del avtotalförsvarets uthållighet.

För att hantera dessa komplexa beroenden krävs samverkan mellan företag,myndigheter och andra samhällsaktörer, där hela livsmedels- och dricksvattenkedjanbeaktas. En sådan samverkan behöver etableras redan i fredstid, då utrustning ochtekniska lösningar behöver kombineras med avtal, utbildad personal, underhåll ochåterkommande övning för satt skapa faktisk förmåga. Staten och kommunernabehöver därför involvera företagen tidigt och skapa långsiktiga förutsättningar förinvesteringar och leveransberedskap. Genom samarbete kan mer heltäckande ochrobusta lösningar tas fram, där beroenden identifieras och hanteras ur ettsystemperspektiv snarare än sektorsvis. Genom ökad samverkan skapas bättreförutsättningar för att förebygga störningar, hantera kriser och säkerställa att kritiskafunktioner inom livsmedel- och dricksvattenförsörjningen ska kunna upprätthållasäven under störda förhållanden.