Företagens roll i sektorn hälsa, vård och omsorg
Samhällssäkerhet
Samhället är beroende av ett antal viktiga samhällsfunktioner, så som livsmedelsproduktion, elförsörjning, räddningstjänst och sjukvård. Samhällssäkerhet handlar om att skydda dessa funktioner från risker och hot, samt säkerställa att de fungerar även under störda förhållanden. De viktigaste funktionerna är organiserade i beredskapssektorer, där sammanlagt 60 beredskapsmyndigheter samverkar för att upprätthålla driften vid kris och krig. Samverkan sker i dialog med riksdag och regering på nationell nivå och med länsstyrelser och kommuner på regional och lokalnivå.
Till skillnad från under kalla kriget är det i dag i stor utsträckning företag som äger, finansierar och driver samhällsviktiga verksamheter. Allt från energiförsörjning, transporter, livsmedelsdistribution och digital infrastruktur sker ofta i privat regi.Företagen är därför avgörande för att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera.
I takt med att verksamheter idag är allt mer globaliserade, tekniska och digitaliserade ökar risken för intrång, spionage och sabotage. Den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i vårt närområde har dessutom medfört nya hot, där exempelvis risken för fysiska och digitala angrepp har ökat. Samtidigt utmanas samhället av klimatförändringar, organiserad brottslighet och terrorhot. För att möta hoten och stärka motståndskraften behövs nya långsiktiga lösningar och ett effektivt samarbete mellan myndigheter och näringslivet.
Sektorn hälsa, vård och omsorg
Sektorn hälsa, vård och omsorg är en av samhällets centrala beredskapssektorer.Utan fungerande hälso- och sjukvård hotas både civilbefolkningens liv och hälsa samt totalförsvarets militära förmåga och uthållighet. Sjukvården utgör därmed en grundläggande förutsättning för både civil beredskap och samhällets förmåga att hantera kris och krig.
Socialstyrelsen är sektoransvarig myndighet för hälsa, vård och omsorg och ansvarar för samordningen av sektorns aktörer. Myndigheten samverkar med ett flertal andra myndigheter, däribland E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Därutöver är det Sveriges 21 regionerna som bär det grundläggande ansvaret för att erbjuda hälsa- och sjukvård, samt samverka medlandets 290 kommuner. Tillsammans utgör dessa myndigheter, regioner och kommuner den institutionella struktur som ska säkerställa en trygg, säker och fungerande hälso- och sjukvård. Samverkan sker även med andra aktörer, såsomMyndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten, privata aktörer och ideella organisationer i syfte att stärka den samlade förmågan i totalförsvaret. Sektorn hälsa, vård och omsorg är samtidigt starkt beroende av fungerande leveranskedjor, tekniska system och tillgång till kritiska resurser såsom läkemedel, medicinteknisk utrustning, elförsörjning och personal. I Sverige är det i stor utsträckning privata företag som utvecklar, producerar, distribuerar och underhåller den utrustning och de system som hälso- och sjukvården är beroende av.
Detta gör samverkan mellan offentliga- och näringslivets aktörer särskilt viktigt för att säkerställa en robust och uthållig sjukvårdsförmåga. SOFF samlar företag som utvecklar produkter, system och tjänster som stärker Sveriges förmåga att förebygga, hantera och stå emot störningar inom sektorn hälsa, vård och omsorg. Våra medlemsföretag ansvarar inte själva för den samhällsviktiga verksamheten inom hälsa, vård och omsorg, utan stöttar de aktörer som gör det genom lösningar som bidrar till ökad motståndskraft, flexibilitet och återhämtningsförmåga vid kris och krig.
Hotbild och utmaningar
Det säkerhetspolitiska läget medför ökade risker för sektorn hälsa, vård och omsorg, bland annat i form av cyberangrepp, sabotage och hybridpåverkan. Utöver dessa aktiva hot finns även strukturella sårbarheter, såsom beroende av importerade varor och en alltmer digitaliserad sjukvård. Därtill är den civila sjukvården idag belastad, med begränsade marginaler i såväl personal- som vårdplatskapacitet. Vid en kris eller ett krig riskerar belastningen att öka ytterligare, vilket kan försvåra möjligheten att upprätthålla en tillräcklig vårdnivå och att göra prioriteringar mellan patienter.
Hotbilderna förändras snabbt, vilket förstärker behovet av beredskap och en godförmåga att upprätthålla och återställa verksamheter vid störningar. Detta ställer krav på den operativa förmågan, där ledning, samordning och beslutsfattande måste fungera även under pressade förhållanden. Samtidigt har hotens karaktär blivit mer komplex, detta eftersom det ofta är svårt att avgöra vilken aktör som ligger bakom ettangrepp. Hälso- och sjukvårdens ökade beroende av digitala system innebär att störningar i IT-system snabbt kan få allvarliga konsekvenser för vårdleveransen.Journalsystem, kommunikationslösningar och system för beställning och distribution av material är alla kritiska för att verksamhetens funktion. Avbrott eller manipulation av dessa system riskerar att påverka patientsäkerheten, fördröja vårdinsatser och försvåra prioritering av resurser.
En ytterligare sårbarhet är sjukvårdens beroende av globala leveranskedjor.Tillgången till medicinska produkter och utrustning påverkas i hög grad av internationella handelsflöden, geopolitiska spänningar och externa störningar så som konflikter och klimatrelaterade händelser. Störningar i leveranskedjorna kan därmed få direkta konsekvenser för sjukvårdens förmåga att upprätthålla sin verksamhet. Hälso- och sjukvården är dessutom beroende av fungerande infrastruktur, inte minst elförsörjning. Avbrott i energiförsörjningen riskerar att påverka allt från medicinteknisk utrustning till logistik och informationssystem.
Totalförsvarsbeslutet 2025–2030 understryker att en fungerande hälso- och sjukvård i fred är en förutsättning för att den även ska fungera vid höjd beredskap eller ytterst krig. För att kunna hantera masskadeutfall behövs en förmågehöjning, där vårdkapacitet och tillgången till sjukvårdsprodukter behöver stärkas. Det innebär bland annat behovet av ökad lagerhållning hos regioner och kommuner.
Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att hälso- och sjukvården är ett direkt mål i modern krigföring. Sjukhus, transporter och vårdpersonal utsätt för hot genom användning av exempelvis drönare. Samtidigt som det ställs höga krav på en fungerande vårdkedja, från initialt omhändertagande i fält till evakuering, stabilisering och slutlig vård på sjukhus. Denna process är komplex och sker ofta under svåra och snabba föränderliga förhållande. Trots stora påfrestningar har den ukrainska sjukvården visat en betydande uthållighet och anpassningsförmåga. Erfarenheterna pekar på vikten av ett sammanhållet system där civila och militära aktörer samverkar, samt på behovet av flexibla arbetssätt och snabb anpassning till förändrade förutsättningar. Vidare tydliggörs vikten av att upprätthålla vård även för civila sjukvårdstillstånd, då somatiska och psykologiska behov kvarstår även i krig.
SOFF:s medlemsföretag i sektorn hälsa, vård & omsorg
SOFF:s medlemsföretag bidrar på flera sätt till att stärka sektorn hälsa, vård och omsorgs motståndskraft och förmåga att verka under såväl kriser som höjd beredskap och krig. Företagens verksamheter spänner över hela sjukvårdssystemets värdekedja – från utveckling och produktion av medicinteknik och förbrukningsmateriel till logistik, digitala system, säkerhetslösningar och operativt stöd. Genom att tillhandahålla medicinska produkter, mobila vårdlösningar, utbildning, cybersäkerhet och avancerade systemlösningar bidrar medlemsföretagen till att säkerställa att vården kan upprätthållas även under störda förhållanden. Flera företag erbjuder även konsulttjänsterinom beredskapsplanering och riskhantering, vilket stärker sjukvårdsaktörers förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från kriser. Sammantaget utgör medlemsföretagen en bred kompetensbas som möjliggör en modulär, uthållig och robust sjukvårdsförmåga.
SOFF:s medlemsföretag i sektorn hälsa, vård & omsorg
Medicinska produkter och försörjning
Medlemsföretagen bidrar till att säkerställa tillgången till medicinska produkter och förbrukningsmateriel med ett brett sortiment, vilket är en grundförutsättning för en fungerande sjukvård. Genom lösningar inom lagerhållning och distribution möjliggör företagen en stabil och flexibel försörjning. Utbudet omfattar allt från enklare sjukvårdsartiklar, såsom förband och tourniqueter, till avancerad medicinteknisk utrustning. Företagen erbjuder även snabb och effektiva leveranser, vilket är avgörande för att kunna möta förändrade behov. Flera medlemsföretag tillhandahåller dessutom analys- och planeringstjänster för att dimensionera lager och säkerställa att rätt resurser finns tillgängliga vid rätt tidpunkt. Detta är särskilt viktigt ur ett beredskapsperspektiv, där fokus ligger på funktion och tillgänglighet snarare än på specifika produkter, samt på förmågan att snabbt omfördela resurser vid förändrade behov. Vidare erbjuder företagen specialistprodukter inom första hjälpen, omhändertagande och skyddsutrustning, liksom produkter för sanering och sterilisering. Sortimentet inkluderar även utrustning till blodförvaring och blodvärmning samt hjärtstartare. Därutöver levererar medlemsföretagen medicintekniska produkter för avancerad vård, exempelvis kirurgiska instrument och utrustning för titthålsoperationer.
Mobil sjukvård och kapacitet
Flera medlemsföretag utvecklar mobila och modulära sjukvårdslösningar som möjliggör snabb uppskalning av vårdkapacitet vid kris och krig. Det handlar exempelvis om fältsjukhus, tält och containrar utrustade med sjukvårdsutrustning, mobila diagnosenheter samt modulära lösningar för kirurgisk förmåga. Genom dessa lösningar kan vård snabbt etableras där den behövs, oberoende av befintlig infrastruktur. En central del av denna förmåga är stödet till prehospital vård. Medlemsföretagen tillhandahåller utrustning som möjliggör ett snabbt och effektivt omhändertagande i ett tidigt skede innan patienten når sjukhus. Detta omfattar produkter för patienttransport och stabilisering, så som bårar, madrasser, filtar, mössor och förbrukningsmateriel som bidrar till att minska risken för komplikationer.Företagen erbjuder även lösningar för medicinsk transport mellan olika vårdnivåer, bland annat genom inredning till ambulanser, kuvöser och annan utrustning för säker patientförflyttning. Detta möjliggör en effektiv transport av patienter både nationellt och internationellt. Förmåga att snabbt kunna flytta, anpassa och skala uppvårdresurser är centrala vid masskade händelser och i ett försämrat säkerhetsläge.Genom modulära konstruktioner kan flera enheter kopplas samman till större, sammanhängande system, vilket möjliggör etablering av heltäckande och i vissa fall självförsörjande vårdcenter för både storskaliga insatser och långvariga uppdrag.
Cybersäkerhet och fysisk säkerhet
Digitala och fysiska säkerhetslösningar är avgörande för att skydda sjukvårdens verksamhet och säkerställa att kritiska funktioner kan upprätthållas även understörningar och hot. Sjukvården är i hög grad beroende av fungerande informationssystem och infrastruktur, vilket ställer krav på ett sammanhängande säkerhetsskydd. Medlemsföretagen erbjuder cybersäkerhetslösningar så som kryptering, säker kommunikation och åtkomstkontroll. Dessa lösningar bidrar till att skydda känslig information och säkerställa tillgängligheten i kritiska system. Genom robusta kommunikationslösningar minskar risken för avlyssning, intrång och manipulation av information. Utöver detta tillhandahåller företagen tjänster inom verksamhetsskydd och säkerhetsskydd, som omfattar informations-, persons-, och fysisk säkerhet.
En central del i detta är det fysiska skyddet av kritisk infrastruktur, vilket är enförutsättning för att kunna upprätthålla vårdkapaciteten. Medlemsföretagen erbjuder lösningar såsom passersystem, övervakning, inbrottslarm, brandskydd samt fysiska barriärer i from av grindar och vändkors för att kontrollera tillträde till skyddade områden. Därutöver finns lösningar för att hantera nya hotbilder, exempelvis skydd mot obemannade system såsom drönare. Tillsammans bidrar dessa digitala och fysiska säkerhetslösningar till att stärka motståndskraften i sjukvårdsystemet och säkerställa att vård kan bedrivas även i ett försämrat säkerhetsläge.
Utbildning, övning och kompetens
Flera medlemsföretag bidrar till att stärka kompetensen inom sjukvården genomutbildning, simulering och övningar. Genom avancerade scenario baserade övningar kan sjukvårdspersonal förberedas för att hantera komplexa situationer. Detta stärker den operativa förmågan och bidrar till att säkerställa att rätt åtgärder vidtas även under pressade förhållanden. Utbildningsinsatserna omfattar bland annat hjärt- och lungräddning, men även mer avancerade övningar med hjälp av sårskadesimulatorer och övningsdockor som kan efterlikna olika sjukdomstillstånd. Detta möjliggör färdighetsträning i realistiska miljöer, vilket bidrar till ökad handlingsberedskap i skarpa situationer inom exempelvis förmågan att stoppa blödningar och sätta eninfart. Till dessa övningsdockor erbjuds även användarutbildningar och andra pedagogiska utbildningar för att stärka kompetensen inom sektorn.
Flera medlemsföretag erbjuder även rådgivning och analys kopplat till systematiskt säkerhetsarbete och krisberedskap. Detta inkluderar stöd i att identifiera behov, genomföra hot- och riskanalyser samt rekommendera åtgärder för att stärka organisationens förmåga att verka effektivt och bygga en beredskap. Utöver detta tillhandahåller även företagen produkter och tjänster som stödjer forskning inom hälsa, vård och omsorg. Genom att bidra till utveckling av metoder, diagnostik och behandlingslösningar skapas förutsättningar för en mer effektiv och kunskapsbaserad vård på sikt.
Digitala lösningar, beslutstöd och teknisk kompetens
Medlemsföretagen bidrar till att stärka sjukvårdens kapacitet genom utveckling och integration av medicintekniska system, digitala lösningar och beslutsstöd. Dessa system skapar förutsättningar för en mer effektiv och sammanhållen vård. Flera företag erbjuder även programvara och expertrådgivning för incident- och krishantering, med fokus på evidensbaserat beslutsfattande. Detta bidrar till att stärka förmågan att fatta välgrundade beslut även under osäkra och pressade förhållanden. Utöver detta tillhandahåller medlemsföretagen konsulttjänster inom beredskap, riskhantering och verksamhetsutveckling. Det inkluderar stöd i att implementera ramverk och metoder för att bedöma och utveckla organisationers motståndskraft. Företagen bidrar även med teknikexpertis kopplad till utveckling av uppkopplade system och medicintekniska produkter, inklusive produktutveckling, produktionsdesign och specialiserad kompetens inom exempelvis energi- och batteriteknik till medicintekniska produkter. Därtill erbjuds utbildning och stöd i användningen av tekniska lösningar, vilket stärker kapaciteten i den operativa verksamheten. Det finns även företag med särskild kompetens inom regelverk och kvalitetssystem för medicintekniska produkter. Dessa aktörer stödjer andra bolag i att kvalitetssäkra produkter och teknisk dokumentation, både för mjukvara och hårdvara, vilket är avgörande för att säkerställa regelefterlevnad och patientsäkerhet.
Samverkan och beroende
Sektorn hälsa, vård och omsorg är nära sammankopplad med andra samhällssektorer, så som energiförsörjning, vattenförsörjning, transporter och digital infrastruktur.Störningar i en sektor kan snabbt få konsekvenser för sjukvårdens funktion.Exempelvis är tillgången till rent vatten en grundförutsättning för allt från hygien och smittskydd till drift av medicinteknisk utrustning, samtidigt som en stabil energiförsörjning krävs för att upprätthålla livsupphållande system och för digitala tjänster. För att hantera dessa komplexa beroenden krävs en samverkan mellan privata företag, myndigheter och andra samhällsaktörer. Genom samarbete kan mer heltäckande och robusta lösningar tas fram, där beroenden identifieras och hanteras ur ett systemperspektiv snarare än sektorsvis. Genom ökad samverkan skapas bättre förutsättningar för att förebygga störningar, hantera kriser och säkerställa att kritiska funktioner inom sjukvården kan upprätthållas, även under störda förhållanden.