Företagens roll i sektorn hälsa, vård och omsorg

Sektorn hälsa, vård & omsorg

Samhället är beroende av ett antal viktiga samhällsfunktioner. De viktigaste funktionerna är organiserade i beredskapssektorer, där sammanlagt 60 stycken beredskapsmyndigheter samverkar för att upprätthålla driften vid kris och krig. Samverkan sker i dialog med riksdag och regering på nationell nivå och med länsstyrelser och kommuner på regional och lokal nivå.

Sektorn hälsa, vård och omsorg är en av samhällets centrala beredskapssektorer, där Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet och har ett samordningsansvar inom sektorn. Socialstyrelsen samverkar med näringslivet och andra myndigheter som E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Därutöver är det Sveriges 21 regionerna som bär det grundläggande ansvaret för att erbjuda hälsa- och sjukvård, samt samverka med landets 290 kommuner.

Utan fungerande hälso- och sjukvård hotas både civilbefolkningens liv och hälsa samt totalförsvarets militära förmåga och uthållighet. Sjukvården utgör därmed en grundläggande förutsättning för både civil beredskap och samhällets förmåga att hantera kris och krig.

Idag produceras, utvecklas, distribueras och underhålls stor del av den utrustning och de system som sjukvården är beroende av genom privata aktörer. SOFF samlar företag som verkar inom säkerhets- och försvarsområdet, och som tillhandahåller produkter och tjänster som krävs för att kritisk infrastruktur ska kunna upprätthållas även vid kris eller krig. 1.

Hotbild och utmaningar

I takt med att verksamheter idag är alltmer globaliserade, tekniska ochdigitaliserade ökar risken för intrång,spionage och sabotage. Densäkerhetspolitiska utvecklingen i vårtnärområde har dessutom förstärkthotbilden, med större risk för bådefysiska och digitala angrepp. Samtidigtpåverkas sektorn hälsa, vård ochomsorg av klimatförändringar,organiserad brottslighet och terrorhot,eftersom det finns ett beroende avglobala leveranskedjor och IT-systemtjänster. Därtill är den civila sjukvårdenidag belastad, med begränsademarginaler i såväl personal- somvårdplatskapacitet. Vid en kris eller ettkrig riskerar den belastningen att ökaytterligare.

Totalförsvarsbeslutet 2025–2030understryker att en fungerande hälso-och sjukvård i fred är en förutsättningför att den även ska fungera vid höjdberedskap eller krig. För att möta dettakrävs långsiktiga lösningar och etteffektivt samarbete mellan myndigheteroch näringsliv.

Erfarenheterna från kriget i Ukrainavisar att sektorn hälsa, vård och omsorgär ett prioriterat mål i modernkrigföring. Sjukhus, transporter ochvårdpersonal utsätts ständigt för hot,men trots det ställs höga krav på enfungerande vårdkedja, från initialtomhändertagande i fält till evakuering,stabilisering och slutlig vård på sjukhus.Trots stora påfrestningar har denukrainska sjukvården visat en betydandeuthållighet och anpassningsförmåga.Den ukrainska erfarenheten visar värdetav ett sammanhållet system där civilaoch militära aktörer samverkar, behovetav flexibla arbetssätt och snabbanpassning till förändradeförutsättningar.