Yttrande inför en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden

Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) har beretts möjlighet att inkomma med yttrande avseende en försvars- och säkerhetsstrategi för rymdfrågor. Föreningen välkomnar regeringens ambition att svensk rymdverksamhet ska bidra till ett stärkt totalförsvar och ett säkrare Sverige. Industriellt och tekniskt har Sverige unika förmågor, vilka är av stort säkerhetspolitiskt värde. SOFF representerar idag närmare 30 företag med rymdrelaterad affärsverksamhet.

I nedan yttrande har vi kortfattat besvarat regeringens frågor. Vi välkomnar samtidigt en fortsatt och fördjupad dialog i ärendet.

• Vilka strategiska mål anser ni kan kopplas till dessa strategiska teman?
Strategiska mål kan innebära att säkerställa nationell suveränitet, integritet och tillträde till rymden samt relaterade förmågor kopplade till totalförsvarets behov. Genom att främja fredlig och hållbar användning av rymden som domän kan vi bidra till global stabilitet. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla ett starkt totalförsvar som är beroende av rymdbaserade tjänster och förmågor för att skydda befolkningen, likväl samhället vid diverse hot- och krislägen.
Teknikutvecklingen inom rymdområdet sker snabbt och tidskravet att omsätta hotbildsdrivna behov till operativa förmågor framstår alltmer som en avgörande strategisk faktor. Företagen i Sverige ligger i framkant och Sverige har redan befintlig infrastruktur och geostrategiska fördelar med Esrange och SSC. Detta skapar försteg i förmågeutveckling, kunskapsuppbyggnad samt möjligheter att snabbt omvandla teknik till operativ förmåga vilket bör vara ett önskvärt strategiskt mål inom rymddomänen.
För oss innebär strategiska mål att driva innovation inom rymdteknik, utveckla teknik som kan användas både civilt och militärt, och etablera sig som ledande aktörer inom rymdindustrin. Detta kan innefatta att skapa konkurrenskraftiga satellitlösningar och tjänster som kan bidra till både nationell och internationell säkerhet.

• Vilka prioriteringar/åtgärder behövs?
Prioriteringar bör inkludera att investera i exempelvis rymd- och markbaserad övervakning och spaning för att kunna identifiera hot och störningar från och i rymden. Vikten av att likaså investera i tillgång till rådig och robust satellitkommunikation ökar. Att säkerhetsställa en robust mark- och rymdinfrastruktur är avgörande, inklusive förmågan att detektera, förebygga och hantera skador orsakade av rymdskrot.
Satsningar för att säkerställa satellituppskjutningsförmåga med kort förvarning från Esrange och därmed säkrat tillträde till rymden bör fullföljas. Befintlig civil kompetens inom satellitkontroll och rymdlägesbild bör tillvaratas. För att bättre kunna möta kravet på kort reaktionstid mellan behov och förmåga bör ledtiderna i statliga anskaffningsprocesser och förmågeuppbyggnad inom rymddomänen utmanas som ett led i att snabbare kunna tillgodogöra sig den tekniska utvecklingen och kompetensen hos företagen. Det nationella flygtekniska programmet (NFFP) är en intressant modell som kan inspirera till god provat-offentlig samverkan även inom rymdområdet.
Att etablera en nationell expertis inom rymdområdet genom att främja utbildning och medvetenhet om rymden är ävenledes viktigt. Detta innefattar utbildning och rekrytering av kompetent arbetskraft för att stödja företag i deras respektive utvecklings- och forskningsprojekt.

• Saknas några perspektiv?
Det är givetvis nödvändigt att inkludera perspektiv från såväl civila som militära sektorer. SOFF:s perspektiv på industriellt samarbete och försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete är här relevanta. Ytterligare perspektiv inkluderar eventuellt samarbete med små och medelstora företag inom rymdsektorn, såväl som startup:s och akademiska institutioner. Ett fortsatt samarbete mellan företagen, särskilt mindre aktörer, kan vara en nyckelkomponent i att utveckla och främja rymdförmåga.
Vidare bör den nya inriktningen hos flera rymdnationer att i ökande grad använda kommersiella satelliter och förmågor även för militära ändamål beaktas i den bilaterala dialogen med olika nationer. Existerande industriellt samarbete kan härmed visa sig vara av ökad betydelse ur detta perspektiv.
 

• Är det något tema eller några områden/aktörer som ej berörts?
Ett tema som kan vara relevant att utforska ytterligare är hur staten bättre kan tillvarata befintlig civil rymdoperativ expertis och samarbeta med företag för att främja rymdforskning och innovation inom rymdsektorn. Det kan inkludera nya modeller för operativt resursstöd samt finansiellt stöd och partnerskap för att påskynda förmågeuppbyggnad samt utvecklingen av ny teknik och innovationer. Att också främja samarbetet mellan företag, särskilt mindre aktörer, kan vara ett område att beakta för att främja tillväxten inom rymdnäringen och teknikinnovation.
En del som generellt är eftersatt gällande rymd och satellitkommunikation är marksegmentet. Vanligtvis fördelas resurser till det som finns i luften och markdelarna kommer i andra hand då ett antal teknikval redan gjorts. Sverige har en stark teknisk position inom marksegmentet, exempelvis när det kommer till SatCom-lösningar för försvaret. Detta speglas inte i den svenska positioneringen inom rymdområdet samtidigt som de främsta konkurrenterna inom detta segment är icke-europeiska.

• På vilket sätt kan rymdområdet vara en strategisk tillgång för Sverige?
Rymdområdet utgör en växande och betydande strategisk tillgång för Sverige på flertalet sätt. För det första, rymdbaserad teknik och infrastruktur är avgörande för att stödja både civila och militära funktioner. Det inkluderar övervakning, kommunikation och navigation, vilka är nödvändiga för att upprätthålla nationell säkerhet och försvar. Rymdbaserad teknik möjliggör förbättrade insatsmöjligheter och stärker kommunikation under exempelvis krissituationer.
För det andra utgör rymden en plattform för innovation och tillämpning av ny teknik. Företag i Sverige utgör här en källa till teknologisk utveckling samt ekonomisk tillväxt. Genom att investera i rymdområdet kan Sverige dra nytta av den växande globala rymdsektorn och säkerställa sin position som en konkurrenskraftig aktör inom rymdteknologi.
Slutligen ger rymdområdet möjlighet att delta i internationella samarbeten och relationer som stärker vår nationella ställning inom försvar och säkerhet. Spaceport Esrange, och dess unika anläggning för uppskjutning av satelliter på europeiska kontinenten, utgör en viktig strategisk parameter i samtal med internationella partners. Genom att vara aktivt engagerad i samarbeten med organisationer såsom Nato och EU kan Sverige påverka rymddomänen och bidra till ett fredligt och hållbart nyttjande av rymden.
 

• Vilka resurser (kunskap, teknik, etc.) är integritetskritiska för Sverige inom rymdområdet, dvs. när behöver vi egen rådighet?
Inom rymdområdet kan Sverige säkerställa egen rådighet över relevanta nyckelresurser och kompetenser, exempelvis teknik för rymdövervakning- och spaning, uppskjutningförmåga av satelliter för säkrat tillträde till rymden samt tillgång till satellitdata och tjänster. Om Sverige vill säkerställa oberoende och nationell/europeisk/Nato integritet i användning av rymdresurser, bör Sverige bidra till rådighet över viktiga förmågor, exempelvis satellitkommunikation, satellitkontroll och navigering, som är kritiska försvars- och säkerhetsändamål. Det är i så fall även viktigt att Sverige utvecklar inhemsk forskningsinfrastruktur för att bibehålla kompetens och förmåga inom rymdområdet. Eftersom tekniken ständigt utvecklas, bör Sverige oaktat aktivt investera i forskning och utveckling för att upprätthålla ’jämna steg’ med de senaste trenderna inom rymdteknologi.

• Hur säkerställer vi ett vidmakthållande och vidareutveckling av resurser som inte är sårbart?
För att säkerhetsställa vidmakthållande och vidareutveckling av rymdresurser som inte är sårbara, bör Sverige fokusera på ett flertal strategiska åtgärder. Det bör exempelvis ske en ökad diversifiering av leverantörer och teknik för att minska sårbarheten. Genom att samarbeta med olika aktörer och utnyttja mångfalden inom rymdsektorn kan Sverige minska risken för beroende av en eller flera leverantörer.
Sverige bör vidare investera i utbildning och utveckling av rymdtekniker och specialister inom området. Den nära kopplingen inom rymddomänen till kompetens inom cyber, telekrig och AI ur ett sårbarhetsperspektiv bör även beaktas. Genom en kvalificera arbetskraft kan vi öka vår förmåga och vidmakthålla samt utveckla resurser som är mindre sårbara för hot och störningar. Även internationellt samarbete är en viktig del av strategin för att tillförsäkra vidmakthållande och vidareutveckling av rymdresurser. Genom att delta i internationella projekt och/eller samarbeten kan Sverige dra nytta av global expertis och resurser för att stärka vår position inom rymdsektorn.

• Vilka delar behöver Sverige kunna försvara kopplat till rymden och vilka åtgärder kan vi arbeta med?
För marknaden är det avgörande att staten identifierar vilka delar av rymdområdet som är strategiskt viktiga för Sverige – eller våra partnerländer – och som måste försvaras. Det kan gälla rymdinfrastruktur som Spaceport Esrange och andra kritiska resurser inom den rymdindustriella kapaciteten. För att säkerställa försvar av dessa områden kan åtgärder såsom ökad övervakning och skydd av rymdinfrastrukturen, utveckling av motståndskraft gentemot rymd- och cyberhot, och etablering av försörjningstrygghet inom värdekedjorna vara nödvändiga.
Det är också viktigt att upprätthålla starka internationella samarbeten för att förhindra att rymden blir en arena för konflikter och krigföring. Ett nära samarbete med och inom marknaden är väsentligt för att identifiera vilka delar som kräver försvar och utveckla åtgärder för att skydda dessa områden från hot och störningar. Detta kommer att vara en viktig del av en gemensam strategi för att säkerställa Sveriges intressen och säkerhet i rymden.

• En tydlig och gemensam terminologi på området rymd, försvar och säkerhet är viktigt. Det finns nyanser som föranleder att vissa frågor hanteras av vissa aktörer i olika fora och under olika mandat. Synpunkter på följande begrepp välkomnas.
Inom ramen för SOFF är det viktigt att ha en gemensam förståelse av dessa termer för att säkerställa att branschen når effektiv kommunikation och samarbete. Detta är särskilt relevant när det gäller teknisk och taktisk information som delas inom rymdområdet. Genom att etablera en gemensam terminologi och förståelse kan marknaden säkerställa effektiv kommunikation och samarbete för att skydda och främja Sveriges intressen i rymden. Detta kommer att utgöra en viktig del av att utforma en stark och samordnad strategi för rymdfrågor som gynnar både nationens försvar och den kommersiella rymdsektorn.