SOFFs inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitik

SOFF inbjöds att lämna synpunkter inför regeringens kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition av utbildningsminister Mats Persson. Önskemålet var att beskriva vilka samhällsutmaningar vi anser finns och hur forskningsresultat kan nyttiggöras inom de områden som vi berörs av.

SOFF redovisar i vårt yttrande bl.a. tio förslag till åtgärder:

Samordnat agerande mellan stat och företag gällande EU och Nato
Ge FOI och RISE ett tydligt uppdrag att samverka med och främja företagen och akademin
Lärande och mobilitet mellan staten, institut och företagen
Ta helhetsgrepp på civil och militär forskning
Större fokus på tillämpad forskning med industriell förankring
Ökat tempo i innovationssystemet
Utveckla samarbets-, styr- och finansieringsmodeller för forsknings- och innovationsaktörer
Stärk innovationsprogrammen – låt Försvarsmakten ta plats vid borden
Säkra marknadsplatsen – det börjar i forsknings- och innovationsmiljön
Genomför fler innovationsupphandlingar inom offentlig verksamhet

Ny försvars- och säkerhetspolitisk kontext

Rysslands anfallskrig, och försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de närmaste årens mest definierande utrikespolitiska uppgifter. Ryssland har brutit freden i Europa – ett angrepp på såväl den internationella rättsordningen som möjligheterna till effektivt mellanstatligt samarbete. Kinas nya tonläge mot Taiwan samt offensiva säkerhets- och försvarspolitik riskerar att negativt påverka Sverige och länder som delar våra grundläggande värderingar. Sverige har, som kommande medlem i Nato, en ambition att bidra till hela alliansens säkerhet. Samtidigt intensifierar Sverige uppbyggnaden av totalförsvaret där såväl samtliga försvarsgrenar som civilsamhället ska stärkas och en kontinuerlig anpassning ska göras för att möta den snabba tekniska utvecklingen. Detta kommer att påverka inte bara de nationella förutsättningarna för forskning och teknikutveckling, utan den nya geopolitiken kommer att ha en betydande inverkan på handel, företag, teknik och forskning.

Försvarsforskningen behöver möta nya hot och tillgodose nya behov

Omvärldssituationen och Sveriges närområde kantas av hög osäkerhet till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Sverige står även inför utmaningar när det gäller att möta en högteknologisk motståndare. Detta innebär att hela ekosystemet/värdenätverket som måste stärkas, med utgångspunkt i kapabel omvärldsbevakning via civil, militär och mixad grundforskning, till mer tillämpad forskning och innovation i tät samverkan mellan svenska aktörer som myndigheter, företag, forskningsinstitut och akademi.

Den teknologiska drivkraften är i dag mycket större utanför försvarsmarknaden, varför det är av stor betydelse att följa områden som simulering, nya energikällor, nanoteknologi, elektronik, neuroteknologi, robotik, artificiell intelligens, maskininlärning, autonoma system, sakernas internet (Internet of Things, IoT), sensorteknologi, nya material, kvantdatatillämpningar, komplexa system-av-system och nya tillverkningsteknologier. Dessa teknologier har potential att genomgripande förändra säkerhetsnivån i samhället. För Sverige är det allt viktigare att utöka forskningen inom disruptiva och banbrytande områden, inte minst vid universitet och institut, för att kunna värdera hur ny, ursprungligen civil teknik kan påverka hot, risker och sårbarhet hos samhället och befolkningen.

Svensk forskning är fragmenterad och hanteras i stuprör

Forsknings och innovationsverksamheten inom säkerhets- och försvarsområdet är idag starkt fragmenterad. Det är svårt för nya aktörer och framför allt för små och medelstora företag att identifiera forskare som kan bistå med forskningsintensivt utvecklingsarbete. Fragmenteringen medför en långsammare innovationstakt eftersom det saknas överblick över vilken forskning som bedrivs och hur näringslivet och myndigheter kan dra nytta av resultat. Vetenskapsrådet[1] beskriver flera modeller[2] för hur forskningspolitiken kan stödja forskningsmiljöer och i samspel med lärosäten därmed öka forskningens kvalitet, integration och resultatutbyte. Flexibilitet, nätverksorganisation och autonomi för svenska lärosäten är en förutsättning för deras internationella konkurrenskraft. Det är därför centralt att de i likhet med andra länders lärosäten har förutsättningar att ta egna strategiska beslut. Detta gäller bland annat möjligheten för lärosätena att skaffa sig en kapitalbas som kan underlätta exempelvis stipendiehantering och bolagsbildningar med andra lärosäten. Staten bör öppna för andra, komplementära associationsformer för svenska lärosäten än den nuvarande myndighetsformen, som skapar inlåsnings- och stuprörseffekter för forskare och deras förutsättningar att bedriva forskning och innovation i samarbete med andra.

Det råder en organisatorisk och kulturell skiljelinje mellan civila och militära verksamheter som bl.a. tar sig uttryck i att innovationsområden exkluderas eller att regelverk för såväl sekretess som immaterialrätt diskvalificerar säkerhets‐ och försvarsföretag i upphandlingar och samarbeten. Även motsatsen, att civila företag inte vill engagera sig i försvarsforskning av risk för att exempelvis stöta på hinder vid framtida exportaffärer eller att kapitaltillgången begränsas/blir mer kostsam, förekommer.

Även universitetens roll inom försvarsforskning behöver stärkas för att ett helt ekosystem för försvarsforskning och -innovation ska kunna byggas. Där behöver frågor avseende sekretess och informationsdelning hanteras i den öppna akademiska miljön.

Avsaknad av dialog mellan aktörerna bromsar forskning och innovation

Framtida forskning och innovation kommer att i ökande grad kräva förtroendefullt samarbete mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Sverige är sedan länge känt för ett bra samarbetsklimat och har goda förutsättningar för att dra nytta av samverkan, även med de brister som finns idag. I flera fall har Sveriges hårda tolkning av t.ex. Lagen om offentlig upphandling (LOU) och annan lagstiftning förhindrat genomförande av viktiga forsknings‐ och innovationssamarbeten.

Behovet av kunskapsspridning och beredskapshållning av kunskap är en viktig del av nyttiggörandet. En gränsöverskridande och lättillgänglig resurs för FoU-informationsspridning behöver främjas inom och mellan: totalförsvarsmyndigheter, universitet och högskolor, centrala samhällsfunktioner, näringslivets aktörer samt samhället i stort.

Denna resurs behöver vara gemensam i så stor utsträckning som möjligt, med understöd av en flexibel och lärande organisationskultur och utbildning med hög kvalitet.

Ett välfungerande nationellt innovationssystem ger också det svenska försvaret förutsättningar för att i större utsträckning kunna påverka vilket fokus som forskning och utveckling får. Detta innebär att svenska staten får bättre möjligheter att skapa det försvar som den aktuella säkerhetssituationen kräver. Ett starkt innovationssystem innebär också att svenska lärosäten och svenska företag blir mer attraktiva som partner till utländska aktörer. Det betyder större möjligheter att delta i både forskningsprojekt och kommersiella utvecklingsprojekt tillsammans med andra stater och utländska företag.