Landrapport Ungern

Ungern är vidare en välintegrerad part av flertalet västliga institutioner och är medlemmar av NATO sedan 1999 och EU sedan 2004. Medlemskapet i EU har varit särskilt viktigt för ekonomin, och landet tillhör en av unionens största nettomottagare gällande EU-stöd. Även för Ungerns handelsrelationer är EU viktigt, och hela tre fjärdedelar av landets handel sker just till andra EU-länder.

Det ungerska försvaret utgår från landets nationella militärstrategi, vilken är daterad till år 2020. Strategin fastslår de huvudsakliga principerna, inriktningarna och parametrarna för utplacering och underhåll av försvaret. Därutöver definieras målen och medlen för att omvandla den ungerska försvarsmakten till en modern, uthållig, flexibel och effektiv styrka, vilken utgår från en balanserad struktur med hög stridsberedskap som kan sättas in i en rad olika krissituationer.

I strategin framgår vidare att hörnstenen i landets försvar allt vidare utgår från NATO:s kollektiva försvar, samtidigt som det poängteras att en nationell militär förmåga anses vara en nödvändig förutsättning för detsamma. Härvid framkommer Ungerns strategiska målsättning om att utveckla landets försvar till att omkring 2030 vara en nyckelstyrka i regionen samt utgöra en trovärdig Natomedlem.
Inom ramen för detta betonas även Ungerns geografiska position som bas- och transitland för potentiella NATO-operationer. Materielmässigt pågår vidare ett moderniseringsprogram vid namn Zrínyi 2026, bestående av 10 miljarder euro som skall spenderas under en 10-årsperiod. Vidare detaljer kring detta återfinns under avsnittet om försvarsmateriel och investeringar.

Ungerns försvarsindustri är primärt fokuserad på landbaserade system och fordon, telekommunikation, elektronik och underhåll av helikoptrar. Därinom utgår inriktningen på system och komponentsnivå, men ett par plattformar har även utvecklats, bland annat inom UAV-området. Det dominerande företaget inom området är Rába, ett statsdelägt företag inom fordonstillverkning. Inom ramen för landets prioriteringar betonar den nationella militärstrategin att det anses vara ett nationellt säkerhetsintresse att Ungern blir ett ledande försvarsindustriellt centrum inom regionen. Huruvida denna höga ambition sedermera kan materialiseras återstår att se.

Försvarsanslagets utveckling samt investeringar

De ungerska försvarsutgifterna har, liksom hos de flesta av sina allierade, ökat stadigt sedan 2014. Från en budget på 1,2 miljarder dollar och ca 0,9% under ovannämnda år har anslagen nästintill ökat för varje år, till att under 2023 uppgå till 4,22 miljarder dollar, vilket överstiger 2,0% av BNP. Redan år 2016 antogs en ny resolution som medförde ökade satsningar på landets försvarsförmåga. Detta inkluderade även målsättningen om att nå det så kallade 2%-målet så snart det var möjligt.

Ungern har intagit en position kopplat till Ukrainakriget som skiljer sig från sina grannländer och allierade. Man har inte valt att stötta Ukraina militärt samtidigt som man förespråkar ett omedelbart eldupphör. Oaktat detta så delar landet likväl en gräns med Ukraina och därmed också med ett land som befinner sig i krig. Missiler har också stundtals slagit ned i Transkarpatien, dvs i den ukrainska region som Ungern gränsar till, och detta har också skett relativt nära landets gräns. Det kan även nämnas att det bor omkring cirka 150 000 ungrare i denna region, för vilka den ungerska regeringen har en särskilt skyddsintresse. Denna realitet kombinerat med historiska erfarenheter bidrar till att Ungern tar, och kommer att ta, försvarsfrågan på stort allvar såväl idag som under kommande åren. Finansminister Mihaly Varga har till och med valt att beteckna statsbudgeten för 2024 som en försvarsbudget, då den inom flera områden ytterst skall syfta till att försvara och upprätthålla ungerska värden och intressen. Satsningarna på det ungerska försvaret är, utifrån landets förutsättningar, ambitiösa, och det väntas vidhållas över tid. Det är även mycket troligt att det sker tillskottsökningar.

Ungerns nationella militärstrategi föreskriver en övergripande målsättning kring en modern och högteknologisk försvarsmakt som med hög hastighet och tillgänglighet kan lösa uppgifter på olika platser. Vidare prioriteras interoperabillitet med NATO- och EU-länder i syfte att kunna uppvisa trovärdighet som allierad. Ovanstående förutsätter att huvuddelen av den sovjetiska utrustning som försvaret är beväpnat med byts ut och moderniseras, vilket också är vad som för närvarande sker.

2016 antogs moderniserings- och beväpningsprogrammet Zrínyi 2026 Defence and Force Development Programme (Zrinyi DFDP). Programmet omfattar 10 miljarder euro och omsätts genom att nästintill samtliga större vapen- och fordonssystem byts ut. Till dags dato har detta främst materialiserats genom samarbeten med Tyskland. Till listan över tyska system hör exempelvis 20 respektive 16 H145- och H225-helikoptrar från Airbus, 44 moderna Leopard 2-stridsvagnar och 24 PzH 2000-howitzer från KMW samt 218 Lynx-stridsfordon från Rheinmetall. Ett kontrakt på multifunktionsradarn ELM-2084 från Rheinmetall Canada har även formaliserats, vilken är baserad på israelisk teknologi som bland återfinns i systemet Iron Dome. USA har enbart säkrat ett större kontrakt i form av NASAMS-luftförsvarssystem, samutvecklat av Raytheon och det norska Kongsberg. Genom nämnda investeringar torde Ungern forma en av Europas mest moderna tungt mekaniserade brigader till år 2028.

En avgörande faktor i implementeringen av Zrínyi DFDP utgår från att den ungerska försvarsindustrin spelar en större roll i landets materiella självförsörjning, och som nämnts beskrivs det explicit som en strategisk prioritet att Ungern blir det ledandet försvarsindustriella centrumet i regionen. Efter kalla kriget har den ungerska försvarsindustrin haft problem med utveckling och utvidgning på grund av ett flertal faktorer. Bland annat har den inhemska marknaden varit liten i sin omfattning samtidigt som exporten varit begränsad. Detta, kombinerat med det faktum att större satsningar på försvaret har uteblivit, har lett till en underutvecklad försvarsindustri, och de resurser som väl har spenderats har gått till import av utländsk teknik och varor.