Hoppa till innehåll

Landrapport Kanada

Kanada är indelat i tio provinser och tre territorier. Landet har beskrivits som ett av världens minst centraliserade, där provinserna i hög grad har självstyre. Däremot ligger ansvaret för det nationella försvaret hos den federala Regeringen. Försvarssektorn i sin tur beskrivs som nationell, men det finns starka regionala kopplingar till specifika branschområden såsom flygindustri. Försvars- och säkerhetssektorn omfattar över cirka 585 företag, varav 86 procent utgörs av små och medelstora företag (SMF). Den kanadensiska försvarsindustrin bidrog med cirka 12,6 miljarder kanadensiska dollar till BNP och sysselsatte omkring 78 000 personer över hela landet under 2023. Exporten står för omkring 7 miljarder dollar. Sedan 2014 har sysselsättningen ökat med 34 procent, exportförsäljningen med 28 procent, och den totala omsättningen med 55 procent – vilket talar för en stark och växande industriell kapacitet inom försvar och säkerhet. Störst är sektorn för stridsfordon och komponenter till dessa. 

Den kanadensiska försvarspolicyn Defence Policy Review – Strong, Secure, Engaged (SSE) publicerades av Regeringen i juni 2017. Policyn presenterade ett 20-årigt ramverk för en långsiktig kapacitetsuppbyggnad inom operativ verksamhet samt materielanskaffning. För perioden 2017–2027 innefattade dokumentet en stegvis ökning av försvarsbudgeten från 17,1 till 24,6 miljarder kanadensiska dollar. Ett centralt inslag i SSE är kravet på att finansieringen för större satsningar ska vara beslutad innan projekt påbörjas, vilket har bidragit till ökad tilltro till policyprogrammets genomförbarhet.

Den 9 juni 2025 tillkännagav premiärministern en förstärkt försvarsinriktning med fokus på att tidigarelägga målet om att nå två procent av BNP i försvarsutgifter till budgetåret 2025/26. I samband med detta aviserades även inrättandet av en ny myndighet för försvarsupphandling, utökade investeringar i personal och materiel, stärkta militära förmågor samt insatser för att främja den inhemska försvarsindustrin och bredda dess internationella partnerskap. Särskild vikt lades vid att minska beroendet av utländska leverantörer genom att expandera den nationella kapaciteten inom försvarsproduktion.

Kanadas system för anskaffning av försvarsmateriel beskrivs ofta som komplext, med flera involverade aktörer på regional och federal nivå. Materielanskaffningen hanteras huvudsakligen av försvarsdepartementet, Department of National Defence (DND), som ansvarar för att definiera operativa behov, kravställning och tekniska specifikationer, mm. Den formella upphandlingen utförs av Public Services and Procurement Canada (PSPC), som enligt Defence Production Act har ensamrätt att ingå kontrakt för försvarsmateriel. Systemet kompletteras av Innovation, Science and Economic Development Canada (ISED), som administrerar ’Industrial and Technological Benefits’ kopplade till större upphandlingar, samt av Treasury Board Secretariat (TBS), som fastställer övergripande regelverk, budgetramar och upphandlingsprinciper för federala myndigheter.

FÖRSVARSBUDGET OCH UTVECKLING 

Med publiceringen av SSE 2017 presenterade den kanadensiska regeringen en successiv höjning av försvarsanslagen fram till 2027 samt definierade långsiktiga investeringsplaner. I linje med denna försvarspolitiska inriktning har Kanada inlett den största moderniseringsinsatsen för de väpnade styrkorna på flera decennier. Det rör sig om omfattande satsningar på såväl personal som materiel, inklusive en planerad ökning av den kanadensiska Försvarsmaktens styrka med 3 500 personer till totalt 71 500.

Investeringarna omfattar bland annat full finansiering av 15 nya ytstridsfartyg (Canadian Surface Combatants), vilket utgör en av de största fartygsanskaffningarna i landets historia och är central i den nationella fartygsbyggnadsstrategin. Armén genomgår en omfattande förnyelse av sina markstridssystem och fordonsflottor, samt en modernisering av lednings- och sambandsförmåga. Flygvapnet kommer att anskaffa 88 nya stridsflygplan för att upprätthålla luftrumssuveränitet och möta sina åtaganden inom NORAD och Nato. Dessutom uppgraderas existerande flygflottor, däribland CP-140 Aurora. Särskilda satsningar sker även på specialförband, cybersäkerhet, underrättelseförmåga och reservkomponentens integrering med reguljära styrkor.

Kanadas militära utgifter ökade med 6,8 procent under 2024 och med totalt 38 procent under perioden 2015–2024. Under 2024 uppgick försvarsutgifterna till 29,3 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande 1,3 procent av landets BNP. Vid Natomötet i Haag den 25 juni 2025 meddelade premiärminister Mark Carney att Kanada har åtagit sig att öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP senast 2035.