Arbetspapper nr. 2 – Landet annorlunda – Sveriges försvarsmarknad

Sverige skiljer sig kraftigt från andra länder i Norden och Europa vad det gäller synen på företagen och deras roll vid kris, högre beredskap samt krig och den försörjningssäkerhet som då krävs. Trots synen på företagens roll så har deras betydelse för försörjningssäkerhet visat sig genom den nuvarande pandemin.

Svenska staten äger inga försvarsföretag. De flesta företag finansierar själva sin innovations- och FoU-verksamhet. Företagen bär den kommersiella risken vad gäller FoU och andra investeringar. Eftersom teknik och system blir alltmer komplexa blir det av allt större betydelse att säkra möjligheterna att försörja dessa genom partnerskap och samarbete med leverantörer, både inom och utanför Europa.

Försvarsmarknaden skiljer sig

Den svenska modellen skiljer sig från de flesta andra länder, där stat och företag planerar, prioriterar och beslutar om utveckling tillsammans och där försörjningssäkerhet säkerställs av nationella företag, vilket inte i samma utsträckning stimulerar företagen att samarbeta med globalt konkurrenskraftiga företag. Företagens kunskaper om beroenden i värdekedjan vägs i de flesta länder mot staternas vilja att ta risk, vilket visats nyligen i amerikanska försvarsdepartementets analys av värdekedjan men också i diskussionerna inom EU.

Försvarsmarknaden är global, men den fungerar inte som andra marknader. Få marknader är så reglerade och politiskt styrda som försvarsmaterielmarknaden. Många stater inom exempelvis EU väljer ofta de nationella försvarsföretagen som leverantör av försvarssystem, produkter och tjänster. Ett skäl till detta har att göra med sekretess och integritet. En annan av orsakerna är att det ofta finns krav på försörjningssäkerhet inte bara vid fredstid, utan även vid högre beredskap, och ytterst krig, då försörjningskedjorna av naturlighet blir kraftig påverkade.

Hur företag kan bidra till att försvara samhällen? Detta är nummer två av totalt nio arbetspapper framtagna av SOFF:s medlemsgrupper för att utvecklas i dialog med ekosystemets aktörer.