Uppföljning av Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden
Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden var ett viktigt steg för att etablera rymdområdet som en del av svensk försvars- och säkerhetspolitik.
Strategin beslutades den 4 juli 2024 och publicerades den 5 juli 2024. Regeringen anger att det övergripande målet är att säkerställa Sveriges försvars- och säkerhetsintressen i och genom rymden. Regeringens pressmeddelande
Strategin har följts av flera viktiga åtgärder. Regeringen har beslutat om en rymdmiljard till Försvarsmakten för perioden 2024-2032, med fokus på bland annat rymdlägesbild, infrastruktur vid Esrange och uppskjutning av satelliter. Arbete pågår också genom AG RYFS, uppdaterad rymdlagstiftning, internationella initiativ, Galileo PRS, GNSS-resiliens, rymdlägesbild och planering för nationell incidenthantering. Regeringens beslut om rymdmiljarden
SOFFs bedömning är att rymdstrategin främst är ett perspektivskapande dokument. Den förändrar hur staten bör se på rymden: inte som ett avgränsat teknik- eller forskningsområde, utan som en strategisk och operativ domän för totalförsvaret.
Strategin är också positionerande, eftersom den markerar att Sverige ska vara en relevant och ansvarstagande aktör i internationella rymdsamarbeten. Däremot är strategin ännu inte en full genomförandeplan. För detta krävs tydligare portföljval, ansvarsfördelning, finansiering, upphandling, informationsdelning, regelverk och operativ användning.
SOFFs huvudsakliga slutsats är att Sverige nu behöver gå från strategisk inriktning till praktisk rymdförmåga. Det kräver att staten definierar vilka rymdförmågor som ska ägas nationellt, vilka som ska säkras genom allierade samarbeten och vilka som ska köpas kommersiellt. Det kräver också regelverk som stärker säkerheten utan att bromsa den förmågeutveckling som strategin syftar till.
SOFF bedömer att:
- Rymdstrategin har etablerat rymden som en del av försvars- och säkerhetspolitiken.
- Genomförandet behöver nu konkretiseras i rymdportfölj, rådighet, upphandling, informationsdelning och operativ användning.
- Regelverk för rymd, cybersäkerhet, säkerhetsskydd, exportkontroll och FDI behöver utformas så att de stödjer förmågeutveckling och inte skapar onödiga konkurrensnackdelar.
- Kommersiella aktörer bör ses som del av förmågeuppbyggnaden, inte enbart som leverantörer i sena upphandlingsskeden.
Rymden är i dag en förutsättning för flera av totalförsvarets viktigaste funktioner: ledning, lägesbild, kommunikation, positionering, navigation, tidssynkronisering, väderdata, övervakning och robust samhällsfunktion. Regeringen beskriver rymden som en strategisk och operativ domän som samhället blivit alltmer beroende av.
Strategin syftar till att säkerställa Sveriges försvars- och säkerhetsintressen i och genom rymden. För att uppnå detta ska Sverige etablera sig som en betydelsefull och ansvarstagande rymdaktör inom försvars- och säkerhetsområdet.
För SOFF är strategins viktigaste funktion att den kopplar samman rymd, säkerhet, totalförsvar och företag. Kommersiella rymdtjänster, teknik med dubbel användning och företagens förmåga att utveckla, leverera och anpassa rymdrelaterade lösningar blir en del av Sveriges säkerhetspolitiska handlingsfrihet.
Strategin bör därför inte ses som en rymdpolitisk strategi i allmän mening. Den bör förstås som en försvars- och säkerhetspolitisk strategi för hur Sverige ska använda rymden för att stärka totalförsvaret.
Strategins mål behöver brytas ned till praktiska, synliggjorda och mätbara mål som accepteras av både användare och utvecklande företag, och som politiken kan tidsätta med tydliga mandat och resurser till berörda myndigheter. SOFFs underlag till AG RYFS.
