Teknikmognad behöver kompletteras med legal-, organisationell- och användarmognad

Begreppet TRL (Technology Readiness Level) används allmänt för att klassificera teknikens mognad. Begreppet har sitt ursprung i den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA.

På lägre TRL-nivåer domineras forskningen av akademi och institut, men företagen kan bidra med att föra in relevanta krav och samtidigt tidigt ta till sig nya möjligheter.

Men det är inte, för ett ekosystem som för försvarsinnovation, relevant att endast ha fokus på teknikmognad. Mycket av den operativa förmågan avgörs av hur snabbt vi får teknik till våra soldater, sjömän och piloter. Därför är det förekommande att kombinera TRL (Technology Readiness Level) med andra mognadsnivåer som LRL (Legal Readiness Level), URL (User Readiness Level) och ORL (Organisational Readiness Level) för att få en helhetsbild av hur vi kan införa nya innovationer och ny teknik till försvaret av vårt samhälle. Detta är en komplettering till SOFFs inlaga till forsknings- och innovationsporpositionen – som väntas hösten 2020 – för att visa på vikten av att arbeta med försvarsinnovation mer i ett helhetsperspektiv.

Teknisk mognad (TRL): När en teknologi är redo för operativ användning.

Användarmognad (URL): När personal är utbildad, övad och redo att effektivt använda ny förmåga.

Organisatorisk mognad (ORL): När taktik och doktrin nyttjar teknik till ny förmåga.

Juridisk mognad (LRL): När våra soldater, sjömän och piloter lagligt och etiskt kan använda ny förmåga.

Teknikmognad (TRL)

Forsknings­satsningar mognar ny teknik uppåt i TRL över tiden, vilket kallas den sneda vågens princip. På höga TRL-nivåer är vi nära produktutvecklingen och företagen är dominerande aktör. Dock är det nödvändigt att aktörernas medverkan i teknikmognaden överlappar. En överbryggning behövs främst mellan lägre och högre TRL, liksom mellan akademi och företag. Här har förvisso instituten sin naturliga roll, men i praktiken så sker denna överbryggning via test och demonstratorer. Det är endast genom att fullfölja en komplett integration och fältprov som det går att se potentialen i en slutprodukt. Samtidigt är finansiering av demonstratorer en stor svårighet, vilket försenar införande av ny teknik. Produktutveckling innebär ofta att uppnå överenskomna (kända) egenskaper inom given tid och kostnad med oftast en liten marginal som företaget avsatt för att hantera oförutsedda saker under resan.

Forskning innebär däremot risksatsningar som görs för att vinna nya på förhand inte kända egenskaper/fördelar i framtida produktgenerationer. Alltför djärva satsningar har stor risk att inte leda till något användbart men också möjlighet att hitta tekniksprång, medan alltför försiktiga satsningar lätt leder till stegvisa förbättringar av känd teknik. Forskningen har ofta liten möjlighet att ge resultat tillbaka till den pågående produktutvecklingen, men kan ha stor betydelse för kommande produktgenerationer.

För forskning på lägre TRL är typiskt staten huvudman och i omvandling av ny teknik till nya produkter har industrin en självklar roll. Demonstratorer leder inte alltid till produkter och är svårt för företag att investera i.

Figur: Skillnaden mellan forskning och produktutveckling i ett riskperspektiv.

Användarens mognad – URL-nivåer

Precis som TRL har URL ofta olika nivåer som representerar graden av användarens mognad. Det finns olika ”skalor”, men en ibland förekommande inom försvarsområdet är denna:

URL 1 – Grundläggande medvetenhet
Användaren har en allmän förståelse av teknologin men har ingen specifik utbildning eller erfarenhet. Den här nivån motsvarar en grundläggande introduktion till teknologins syfte och potentiella tillämpningar.

URL 2 – Förståelse för koncept
Användaren har en teoretisk förståelse av teknologin och dess användningsområde men har inte tillämpat den i praktiken. På den här nivån börjar användaren bygga en mental modell av hur tekniken fungerar.

URL 3 – Grundläggande praktiska färdigheter
Användaren har fått grundläggande utbildning och har viss praktisk erfarenhet, men kan behöva övervakning och support för att använda tekniken korrekt.

URL 4 – Självständig användning
Användaren kan nu använda tekniken självständigt under normala omständigheter. Eventuell support behövs endast i oväntade eller ovanliga situationer.

URL 5 – Avancerad användning
Användaren har uppnått en hög nivå av expertis och kan använda tekniken även i komplexa eller stressiga miljöer. Denna nivå kan innefatta både operativ erfarenhet och förmågan att lösa problem som uppstår.

URL 6 – Optimering och anpassning
Användaren har nått en sådan expertis att de kan bidra till vidareutveckling eller anpassning av tekniken för nya behov. På denna nivå kan användaren även utbilda andra och optimera tekniken i operativa miljöer.

Organisationell mognad inom försvarssektorn

När vi talar om organisationernas mognad inom försvarssektorn syftar vi på en organisations förmåga att effektivt integrera ny teknik, anpassa sina strukturer, processer och kultur för att möta föränderliga hotbilder men också taktiska och operativa krav. Organisationell mognad innebär att en organisation inte bara inför ny teknik utan också utvecklar taktik, doktrin och personal för att fullt ut dra nytta av teknikens potential.

Även om ORL inte är ett standardiserat ramverk som TRL (Technology Readiness Level), kan det vara användbart att mäta och förstå organisationens mognad i dessa avseenden eftersom teknisk integration inte är tillräcklig i sig själv. För att fullt ut dra nytta av ny teknik måste försvarsmakter också: Anpassa taktik för att utnyttja teknikens möjligheter i operativa sammanhang; uppdatera doktrin för att formalisera nya metoder och säkerställa enhetlighet i hela organisationen; samt utbilda personal inte bara i teknisk användning utan också i hur taktiska och strategiska förändringar påverkar deras roll.

ORL 1 – Initial medvetenhet

Organisationen har blivit medveten om ny teknik eller operativa koncept som kan påverka dess verksamhet. Inga förändringar har gjorts i taktiker eller doktriner. Befintliga metoder används fortfarande utan anpassning.

ORL 2 – Utforskning och utvärdering

Organisationen utforskar aktivt den nya tekniken och överväger dess potentiella påverkan, bl.a. identifiera behov av förändringar utan att implementera några ändringar.

ORL 3 – Konceptutveckling

Koncept för integration av ny teknik utvecklas och hur taktik och doktrin kan anpassas för att utnyttja den nya tekniken.

ORL 4 – Begränsade test och försök

Pilotprojekt eller andra sätt för att testa integrationen genomförs, ofta i begränsade scenarier. Feedback samlas in för att bygga kunskap.

ORL 5 – Utvärdering

Resultaten från olika försök analyseras och arbete påbörjas att analysera vad en implementering kan innebära för organisation, utbildning, taktik, osv, baserat på pilotprojektens resultat. Beslut fattas om förberedelser för bredare implementering.

ORL 6 – Initial implementering

Nya teknik och relaterade förändringar börjar implementeras, vilket kan innebära att taktik, utbildning ändras och ett arbete påbörjas att analysera vad ny teknik och nya metoder innebär för arbetssätt och ev doktrin.

ORL 7 – Integration och övning

Ny förmåga är fullt integrerad i organisationens operationer, men processer och rutiner kan fortfarande optimeras. Taktiken förändras rutinmässigt och övas.

ORL 8 – Optimering och utbildning

Optimera av ny förmåga fortsätter, inte minst i kombination med andra stridskrafter, och utbildningsprogram uppdateras.

ORL 9 – Operativ förmåga

Organisationen har inte bara integrerat tekniken, utan använder den också för att driva och vidareutveckla krigföringen baserad på lärande.

Legal Readiness Level (LRL)

Legal mognad är ett koncept som används för att bedöma hur redo en organisation är att juridiskt hantera och integrera ny teknik, särskilt inom sektorer som försvar där lagliga och etiska överväganden är kritiska såsom för cyberoperationer och autonoma system. LRL är framtaget som ett stöd för att säkra att utveckling sker inom ramen för nationella och internationella lagar, regler och förordningar, samt att aktörerna har nödvändiga juridiska processer på plats.

LRL 1 – Initial medvetenhet om juridiska implikationer

Organisationen har blivit medveten om att en ny teknik eller operation kan ha juridiska konsekvenser, exempelvis att autonoma drönare kan påverka reglerna för väpnad konflikt och mänskliga rättigheter.

LRL 2 – Grundläggande juridiska bedömningen

En preliminär juridisk analys utförs för att identifiera uppenbara juridiska hinder eller frågor, exempelvis hur ny teknik följer internationella humanitära lagar.

LRL 3 – Analys av juridiska frågeställningar och utmaningar

Ofta genomförs, innan försök och test, en rättslig analys för att kartlägga specifika juridiska risker. Här upptäcks ofta eventuella behov av lagändringar eller policyutveckling.

LRL 4 – Fördjupad rättsanalys

För att hantera de identifierade juridiska frågeställningar tas ofta regler och riktlinjer fram för hur teknik kan användas.

LRL 5 – Framtagande av juridiska ramverk och policyer

Vid behov kan operativa riktlinjer tas fram, ex för autonoma beslutsstöd, och policies och liknande framarbetas (exempelvis förbereda rules of engagement och utbildningsmaterial för personalen).

LRL 6 – Beslutspunkt

Formella beslut om hur nya förmågor ska användas samt följas upp.

LRL 7 – Implementering av juridiska ramverk

Beslut och riktlinjer implementeras inom organisationen, inklusive utbildning och anpassning av manualer och processer.

LRL 8 – Regelefterlevnad

För att säkerställa att organisationen följer de juridiska ramverken, samt att hantering sker i enlighet med beslut, följs besluten upp och utvärderas.

LRL 9 – Operativ förmåga

För att kontinuerligt förbättra förmågan är det av relevans att också ständigt se över och ompröva gällande ramverk, exempelvis uppdatera riktlinjer för autonoma system i linje med tekniska framsteg och förändringar i internationell lagstiftning.

Varför är LRL viktigt för försvarssektorn?

Samhället ställer mycket höga krav på ett ansvarsfullt agerande: Vi säljer plattformar och utrustning som rätt använda kan främja stabilitet och säkerhet, men som även kan skapa enorm skada och förstörelse. Vi måste i alla avseende säkerställa att vi följer nationella lagar, internationella humanitära lagar, regler för väpnad konflikt och mänskliga rättigheter – inte minst relaterat till tekniska utvecklingen.

Etiska överväganden: Ny teknik, särskilt inom områden som AI och autonoma vapensystem, väcker etiska frågor som måste hanteras juridiskt.

Riskhantering: Ett legalt förhållningssätt hjälper till att identifiera och minimera juridiska risker, inklusive möjligheten för personal eller organisationen att utsättas för rättsliga åtgärder.