Hoppa till innehåll

Underlag till arbetsgruppen för implementering av Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden (AG RYFS)

Syftet med detta dokument är att underlätta framtagandet av en genomförandeplan för Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden genom att besvara de frågeställningar som Försvarsdepartementet tillställt SOFF. Dokumentet följer i grunden samma struktur som strategin, dvs. den utgår från de fyra pelarna för att kommentera de strategiska målen. 

De strategiska målen i strategin betraktas som målbilder som i en genomförandeplan bryts ner till praktiska mål, dvs. synliggjorda och mätbara mål som accepteras av alla inblandade, användare såväl som utvecklande företag, och som politiken kan tidsätta med tydliga mandat och resurser till berörda myndigheter.

Notera särskilt att frågeställningarna, samt underlaget, avser försvars- och säkerhetsdimensionen i rymdverksamheten och inte svensk rymdverksamhet i allmänhet. Vi har försökt att utveckla våra svar utifrån Försvarsdepartementets politikområde.

Frågeställningar från Försvarsdepartementet

I dokumentet finns ett antal frågeställningar. Dessa är kursiva.

  • Vad kan vi göra redan nu? Vilka (enkla) åtgärder skulle kunna vidtas på kort sikt inom ramen för ordinarie verksamhet och finansiering?

En omedelbar åtgärd är att utnyttja rymdtjänster som snabbt kan integreras för att förbättra samhällsfunktioner och försörjningsberedskap. Exempel på detta inkluderar pilotprojekt mellan offentliga och privata aktörer. Ett annat exempel är att bättre använda företagens rymdkompetens och erfarenhet som expertstöd. Det är också essentiellt att öka medvetenheten om rymdsäkerhet och cybersäkerhet kopplat till rymdverksamhet genom att inkludera rymdtjänster i samhällsplaneringen. Effektivare upphandlingsprocesser och ökad riskvilja är också avgörande för att öka Sveriges konkurrenskraft i den globala rymdsektorn.

Utöver de redan nämnda åtgärderna kan Sverige stärka sin rymdförmåga genom att förbättra samverkan mellan myndigheter och företag genom regelbundna dialogmöten, vilket kan bidra till att snabbare identifiera och implementera tillgängliga rymdtjänster. Sverige kan också dra lärdom av internationella erfarenheter, särskilt från Ukraina, där produktutveckling och anpassning sker i snabbare cykler. Vidare kan kompetensen inom upphandling och rymdsäkerhet stärkas genom utbildningsinsatser riktade mot beslutsfattare och myndigheter. En annan viktig åtgärd är att effektivare utnyttja befintliga resurser, exempelvis genom bättre samordning mellan svenska aktörer. Detta säkerställer maximal nytta av den nationella rymdkompetensen som stöd för den pågående förmågeuppbyggnaden inom försvar och säkerhet. Dessutom möjliggör det en enhetlig strategi för hur ESA:s program bäst kan användas för försvarsändamål.

  • Vad kräver mer arbete och finansiering? Vilka mer substantiella åtgärder skulle krävas på längre sikt, t.ex. i form av utredningar, studier, finansiering etc?

Sverige måste ta en mer aktiv roll i att forma EU:s rymdprogram i stället för att enbart anpassa sig till redan fattade beslut. Vidare krävs en ökad efterfrågan, från slutanvändare, på rymdbaserade tjänster för att skapa en inhemsk marknad som driver innovation och konkurrenskraft. Ett annat viktigt område är att effektivisera upphandlingsprocesserna och höja beställarkompetensen inom myndigheter, så att resurser kan riktas mot innovativa och strategiskt viktiga projekt.

Samverkan mellan myndigheter, företag och akademi behöver också förbättras för att skapa en sammanhållen strategi och långsiktig utveckling. Dessutom krävs investeringar i nya teknologier som kan ge Sverige ett försprång på den internationella marknaden. Slutligen är det nödvändigt att förstärka säkerhetsarbetet inom rymdverksamhet genom tydligare riktlinjer och ökad medvetenhet om rymdsäkerhet och cybersäkerhet.

Sverige har goda möjligheter att stärka sin position som en relevant aktör inom säkerhet och försvar, men det kräver en mer realistisk självbild och ett mer dynamiskt och samordnat angreppssätt. Det finns betydande industriell kompetens och teknisk förmåga i landet, men dagens strukturer och arbetssätt behöver utvecklas för att möta en alltmer konkurrensutsatt och snabbföränderlig global marknad.

En av de största utmaningarna är långa och komplexa upphandlingsprocesser som försvårar snabb innovation och implementering. Internationella erfarenheter, särskilt från Ukraina, visar att produktutveckling och anpassning kan ske på veckor snarare än år. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs högre effektivitet, större riskvilja samt kortare ledtider. Den icke-objektsbundna materielramen är viktigt att nyttja för militära innovationsprogram för att kontinuerligt medge konceptstudier, prototyputveckling, prov och försök för att bygga erfarenheter och föda den innovativa dialog som krävs för att möta det snabbt föränderliga förmågebehovet över tid inom rymdområdet.

Det politiska ledarskapet spelar en avgörande roll i att sätta tydliga mål och skapa förutsättningar för genomförande. I stället för att detaljstyra insatser bör politiken fokusera på övergripande målstyrning och säkerställa att det finns en sammanhållen strategi. Inspiration kan hämtas från länder som Frankrike, där rymdmyndigheten CNES styrs genom ett tydligt ramverk med brett förankrade målsättningar (inkl. synen på nationell industriell och teknisk förmåga), eller Norge, där regelbundna möten mellan berörda aktörer säkerställer samordning och framdrift.

Den svenska rymdverksamheten har länge präglats av en uppfattning om att landet har starka och konkurrenskraftiga företag genom hela värdekedjan. Företagen inom rymdområdet har formats över lång tid utifrån det svenska deltagandet i ESA. Genom en uppdelning av svenska anmälningar till ESAs frivilliga program, med syftet att stärka svenska rymdföretags konkurrenskraft, har företag etablerat ett antal styrkeområden, med vilka man bidrar till en stor bredd av ESAs program för att bygga infrastruktur i rymden, såväl inom satelliter som bärraketer. Sverige saknar dock en sammanhållande systemintegratör för rymdsystem, då dessa roller tagits av länder med större ekonomiska muskler, i huvudsak Frankrike, Tyskland och Italien.

För att stärka Sveriges roll i den europeiska och globala rymdsektorn behöver regeringen ta en mer aktiv roll i att forma EU:s rymdprogram, snarare än att endast anpassa sig till redan fattade beslut. Samtidigt måste nationella myndigheter och offentliga aktörer tyliggöra och öka sin efterfrågan på rymdbaserade tjänster för att skapa en inhemsk marknad som driver innovation och konkurrenskraft.

Sverige har potential att utveckla ett starkt rymdbaserat försvars- och säkerhetssystem i samarbete med internationella partners. För att realisera denna potential krävs bättre samverkan mellan myndigheter, näringsliv och akademi. Effektivare upphandlingsprocesser, bättre beställarkompetens och en mer fokuserad innovationspolitik är nyckelfaktorer för att Sverige ska kunna hävda sig inom det snabbt växande rymdområdet.

Sammanfattningsvis står Sverige inför både utmaningar och möjligheter inom rymdsektorn. För att stärka sin position krävs tydligare målstyrning och en förändrad syn på risk och innovation. Med rätt åtgärder kan Sverige inte bara behålla utan även stärka sin roll som en viktig aktör i den internationella rymdsektorn.

 

 

Pelare 1: Handlingsfrihet i och genom rymden

Frågeställningar från Försvarsdepartementet

Rymddiplomati

  • Hur synliggörs/tillgängliggörs policyn i svensk rymdsektor så att SE får en gemensam röst?

Den viktigaste och mest grundläggande faktorn är en samordnad strategi där myndigheter, företag och akademi arbetar tillsammans och inom detta krävs en tydligare politisk styrning. En viktig åtgärd är att tydligt definiera och kommunicera svenska rymdpolitiska prioriteringar på både nationell och internationell nivå. Samtidigt behövs en mer strukturerad informationsdelning mellan relevanta aktörer, där lärdomar kan hämtas från varandra.

  • Hur kan svensk rymddiplomati stärka och främja svenska aktörer?

Genom att vara mer proaktiv i utformningen av EU:s rymdprogram kan Sverige säkerställa att företag och forskningsaktörer får bättre tillgång till finansiering och samarbeten. Ett proaktivt myndighetsengagemang i Natos rymdsamarbete kan skapa bättre förutsättningar för svenska aktörer att identifiera och bidra till möjligheter ur ett Nato-perspektiv.

Diplomatin spelar också en central roll i att etablera strategiska partnerskap med andra länder, vilket kan underlätta export av svenska rymdteknologier och tjänster.

Dessutom är svensk rymddiplomati ett viktigt verktyg för att säkerställa att utformningen av EU:s och annan internationell rymdlagstiftning inte leder till snedvriden konkurrens eller regler som missgynnar svenska intressen.

En samlad hotbild och rymdunderrättelseförmåga

  • Hur möjliggörs situations- och behovsstyrd informationsdelning mellan myndigheter och näringsliv på ett strukturerat och säkert sätt? Vilka lärdomar finns att dra från andra områden, exempelvis cyber (NCSC och SOFF:s MISP)?

Det kan finnas potential för att bygga upp en strukturerad informationsdelning, liknande SOFFs MISP eller Space ISAC, samt genom etablering av en regelbunden dialog om rymdlägesunderättelse samt och genom delad information runt underrättelser, cybersäkerhetsåtgärder och erfarenheter för rymdsystem.

  • Vilken information har näringslivet behov av och när? Hur får vi en samlad rymdunderrättelseförmåga?

Näringslivet behöver tillgång till både strategisk och operativ information om rymdområdet för att kunna planera investeringar, utveckla produkter och hantera risker. Konkret handlar det om hotbedömningar kring rymdinfrastruktur, teknikutveckling, marknadsförändringar och regulatoriska krav. Information om potentiella störningar, exempelvis GPS-störningar eller cyberhot mot satellitsystem, är avgörande för affärskritiska beslut. För att skapa en samlad rymdunderrättelseförmåga krävs en strukturerad samverkan mellan statliga myndigheter, försvar, akademi och industri. Erfarenheter från länder som USA och Frankrike visar att en aktiv statlig roll är nödvändig för att möjliggöra säker och tillförlitlig informationsdelning. Kommersiella aktörer kan bidra genom att dela störningsrapporter och säkerhetshot för att skapa en mer komplett bild. En välfungerande rymdunderrättelseförmåga kräver också tydliga policyer för informationsklassificering och incitament för företag att delta i underrättelsesamarbeten.

  • Vilka konkreta åtgärder bör vidtas för att öka medvetenheten om skyddsvärden, sekretess, säkerhetsskydd och exportkontroll inom den svenska rymdsektorn?

Åtgärder för att stärka medvetenheten om säkerhet och sekretess kan vidtas genom utbildning och samarbete mellan myndigheter och företag, bland annat genom att utveckla riktlinjer för att skydda känslig rymdinformation.

  • Vilka utbildningsinsatser krävs?

Det behövs kontinuerliga utbildningar inom rymdsektorn för att säkerställa att rätt kompetens finns för att utveckla och hantera rymdtjänster och förmågor.

  • Hur kan samverkan mellan berörda myndigheter stärkas? Vilka myndigheter berörs (SÄPO, FM, FMV, PTS, TS, ISP, Rymdstyrelsen mfl)? Hur kan företagen och akademin bidra? 

Ag RYFS är ett bra initiativ och en grund för dialog med rymdaktörer. Genom ökad dialog med företagen om behov och prioriteringar kan konsortier och samarbeten formas för att erbjuda lösningar till totalförsvaret.

Risk- och sårbarhetsanalyser för rymdberoende

  • Hur och när genomförs detta för rymdberoenden i olika sektorer?

SOFF har i dagsläget inga ytterligare förlag.

  • Vilket beroende av rymdinfrastruktur finns inom transportsektorn?

SOFF har i dagsläget inga ytterligare förlag.

Resilient rymdinfrastruktur

  • Hur omhändertas CER- och NIS2-direktiven inom svensk rymdsektor? Finns det delar av säkerhetsarkitekturen som behöver stärkas utöver det som görs inom ramen för EU-direktiven?

Ja, det finns skäl att följa denna fråga för att säkerställa att rymdverksamhetens kritiska infrastrukturer möter de säkerhetskrav som ställs. SOFF har i dagsläget inga förlag på hur.

Monitorering av GNSS-tjänster inklusive störningar

  • Vilka aktörer berörs? (Involverar Försvarsmakten, FRA, MSB, PTS, Lantmäteriet samt Luftfartsverket och Sjöfartsverket?)
  • Hur kan befintliga strukturer och system kan anpassas och utvecklas för att få en pålitlig lägesbild med 24/7-funktion för monitorering av GNSS-signaler?

Det kan krävas utveckling av övervakningssystem för att upprätthålla en pålitlig lägesbild och implementera 24/7-monitorering av GNSS-signaler, vilket också kräver internationellt samarbete.

  • Vilka övriga åtgärder krävs (ändringar i regleringsbrev, finansiering etc)?

Uppgiften att i såväl fred som i högre beredskapsnivåer försvara svensk kritisk infrastruktur som Försvarsmakten är beroende av, kan komma att kräva en ändring av Försvarsmaktens ansvar och uppgifter. Försvarsmakten har aviserat (Budgetunderlaget för 2026) att man i närtid kommer att återkomma om detta. Efter det kan eventuella ändringar i regleringsbrev och/eller instruktionen bli aktuell.

När Försvarsmakten redovisar förslagen på fördjupade samverkansformer för att åstadkomma en samlad lägesbild över hoten i rymddomänen i oktober 2025, torde det bli aktuellt med ytterligare uppdrag och/eller förtydningar i regleringsbrevet.

Notera att finansieringen föreslås minskas (Budgetunderlaget för 2026) inom området Flygstridskrafter, där rymd ingår, med ca 2 miljarder från 2025 till 2026 (från 17,3 till 15,4 miljarder). Det går däremot inte att utläsa hur just rymdområdet påverkas av neddragningen i de öppna dokumenten.

Sverige bör även verka för att ESA program kan inriktas mot en större grad av dual-use.

Nationell beredskap

  • Vilka olika situationer/incidenter bör vi förbereda oss för?

Vi bör förbereda oss på olika rymdrelaterade incidenter, både antagonistiska och icke-antagonistiska, exempelvis rymdväder eller störningar av satellitsystem. Men även oväntade förändringar säkerhetspolitisk (tillgång till Starlink mm). Ansvarsroller måste tydliggöras för både offentliga och privata aktörer.

  • Vilka aktörer berörs? Vilka är ansvarsrollerna vid olika incidenter?
  • Vilka behov har privata och kommersiella aktörer?
  • Vilka aktörer bör delta i övningar kring detta? Leds av FM och MSB.

Reflektioner kring frågeställningarna

Ökad handlingsfrihet kan uppnås på flera sätt men samverkan mellan berörda myndigheter och den kommersiella rymdsektorn är grundläggande. För en fungerande samverkan mellan berörda myndigheter och näringslivet behövs snabbare processer för dialoger mellan beställande myndigheter och näringslivet. Inom näringslivet pågår en snabb teknikutveckling, ofta i nära samverkan med akademi och företagspartners. Detta skapar nya lösningar vilka på nya sätt allt effektivare kan lösa behov inom ett allt bredare spektrum av viktiga samhällsfunktioner.

Beställande myndigheter måste i mycket större utsträckning än i dag utnyttja detta. Den gängse processen, med detaljerade tekniska kravställningar, behöver således ersättas med kontinuerlig dialog. Risken är annars att företagens potential inte utnyttjas samt att de lösningar som kommer fram riskerar att vara föråldrade redan när de beställs. En ytterligare konsekvens av den nu rådande ordningen är att industriell utveckling inte stimuleras.

Initiala dialoger behöver följas av snabbare, mer effektiva processer för upphandling. Rymdsystem och förmåga som genereras genom rymdbaserad funktionalitet och applikationer är till sin karaktär i starkt ökande omfattning ”dual use”. Rymdsystemen används av hela samhället, även försvar. Kompetens att i ökad omfattning upphandla förmåga istället för enskilda system behöver därmed utvecklas vidare. Samordning mellan beställande myndigheter behöver således kraftigt öka, liksom mellan styrande departement i Regeringskansliet. Därutöver måste upphandlingsförfaranden genomföras snabbare, annars riskerar industriell kapacitet att ianspråktas av andra aktörer, främst utanför Sverige.

Säkerhet behöver självklart finnas med som kriterium vid all upphandling. Även här behöver processerna snabbas upp. Rymdsystem har en relativt lång livscykel. Det innebär att även långsiktig möjlighet till successiv utveckling av beställda system behöver finnas med. Samtidigt är det ofta en hög teknisk komplexitet och systemet utsätts för en extrem driftsmiljö, varför de ofta tar lång tid att utveckla.

Ny, obeprövad teknik behöver inkluderas och stimuleras genom snabba kontrakt för demonstratorer och tester. På detta sätt stimuleras både startups och innovationer i mindre och snabbfotade företag. Med ett sådant förfarande delas risker mellan beställare och industriella partners.

De strategiska målen behöver omsättas till åtgärder där de områdesansvariga myndigheterna har en avgörande roll. Dialog med näringslivet och akademin är avgörande, både generellt och i varje enskilt fall. Användare inom såväl civilt som militärt försvar behöver ha en tät kontinuerlig dialog med näringslivet. Det är viktigt att betona att näringslivet inkluderar både etablerade större företag, små och medelstora företag och startups. Dialogen behöver både fokusera på hur förmågebehov ska kunna mötas i närtid och på längre sikt.

För företagens överlevnad är det avgörande att ligga i framkant på marknadens mycket hastiga utveckling. De flesta företags omsättning genereras huvudsakligen utomlands, vilket innebär starka kopplingar till teknikinriktade aktörer och krav på hög konkurrenskraft. Generellt har detta drivit fram företag med världsledande lösningar som kan utnyttjas i och av Sverige redan i dag, både avseende komponenter och hela förmågor. Detta ger, tillsammans med en rad intressanta startups, även mycket goda möjligheter för långsiktig utveckling. De flesta av dessa företag är relativt små med begränsade möjligheter till långdragna processer och att hantera större risker. För att utnyttja de ovan beskrivna möjligheterna krävs även i detta avseende en nära dialog som medför direkt samverkan mellan myndigheter och företag.

Dialogen kring långsiktig teknikutveckling samt demonstratorer måste kunna utmynna i konkreta kontrakt betydligt snabbare än i dag. Dialogen måste leda till demonstrationer av lösningar med kort startsträcka. Användande myndigheter måste ha både mandat att beställa utveckling och lösningar, även om det innebär risker. Därutöver måste myndigheterna också ha medel till att betala för uppnådda milstolpar. Utvecklingen behöver kunna ske brett eftersom den snabba teknikutvecklingen skapar nya interaktioner och synergier som annars riskerar att inte kunna utnyttjas.

Ovan föreslagna viktiga och nödvändiga förändringar bör inkluderas i en genomförandeplan för Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. De skapar handlingsfrihet, rådighet och snabb utveckling för Sverige nationellt samtidigt som de utgör grunden för ett proaktivt arbete inom EU, ESA och Nato. De strategiska målen 1 och 2 handlar till väsentliga delar även om att skapa underlag till och effektivt utnyttja svenska förmågebidrag för agerande i FN (UNOOSA) och EU. För detta behövs både konkreta nationella mål där konkurrenskraftiga företag i Sverige kan leverera. För att förverkliga detta behöver styrande svenska organ öka sin kompetens om vad Sverige skulle kunna bidra med, nu och på längre sikt.

SOFF kan bidra till den typen av diskussioner, seminarier och workshops som behövs.

 

Pelare 2: En rymdportfölj till stöd för totalförsvaret och krisberedskapen

Frågeställningar från Försvarsdepartementet

Nyttjande av rymdtjänster och rymddata

  • Hur kan vi dra full nytta av rymddata och -tjänster för totalförsvaret?

Rymddata och tjänster bör användas mer aktivt för att stödja totalförsvaret, inklusive snabb åtkomst till arkivdata och beställningar av satellitobservationer för att skapa lägesbilder vid kriser.

  • Hur åstadkommer vi snabbare och enklare tillgänglighet (arkivdata och riktade observationer/beställningar) för rymddata, inklusive geodata från SatCen?

För att förbättra tillgången till rymddata kan det krävas att riktade observationer och geodata tillgängliggörs snabbare genom förbättrad samverkan mellan aktörer inom rymdsektorn och totalförsvaret.

  • Kan vi dra lärdom från forum som Geodatarådet och Copernicus?
  • Finns det värde i att genomföra övningar med scenarier kring rymddata? Exempelvis vid en större olycka eller liknande där det finns behov av att snabbt kunna inhämta lägesbild från rymden – som en del i att skapa översikten, kontaktvägarna, metodiken och vanan?

Ja, att genomföra övningar med scenarier som involverar rymddata, till exempel vid större olyckor, kan vara ett bra sätt att förbättra samordning och metodik för att skapa effektiva lägesbilder snabbt.

Rymdlägesbild

  • Hur åstadkommer vi en militär rymdlägesbild i totalförsvaret? Vilka behov finns hos aktörer inom totalförsvaret?

För att skapa en rymdlägesbild inom totalförsvaret krävs internationellt samarbete, egen underrättelsekapacitet och kontroll över utvalda sensorer för prioriterade observationer. Det förutsätter också samverkan mellan olika aktörer inom totalförsvaret för att upprätthålla en samlad och uppdaterad katalog, som i vissa delar kan bidra till en bredare nationell rymdlägesbild. Samtidigt är det avgörande att integrera militär förmåga och teknik för rymdövervakning för att säkerställa en effektiv och robust rymdsituationsförståelse.

  • Bör vi och hur kan vi skapa ett gemensamt center för rymdlägesbild i Sverige?

Det finns potential att skapa ett gemensamt center för rymdlägesbild i Sverige, men detta skulle kräva betydande resurser och samarbeten vilken myndigheterna får värdera behovet av. Inte en fråga för företagen att värdera vikten av en förmåga.

  • Hur kan civil och kommersiell kapacitet nyttjas? Vilka utmaningar finns?

Den civila och kommersiella kapaciteten inom rymdsektorn bör nyttjas mer effektivt, men det finns utmaningar med att balansera kommersiella intressen med nationell säkerhet. Viktigt att myndigheter och departement förstår skillnaderna i logik för marknaderna.

Inom rymdlägesbild finns positiva erfarenheter av att använda kommersiell kapacitet, särskilt inom det amerikanska Joint Commercial Operations (JCO)-programmet. Programmet samlar civila aktörer från olika delar av världen som bidrar med öppna sensordata på kommersiella grunder, och Försvarsmakten spelar en aktiv koordinerande roll.

Utöver kommersiella sensorer är civil operatörs- och specialistkompetens en viktig resurs, både i klassificerade och öppna roller, inom såväl rymdlägesbild som andra militära rymdfunktioner. För ett mindre land som Sverige är det särskilt viktigt att utnyttja den begränsade poolen av rymdkompetens och operativ erfarenhet så effektivt som möjligt.

Ökad dialog mellan staten och näringslivet

  • Vilka befintliga forum kan vi nyttja idag? Dialogdagar rymd?
  • Vilka aktörer kan bidra till mötesforum – SOFF, FMV, Rymdstyrelsen?

Rådighet och försörjningssäkerhet

  • Vilken rymddata behövs genom hela hotskalan? Hur säkerställer vi tillgången

För att säkerställa tillgången på rymddata vid olika hotnivåer, krävs det investeringar i robusta leveranskedjor och övervakningssystem. Rymden bidrar främst med data för rymdlägesbild, överblick och konnektivitet samt för PNT (position, navigering och tid), förutsatt att tillgången till dessa data kan säkerställas. Detta kräver en tryggad rymdtillgång genom oberoende uppskjutningsförmåga samt en robust och resilient rymd- och markinfrastruktur som kan verka genom hela hotskalan.

Överblick för olika ändamål – såsom ISR, jordobservation och väderövervakning – säkerställs genom en kombination av satelliter som antingen utvecklas och ägs av staten, delas med andra nationer eller tillhandahålls av kommersiella aktörer. Inom både NATO och USA lyfts det sistnämnda alternativet fram som en prioritet, då det ger tillgång till den senaste civila teknikutvecklingen, stärker resiliensen och möjliggör snabbare uppdatering genom fler satelliter. För Sverige är det viktigt att analysera denna mix noggrant, särskilt med avseende på behovet av egen rådighet, försörjningstrygghet och kompletterande kapacitet inom NATO.

Kriget i Ukraina har tydligt visat vikten av satellitkommunikation (SATCOM), även vid strid på eget territorium. Förmågan att på ett säkert sätt överföra bilder och data med yttäckning mellan olika användare och domäner är en grundpelare i modern krigföring och en avgörande faktor för samhällets funktion. Även här bör en balanserad mix av ägda, delade och kommersiella resurser eftersträvas.

  • Vilken nivå av rådighet krävs i ett rymdperspektiv och vilka krav ställer det på försörjningssäkerhet i den svenska rymdvärdekejdan? Vika gap existerar idag?
  • Vilka rymdförmågor krävs vid höjd beredskap? I vilken utsträckning kan behoven säkerställas med kommersiella resurser.
  • Hur säkerställer vi leveranskedjorna i rymdvärdekedjan, exv vilka krav ställs på transporter till Esrange vid responsiv uppskjutning?

För att säkerställa leveranskedjor inom rymdvärdekedjan krävs det att säkerställa infrastrukturen för transport och uppskjutning, som till exempel vid Esrange.

Konkurrenskraftig försvars- och rymdindustri

  • Hur kan svenska satsningar inom rymd för försvar och säkerhet dra nytta av den nya rymdekonomin och samtidigt stärka en kommersiell svensk rymdindustri på den globala marknaden.

Sverige kan dra nytta av den växande rymdekonomin genom att stödja kommersiell rymdindustri och innovationsfrämjande upphandlingar, samtidigt som exportfrämjande initiativ på försvarsområdet särskilt bör uppmuntras.

  • Hur åstadkommer vi innovationsfrämjande upphandlingar för rymdlösningar i totalförsvaret?
  • Vad behövs för att främja smidiga tillståndsprocesser i anslutning till rymdverksamhet?
  • Hur kan vi stärka svensk rymdindustri globalt sett ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv, exempelvis med hjälp av Business Sweden och liknande initiativ? Hur kan vi främja exportverksamheten inom rymd, försvar och säkerhet?

Företagen kan stärkas globalt genom att utnyttja samarbeten, som till exempel FSG-strukturen vid UD, för att främja export och koordinering med säkerhetspolitiken.

FoUI

  • Hur inriktar vi svenska satsningar på FoUI för att omhänderta långsiktigt behov inom försvar och säkerhet? Vem håller ihop detta?
  • Hur drar vi nytta av civil-militärt innovationsprogram och kommande program för rymdteknik?
  • Hur maximerar vi nyttjandet av testinfrastruktur för rymdsystem i Sverige?

Reflektioner kring frågeställningarna

En balanserad rymdportfölj

De strategiska målen 3, 4 och 5 (s. 24) bör preciseras och i det arbetet måste näringslivet involveras tidigt. Ett första steg är att fastställa vad som kännetecknar en ”balanserad rymdportfölj” och ”hur den balanseras genom strategiska vägval kring nationellt ägande, samarbete och kommersiell tillgång” (sid. 25). Det är ett omfattande arbete som utgör grunden för att genomföra de strategiska målen 3, 4, 5, 6, och 7. I ett första skede innebär det:

  • En snabb övergripande kartläggning av såväl det civila som det militära försvarets kort- och långsiktiga preliminära behov av förmågor och tjänster,
  • definiera vilken rådighet (ex tillgänglighet över tid) som bör eftersträvas för respektive förmåga eller tjänst, på kort och lång sikt (gärna i dialog med företagen),
    • För att genomföra detta bör näringslivet och slutanvändarna samverka från början i dialoger kring preliminära behov, förutsättningar och potentiella lösningar. En sådan dialog bidrar även till nödvändig ömsesidig kompetensuppbyggnad – i myndigheterna avseende rymd och i företagn om myndigheternas uppgifter och utmaningar utmynnande i idéer kring hur rymdindustrin skulle kunna bidra.
  • att öka kompetensen och förståelsen på båda sidor, vilket leder till att nya lösningar kan genereras,
  • en ökad tydlighet från politiken avseende ansvar (inkl. mandat och medel) att upphandla förmågor och tjänster,
  • öka teknikutveckling, konceptstudier och demonstratorer där flera myndigheter samverkar.
  • att försvarsattachéerna i relevanta länder ges kunskap om rymdfrågor för att se samarbetsområden och befrämja svensk företag i syfte att stärka Sveriges möjligheter till samarbeten och tydliggöra respektive lands användning av rymdsystem för att lösa sina försvars- och säkerhetsbehov.

Att realisera en balanserad rymdportfölj förutsätter samverkan mellan ett fungerande innovationssystem, kunder och privat riskkapital. Att ha staten som ankarkund är avgörande för tillgång till privat kapital, men även för närmare internationella affärer vilka även kan minska livstidskostnaderna för alla inblandade.

 

Ett fungerande innovationssystem

Innovationsförmågan hos rymdföretag är betydande, vilket delvis beror på en globaliserad marknad där dessa företag upprätthåller en hög teknologisk standard och starka relationer med både kunder och leverantörer.

Många av företagen är dock små och har begränsad kapacitet att ta större finansiella risker, vilket gör dem beroende av utvecklingskontrakt och extern finansiering, främst från privat kapital och europeiska organisationer såsom ESA.

Det står klart att det innovationssystemet har förbättringspotential när det gäller försvars- och säkerhetsföretag inom rymdverksamheten. Ett av de mest essentiella förändringsbehoven är inkubatorer med attraktiva villkor och med personal som har entreprenörsbakgrund och erfarenheter som lockar nya entreprenörer. Det är en grundförutsättning för att kunna öka söktrycket till inkubatorerna och attrahera företag med rätt ansats och rätt förmågor.

Parallellt med en kvalitetsökning och statushöjning på inkubatorerna behövs även ökade resurser för att investera i tidiga faser. Inkubatorerna behöver kunna ta hög risk i flera parallella projekt för att nå volym i projektportföljen. Inkubatorerna arbetar med projekt med låg teknikhöjd (TRL 3-4), vilket innebär utveckling med hög risk. Därför måste många projekt drivas simultant för att resultaten ska leda till snabb tillväxt.

Dagens inkubatorer fångar inte in och utvecklar nog många rymdföretag. De som fångas in når inte en mognadsgrad som möjliggör snabb tillväxt. Nu gällande process är även långsam och behäftad med avsevärd byråkrati. Till skillnad mot andra industriella segment är inkubatorer inom rymdsegmentet till alltför stora delar beroende av finansiering från Rymdstyrelsen. Detsamma gäller vad avser acceleratorer. En bättre reell samordning med andra innovationsmyndigheter krävs både för inkubatorer och acceleratorer.

När en entreprenör har nått höjd med hjälp av en inkubator måste den växa för att kunna ta nästa steg, men då saknas det acceleratorer i Sverige. Acceleratorerna ska kunna bidra med utvecklingshjälp, marknadsföringsstöd och ha kanaler till riskkapital. Entreprenörer hänvisas allt för lättvindigt till EU, Cassini och EiC, som dels har jämförelsevis lite pengar, dels kräver högre teknikhöjd (»TRL 6). För att kunna lyfta utvecklingen från TRL 3-4 behöver en entreprenör ofta hitta finansiering på egen hand, från ”friends, family and fools”.

Det innovativa ligger också i arbetssätt och processer, vilket även har bekräftats i Ukraina. Ett exempel är US Space Development Agency (SDA), som skapades med just detta syfte. SDA tillämpar en affärsmodell som prioriterar snabbhet och kostnadseffektivitet genom att dra nytta av kommersiell utveckling. Genom nära samarbete med innovativa företag och entreprenörer levererar SDA produkter med en grundläggande, men operativt tillräcklig, funktionsnivå (”good enough”) minst vartannat år. På så sätt kan teknikutvecklingen hålla jämna steg med framtida hot och säkerställa att nya lösningar snabbt kommer i operativt bruk.

En betydande del av kunderna till försvars- och säkerhetsföretagen inom rymd är statliga aktörer och en följd av det befintliga innovationssystemet är att företag och entreprenörer lämnar Sverige. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det har saknats efterfrågan från svenska användare och myndigheter har av olika skäl haft svårt att se relevansen i att just de ska investera i utveckling som även andra har nytta av. Förmågan att se möjligheterna har även varit låg till följd av bristande kompetens hos det offentliga. Sammantaget har detta inneburit att finansiering av utveckling till alltför stor del har styrts av den statliga rymdbudgeten som hanteras av Rymdmyndigheten och inom ramen för ESA. Detta har resulterat i otillräcklig finansiering och omfattande byråkrati. Dessutom har det funnits en motvilja att ta risker vid upphandling av nya produkter och tjänster från mindre etablerade leverantörer. Det finns därmed förbättrade förutsättningar för både startups, innovatörer och teknologisk utveckling inom befintliga mindre företag i andra EU-länder inom försvarsdomänen.

Som ett mer eftersträvansvärt exempel ska Finlands rymdstrategi och dess implementering nämnas. Därutöver finns även Harwell space cluster som Storbritannien målmedvetet och med finansiering genom ESA:s geo-retursystem byggt upp till ett ledande nav för inkubatorer till gagn för försvarsapplikationer. Dessutom har det etablerats sex under-nav och tillsammans drivs det fram bolag i högt tempo.

 

Staten som ankarkund

Säkerhets- och försvarsföretagen har en begränsad konsumentmarknad och det finns olika hinder som begränsar försäljningen till andra länders försvarssystem. Staten är, genom myndigheterna, en viktig kund för försvars- och säkerhetsföretagens tjänster. Problemet är dock att myndigheter idag inte har adekvat stöd från uppdragsgivaren att ta de risker det innebär att upphandla tjänster som bygger på oprövad teknik från icke etablerade leverantörer.

Myndigheterna saknar även ”riskpengar” och alltför ofta uttrycks att myndigheter önskar upphandla beprövad teknik från etablerade leverantörer. Det betyder i praktiken att de upphandlar

  • teknik i stället för tjänster eller förmågor,
  • teknik som utvecklats i andra länder vilket leder till beroenden och att företag inte utvecklas, och
  • mindre moderna lösningar, givet dagens snabba teknikutveckling.

För att upprätthålla en balanserad rymdportfölj av förmågor och tjänster är det avgörande att myndigheterna fungerar som kunder. En relevant tilldelning av medel tillsammans med ett tydligt mandat för myndigheter att agera som så kallade ankarkunder skulle gynna både rymdportföljen och tillväxten.

Att agera ankarkund innebär att teckna ett bindande kontrakt om att köpa en viss tjänst (produkt) till angivet pris och volym förutsatt att leverantören når de prismål och leveranser som överenskommits. Om leverantören är ett startupföretag kan det söka finansiering från riskkapitalister baserat på ett kontrakt med en trovärdig kund, nämligen staten. Genom ett sådant förfarande reducerar startups dess riskexponering och kan fokusera på produktutveckling och leverans, för att därefter identifiera en kommersiell efterfrågan för samma tjänst.

 

Riskkapital

Tillgången till såväl privat som institutionellt investeringskapital är god i Sverige men rymdverksamheten är alltför okänd och en del fonder har hinder mot försvarsrelaterad verksamhet. Direktiven till statliga fonder behöver förändras så att investeringar kan riktas till även till försvarsrelaterad rymdindustri. Möjligheten att skapa en statlig ”Deep Tech fond” med inriktning på försvars- och rymdteknik bör ses över. Att undersöka om, och i så fall varför, privata pensionsfonder investerar en mindre andel i onoterade aktier än till exempel amerikanska dito kan ge värdefulla kunskaper om hur förutsättningarna för mer riskkapital kan förbättras. Det är viktigt att uppmärksamma att såväl startups dom etablerade företag i olika mognadsgrader är kapabla att leverera. Med en tydlig efterfrågan från användare inom totalförsvaret kommer även privat kapital.

 

Nya upphandlingsregler

Upphandlingsreglerna behöver utvecklas från att ha använts för beprövade produkter med långa ledtider till att fungera för tjänster och produkter med korta ledtider. Det ska noteras att upphandling idag nästan uteslutande avser tjänster där leverantören behåller kontrollen över hårdvara och ibland data (produkten) för att kunna sälja andra lösningar till andra kunder baserat på samma produkt. Upphandlingsreglerna behöver utvecklas för att både möta behoven i strategin, där snabb förmågetillväxt är uttalat, och även bidra till teknikutveckling och tillväxt. Det kan göras på olika sätt.

För att åstadkomma en snabb förmågetillväxt och samtidigt tillgodose behoven av industriell tillväxt måste upphandlingsprocesserna göras snabbare och baseras på dialog. Kriterier såsom nationellt oberoende, säkerhet och snabb leverans behöver föras in som avgörande faktorer. Det finns produkter och tjänster som möter dagens och den närmaste framtidens behov tillfredsställande. Genom att snabbt upphandla från marknaden skapas förutsättningar för näringslivet att växa inkrementellt och fortsätta utvecklas – dessa möjligheter behöver utnyttjas.

För det långsiktiga perspektivet måste relevanta myndigheter besitta mandat att fördela resurser till att, i dialog med näringslivet, upphandla demonstration av produkter och tjänster som kan motsvara framtida behov. Det är av största betydelse att så sker även om sådan upphandling innebär risker.

Med dagens snabba teknikutveckling behöver myndigheter även mandat att upphandla tjänster som bygger på ännu inte färdigutvecklade produkter. Exempelvis anordnar den franska rymdmyndigheten CNES så kallade ”pitch-dagar” då entreprenörer får en kort tid på sig att presentera en idé. Under samma dag får de svaret och CNES har möjlighet att teckna utvecklingskontrakt på upp till motsvarande 5 miljoner kronor per idé. Kontraktet har frekventa milstolpar och förutsätter en stegvis utveckling där CNES har överblick och/eller ger råd. I utbyte får CNES full koll på marknaden och kan fatta bättre underbyggda beslut.

I alla dessa fall (upphandling som innebär snabb förmågetillväxt, demonstratorer eller teknikutveckling) måste samordning mellan myndigheter och inom Regeringskansliet ske – att låta varje myndighet agera individuellt innebär en kraftig suboptimering eftersom rymdsystem och tjänster i de flesta fall kan tillfredsställa flera myndigheters behov samtidigt.

Som sammanfattande exempel ska nämnas att SOFF i februari 2023 bjöd in företag och berörda myndigheter till en diskussion om att utveckla PRS-mottagare i Sverige för EU-marknaden. Sverige är ett av fem länder i EU som har förutsättningarna att utveckla den aktuella kryptoutrustningen och behoven är tydliga och uttalade av användarna. Företagen var positiva men, givet svårigheterna att sälja säkerhetsklassad utrustning till andra länder, behövde de någon form av statlig garanti för den grundläggande teknikutvecklingen. Företagen måste erhålla samma förutsättningar som konkurrenterna inom EU eftersom det inte finns någon kommersiell marknad att mitigera riskerna. Ingen enskild myndighet var villig att bidra med nödvändig finansiering för utvecklingen eller garantera inköp av ett bestämt antal enheter när produkten var klar, främst eftersom produkterna kunde användas av flera myndigheter.

Konsekvenserna av ovan problemformulering är att svenska användare (t.ex. försvaret, Kustbevakningen och Polisen) måste förlita sig på andra EU-länder. Främst Italien, Tyskland och Frankrike är villiga att sälja till Sverige men först när de tillgodosett sina nationella behov. Genom denna typ av hantering riskerar Sverige inte endast att hamna på efterkälken när det gäller teknisk utveckling utan också i tillämpningen av modern teknik. Det torde dessutom bli osedvanligt kostsamt, eftersom varje investerad krona inom denna typ av högteknologiska segment generellt ger 5–6 gånger pengarna i retur i samhällsekonomin.

Rymdtjänster

Det finns styrkeområden där vi sett utveckling med potentialer inom totalförsvaret. Nedan ges några exempel. Företag bör engageras i marknadsdialog om möjliga tekniker och potentiella lösningar. Samtidigt behöver vi se över processerna för att övergå från sekventiella (behov à beställning à leverans à utvärdering) till parallella processer (dialog och löpande utvärdering).

Satelliter

Utvecklingen är snabb och karaktäriseras av att små satelliter blir större och mer kapabla. Stora satelliter är i dag mycket komplicerade resurser med stor kapacitet, där många olika funktioner samordnas. Teknik som tidigare funnits på marken flyttar upp i rymden, vilket skapar en högre resiliens och mer ändamålsenlig funktionalitet. Sverige har ledande företag inom båda segmenten, vissa med världsledande kompetens. Sverige har även företag med unik kompetens och ledande produkter avseende framdrivnings- och styrsystem för satelliter och raketer. Satellitsegmentet torde vara viktigt för framtiden, men nivån på såväl dialog som konkreta beställningar till de företagen från totalförsvarets aktörer och andra myndigheter är ytterst bristfällig. Det behövs både fler parallella demonstrationsprojekt och verkliga projekt.

Exempelvis kan nämnas att det utvecklas en 5G-standard för IoT där sensorer på marken kan läsas av det markbaserade nätet. En konstellation med ca 20 små satelliter skulle kunna göra samma sak, dvs täcka områden som saknar marknät (hav och glesbygd) och utgöra redundans för kritiska funktioner (järnväg, kraftverk, elnät, vattenrening, etc..). Det finns flera möjliga leverantörer av små satelliter i Sverige men det saknas efterfrågan från totalförsvarets aktörer. Ett annat exempel är ett pågående projekt med myndigheterna avseende VDES där Försvarsmakten upphandlat en satellit för att testa funktioner.

Ytterligare ett exempel är en större geostationär satellit för Satcom som utvecklats speciellt för militära och samhällskritiska tillämpningar av företag i Sverige som för närvarande testas av Försvarsmakten.

HAPS (High-Altitude Pseudo-Satellite) på 15 000–20 000 meters höjd kan snabbt stärka Sveriges operativa rymdförmåga, då detta luftrum kontrolleras nationellt utan internationella tillstånd. Tekniken erbjuder stora funktionella fördelar jämfört med LEO- och GEO-satelliter men är fortfarande relativt outnyttjad. Sverige har därmed en unik möjlighet att ta en ledande position inom HAPS och stärka sin export.

Telekom

Inledningsvis ska förtydligas att med telekom i denna kontext avses främst satellitkommunikation med tillhörande tjänster och produkter. Det finns ett flertal företag i Sverige som säljer tjänster till andra länders civila och militära myndigheter.  Så vitt det är känt har dock dessa företag begränsad efterfrågan från statliga användare, men enstaka projekt pågår. Det finns således stor potential att skapa egna oberoende lösningar och dessutom kunna erbjuda dessa till partnerländer.  Det finns ett behov av mandat och medel till användarmyndigheter, så att företag kan utveckla lösningar tillsammans med myndigheter genom samordnade processer.

Navigation

MSB har påtalat behovet av att PRS blir tillgängligt i Sverige, men involverade myndigheter saknar mandat och finansiering för att etablera PRS-mottagare i Sverige. Trots en tydlig behovsanalys och att det finns minst två företag med kompetens och förmåga att leverera, har situationen inte förändrats. Saab och Trafikverket testar satellit för nästa generation AIS (VDES) och tekniken kan sannolikt utvecklas till att detektera GNSS-störning till havs, men beställare med finansiering saknas.

Fjärrstyrning

Fjärrstyrning har potential att bli ett svenskt styrkeområde. Till exempel har Ovzon i dag en tjänst där drönare kan styras på avstånd och utan GNSS. Demo har genomförts och förhoppningsvis kan det leda till vidare efterfrågan. Senaste tidens geopolitiska händelser har visat att det inte är relevant att vara beroende av utländska tjänster för detta ändamål. Segmentet har goda förutsättningar att vidare utvecklas i samverkan mellan företag med komplementär förmåga, men även konkurrerande projekt. En vidare utveckling skulle även innebära en fördel för företag som tillverkar olika former av drönare och obemannade farkoster. För att attrahera riskkapitalinvesteringar är det nödvändigt att ha flera parallella och konkurrerande projekt.

Jordobservation

Det finns ett flertal företag i Sverige som kan leverera olika tillämpningar med ledande teknik inom såväl inhämtning som avancerad analysförmåga och direkt överföring av data från satelliter till slutanvändare.  Bland annat har företag kompetens att lösa en del kända problem som till exempel satelliternas återbesöksfrekvens samt den ibland långa tiden mellan beställning och levererad analyserade data. Företag har etablerat innovativa lösningar för att hantera detta problem genom avancerad databehandling ombord på satelliter och direkt överföring via rymdkommunikation till slutanvändare. Flera företag har lösningar på olika delar, ser möjligheterna men saknar dialog med tillräckligt kompetenta användare och lider av långsamma processer för upphandling. En snabb realisering skulle sannolikt medföra ett snabbväxande segment med stora möjligheter till nordiskt-baltiskt samarbete.

Synergier och meranvändning

Flera teknikområden som utvecklats för rymdtillämpningar kan även användas inom andra områden med höga krav på prestanda. Sverige har även inom detta område företag som genom ett nära samarbete med akademien utvecklat system och komponenter som går bra på den internationella rymdmarknaden men är föga kända i Sverige. Dessa företag börjar nu också väcka intresse för tillämpningar utanför rymdsektorn. Ett exempel är framdrivningssystem med ett högeffektivt miljövänligt bränsle som används på satelliter. Systemet kan även användas för till exempel skydd mot ballistiska missiler och i undervattenstillämpningar. Dialoger har inletts, men i mycket begränsad omfattning. Ett annat exempel är mikrochips med resiliens mot radioaktiv strålning som kan användas till andra tillämpningar än inom rymd. 

 

Pelare 3: Sverige på den internationella rymdarenan

Frågeställningar

Proaktivt och selektivt deltagande i EU-projekt och Nato

  • Hur kan vi förbättra processen med SE deltagande i olika rymdprojekt inom EU med bäring på försvar och säkerhet (EDA, Pesco och EDF), för att tydligare driva dessa i linje med prioriterade långsiktiga svenska intressen. Hur kan vi öka deltagandet och engagemanget för svensk företag i Natos förmågeutveckling? Hur kan vi använda Natos kommersiella plattform SPACENET?

Sveriges roll inom ESA

Företag med kompetens att bygga infrastruktur i rymden har traditionellt haft fokus på ESA, förmodligen för att det varit ”enklare” och mer tillgänglig finansiering än i EU:s program och inom nationella finansieringsstrukturer. Det svenska arbetet inom ESA har traditionellt haft fokus på vetenskap och klimat. Även om detta ändras successivt driver Sverige inom ESA huvudsakligen på utvecklingen av projekt utifrån vetenskaplig grund, även om teknikutveckling för samhällsnytta ökat senare år. Pådrivna av företag i Sverige prioriterar Rymdstyrelsen projekt där företagens teknikutveckling är av större intresse snarare än de mer omfattande projekten. En viktig orsak är en successivt sjunkande finansiering sett till andra länders satsningar. Sammantaget har därför Sveriges arbete i ESA således huvudsakligen medfört att vi realiserar andra länders behov och finansierar viss teknikutveckling i Sverige – men utan koppling till gagn för försvar och säkerhet.

Ett mera genomarbetat utnyttjande av EU:s och Natos olika program kan bidra till att både finansiera utveckling och positionera företag i Sverige på den europeiska hemmamarknaden för rymd och försvar. Ett givet exempel är det nationella satellitprogram som diskuteras i forskningspropositionen[1] behöver kopplas tydligare till svenska behov och hur europeiskt samarbete kan användas för att positionera företag i Sverige. Givet relationen mellan EU och ESA behöver Sverige använda ESA mera för samhällsnytta än forskning. ESA bör användas som ett verktyg för att positionera företagen i EU:s olika program för försvar och säkerhet. I den kontexten bör det utredas hur ESA-deltagandet kan utnyttjas i en nationell helhetssyn beaktandes att ESA håller rådsmöte på ministernivå i december 2025 för att besluta om kommande års program.

Ett aktivt medlemskap i EU och Nato

Sverige är en del av EU och vi bör i första hand se hur andra EU-länder arbetar med dessa frågor. Finland och Frankrike är två bra exempel men också Tyskland kan vara värt att studera närmare. Eventuella jämförelser med och referenser till USA bör beakta olikheter när det gäller såväl politisk administration som näringslivskultur. Inom EU måste Sverige vara med från start för att skapa förutsättningar för att företag i Sverige ska kunna ta en roll.  Vad avser Nato behöver Sveriges industriella förmåga inom rymd göras känd genom aktivt deltagande i de olika forum där rymdfrågor behandlas. Den nationella förmåga som byggs upp behöver erbjudas till alliansen, där synergier mellan civilt och militärt är ett uttalat mål. De strategiska målen 6 och 7 är grunden för att företag ska kunna samverka internationellt men utan kunskap om vad en balanserad portfölj omfattar så leder det ingenstans.

Företag i Sverige syns inte utnyttja tillgänglig EU-finansiering för försvars- och rymdteknik. De är underrepresenterade i här relaterade delar av ramprogrammet (Horizon och EiC), försvarsfonden (EDF) samt samarbeten inom försvarsbyrån EDA. Det finns skäl att misstänka att detta är kopplat till både bristande nationell efterfrågan och bristande svensk proaktivitet inom EU systemet. Framtagandet av möjliga behov inom totalförsvaret torde kunna både stärka utvecklingen i Sverige och utgöra grunden för ett mera proaktivt svenskt agerande i såväl EU som inom Nato.

Ett proaktivt agerande inom EU och Nato innebär att svenska behov och intressen ligger till grund för svenska positioner och ställningstagande. Möjligheterna till finansiering inom EU och Nato behöver också kopplas samman med svenska behov vilket görs genom att företagen och användarna för dialog om behov och lösningar.

Sammantaget behöver Sverige öka sitt aktiva deltagande i styrande processer inom såväl EU, ESA och NATO. Företag behöver det stödet för att utveckla sin fulla potential att bidra till ett säkert, långsiktigt robust och hållbart europeiskt samhälle.

 

Pelare 4: Rymdpolitik i ett nytt säkerhetspolitiskt läge

Frågeställningar från Försvarsdepartementet

Samordning av rymdfrågor i totalförsvaret

  • Hur kan vi dels synliggöra rymdfrågor, dels stärka samverkan i rymdfrågor mellan myndigheter, exv utpekade kontaktpersoner/funktioner för rymdrelaterade frågor?
  • Hur kan samordningen kring rymdlösningar för totalförsvaret förbättras givet MSB:s och Försvarsmaktens roller för det civila och militära försvaret?
  • Hur utvecklar vi samarbetet mellan rymd- och luftfartssektorerna för en effektiv samordning och säkerhet i luftrummet och rymden? Är ansvarsfördelningen tydlig idag?
  • Hur hanterar vi rymdtrafikledning? Hur ser vi på svensk sida kring utvecklingen kring normer och regler för rymdtrafikledning? Vilka förutsättningar och behov finns från svensk sida, och hur verkar vi bäst för att få genomslag för dessa i en internationell kontext? Vilka aktörer är involverade?

Kompetens och kunskap inom rymd, försvar och säkerhet

  • Vilka åtgärder behövs för att säkerställa en långsiktig kunskaps- och kompetensförsörjning?
  • Hur kan vi bättre stärka och dra nytta av de kunskapscentra som finns inom rymd & totalförsvar?

Ökade initiativ till samverkan med företagen samt att kunskapscentra stöds ekonomiskt.

  • Hur kan vi inkludera tvärvetenskaplig kunskap och kompetens kring rymd, försvar och säkerhet i exv Campus Totalförsvar och utbildning?

Resurser är den dimensionerande faktorn för att stödja tvärvetenskaplig forskning och innovationssamarbete inom rymd, försvar och säkerhet.

Reflektioner kring frågeställningarna

Strategiskt mål 8 är uppfyllt om ovanstående förslag genomförs. En sammanhållen, kunskapsbaserad rymdverksamhet som möter det aktuella säkerhetsläget i tiden uppnås sammanfattningsvis genom att:

  • förstärka samverkan mellan företagen och användarna inom både det civila och militära försvaret, genom bland annat med moderna upphandlingsförfarande, frekventa demonstrationer och ökat risktagande,
  • politisk styrning behöver ske på övergripande nivå, men måste utvecklas till en mer konkret övergripande målstyrning. Här krävs, som tidigare påpekats, samordning inom både Regeringskansliets departement och mellan genomförande myndigheter. Den finska modellen kan härvid tjäna som en övergripande modell,
  • Sverige behöver bli avsevärt mycket mer aktivt tidigare i utvecklingen av EU:s (rymd)program. Erfarenheter pekar på att undermåligt deltagande redan i initiala faser inom kommissionen skapar en situation där svensk förmåga inte kommer in i senare skeden – man vet helt enkelt inte att Sverige kan och vill vara med, och
  • samordning med ESA olika program behöver öka, där företagens utveckling behöver prioriteras vad avser teknikutvecklingsprogram och deltagande i utveckling av de program som av EU läggs för realisering inom ESA.

[1] Prop. 2024/25:60, Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta.