MSB:s avgående GD: ”Säkerhet måste bli en naturlig del av teknikutvecklingen”

MSB:s verksamhet startade 2009 då myndigheten ersatte Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar, och fick ansvar för att utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Men det säkerhetspolitiska läget i Sverige har under senare år försämrats. Då handlade uppdraget om att arbeta i fredstid. Nu handlar det även om beredskap för väpnad konflikt och krig. Ett helt annat, och mycket mer allvarligt läge, menar generaldirektör Helena Lindberg.

– Vi får ställa om till att skapa ett säkert samhälle som också inbegriper risken för krig – något som vi trodde då att vi lämnat bakom oss, säger hon.

Hon beskriver det som ett paradigmskifte med fokus på höjd beredskap med allriskperspektiv.

– När vi nu återupptar det som legat i malpåse i 20 år bygger vi vidare på befintliga strukturer och system, men tänker igenom vad som behövs i dag och vad som ska prioriteras till exempel vad gäller försvarsmaktens behov av stöd inom tele, logistik och sjukvård. Men den som till äventyrs tror att Sverige inte har någon beredskap och att vi inte kan något, tror fel. Men beredskapen kan vässas och bli bättre.

Nyckeln till det är samverkan och samarbete, över alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Arbetet med den återupptagna planeringen för totalförsvaret utför MSB på regeringens uppdrag tillsammans med Försvarsmakten.

– Det innebär bland annat att tydliggöra ansvarsområden och öka resurssättning. Vi har börjat med detta inom främst de bevakningsansvariga myndigheterna på nationell nivå inklusive länsstyrelserna, och kommer att ta steg vidare för att närma oss kommuner och landsting. Dessutom behöver vi engagera näringslivet, i synnerhet som många samhällsviktiga funktioner ägs eller driftas av privata aktörer, säger Helena Lindberg.

En stor del av arbetet går ut på att skapa förståelse och sprida kunskap och främja forskning och kunskapsutveckling för att steg för steg bygga upp ett säkrare samhälle där alla deltar och drar sitt strå till stacken.

– Men det är en jätteutmaning att bryta igenom med rätt sorts information. Det handlar inte om kalla kriget och det gamla totalförsvaret, det är inte det vi ska tillbaka till. Vi utgår från krisberedskapen, men behöver samtidigt medvetandegöra våra sårbarheter, säger Helena Lindberg.

Det pågår alltmer sofistikerade påverkanskampanjer i sociala medier, antagonistiska krafter som använder vår demokrati och vår öppenhet emot oss i fredstid. Sverige utsätts även för cyberattacker, systematiska försök att identifiera och utnyttja sårbarheter.

– Vi är alla alltmer beroende av vår tillgång till IKT. Vem som helst kan bli den svaga länken som öppnar upp våra system för den som vill oss illa. Därför är cybersäkerhet en växande och viktig integrerad del i det resilienta samhället, så att vi är motståndskraftiga och snabbt kommer på banan igen om något händer.

MSB fick förra året bemyndigandet att kräva in IT-incidentrapportering från myndigheter vad gäller allvarliga störningar, för att kunna göra sig en bra bild av läget och kunna tolka det bättre. Ett uppdrag som är tänkt att bana väg också för rapportering av allvarliga IT-incidenter som inträffar i samhällsviktig verksamhet inom privat sektor, genom införlivandet av det nya EU-direktivet vad gäller nät- och informationssäkerhet, NIS.

– IT-incidentberedskap är en oerhört viktig del av krisberedskapen och för civilt försvar. MSB ansvarar även för Sveriges CERT (Computer Emergency Response Team) och tillsammans med våra grannländer har vi en gemensam nordisk CERT-funktion, vilket är unikt i världen.

Det saknas ännu en nationell strategi för IT-säkerhet, men MSB arbetar redan strategiskt med frågan och har ansvar för att samordna arbetet med bland andra Polisen, SÄPO och Försvarsmakten.

Ytterligare en viktig fråga inom kommunikation är hur aktörerna inom allmän ordning, säkerhet och hälsa ska kommunicera i händelse av kris och krig. I dag används Rakel, men eftersom det systemet bara kan förmedla tal räcker inte det, menar MSB med flera.

– Vi behöver på ett säkert, robust och tillgängligt sätt tillhandahålla kommunikationslösningar för data, till exempel videostreamad information från en skadeplats. Frekvenser är en ändlig resurs som många slåss om, men staten måste få frekvenser vikta åt sig. Vi har nu fått i uppdrag att utreda hur en framtida lösning som inkluderar 700 MHz-bandet ser ut, säger Helena Lindberg.

Den snabba teknikutvecklingen inom information och kommunikation, med alla de möjligheter som till exempel drönare ger, är spännande, menar Helena Lindberg.

– Men det är kanske lite väl spännande emellanåt med tanke på hur sårbara vi kan bli. Teknik- och säkerhetsutveckling måste gå hand i hand, men tyvärr är det inte alltid så. Medvetandet om det måste öka så att säkerheten bli en naturlig del av teknikutvecklingen.

Fakta Helena Lindberg
Titel: Generaldirektör MSB.
Ålder: 57.
Karriär: Expeditions- och rättschef på Försvarsdepartementet och chefsjurist på Säkerhetspolisen. Hon har en bakgrund som domare och har bland annat tjänstgjort som hovrättsassessor vid Svea hovrätt. Hon har även arbetat en tid på Justitiedepartementet som kansliråd och enhetschef. Hon ledde arbetet i organisationskommittén inför bildandet av MSB och var samtidigt generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten, KBM, och Statens räddningsverk, SRV. Blev 2009 MSB:s första generaldirektör.

Den 15 mars tillträder Helena som Riksrevisor vid Riksrevisionen.

Läs om föreningens arbete med samhällssäkerhet här.